Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3000 inlägg. Våga lär mer!


Helena Sujecka, skön skådespelare från Polen, se ”Signs”…

Har du sett Signs, Znaki på polska, så har du en bra polisserie se med Helena, en tjej som lyser…? Ja, annorlunda och serien finns i två säsonger så vi får vänta till nästa del. Jag har sökt och letat fakta, men det är svårt om det privata, även på hemlandets sidor. Men vi måste ju få veta det som finns .) Vem är hon?

Helena Sujecka (född 27 november 1984 i Slupsk, Pomorskie, Polen) – polsk tv-, film- och teaterskådespelerska. 35 år ung och har sagt: ”Om du inte får, men du verkligen vill, kan du göra det.” Bra början. Hon har anställning på Teatr Muzyczny Capitol.

Jag har kikat runt på Instagram och det ser ut som hon har en man – kärlek kallas det väl? Privatliv återkommer jag med.

Serien, som går bl.a. på Netflix:
”Signs ( polska: Znaki ) är en polskspråklig TV-serie från 2018
med Andrzej Konopka, Helena Sujecka och Michal Czerneck, Andrzej Konopka som kommissisarie Michal Trela, Helena Sujecka som – Adrianna Nieradka. Den släpptes 10 oktober 2018 på AXN. Antal säsonger 2. Antal avsnitt 16 st. 1-5 p av de första 8? Jag ger en klar 4p.
Se den om du gillar brott, polsk miljö annorlunda.

helena-sujecka-1

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var fortfarande – rädd om alla dina medmänniskor. Smittan finns ännu trots att vi ibland får motsatta besked. Nu efter sommaren så bör vi åter vara mer försiktiga.

Källor:
pl.m.wikipedia.org
en.m.wikipedia.org
imdb.com
filmifeed.com
filmpolski.pl
kultura.onet.pl
facebook.com
fakt.pl

Blogginlägget nedskrivet 19/8-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Ord som man ser mer av – algoritmer. Men vad är det och vad används de för?

algoritm11

En udda sak dök upp för något år sedan, som också är aningen svårt förklara enkelt. På Facebook figurerade en del förslag på ordet – algoritm, och hur vi skulle kunna ändra den? Vanligen var det fel. Ska försöka finna genvägar och göra det lättförklarligt. Så, vad är en algoritm egentligen? Förklarat på enklaste möjliga sätt: det är en instruktion för hur något ska göras, en instruktion för hur man, steg för steg, löser en matematisk eller logisk uppgift.

I olika communities som ex FB möts vi av en ström av info och reklam av blandat slag. Här använder man matematiken att se vad folk gillar, ser på, delade nyheter från olika länder, information om lokala saker, foton på våra vänner, vad de visar på bild – husdjur och barn, politiska diskussioner samt uppgifter om förändrade personliga relationer. Ju fler vänner vi har och ju fler sidor vi följer, desto mer omfattande blir flödet.

Jag sammanfattar här, min syn är att ska du förändra måste du besöka vänner du sällan gör, och att de är mer aktiva, för ju mindre du är aktiv ”ju mindre intressant är du”. Vems uppdateringar ska visas, vems kommentarer ska synas och vilken reklam ska vara synlig? Facebooks algoritm belönar användarnas aktiviteter med ökad synlighet.

I början hade Facebook en någorlunda enkel algoritm, vilken använde sig av främst tre faktorer: närhet, vikt (det vill säga att vissa format ges större betydelse än andra) och aktualitet. År 2013 utvecklade Facebook sin algoritm till att dessutom ta hänsyn till ett tusental andra faktorer. Tillsammans skapar dessa en mycket komplex algoritm, som möjliggör ett stort mått av individanpassning.

Här ingår vilka sorters poster en användare brukar klicka på eller gilla, om någon har gillat en uppdatering utan att klicka på den eller hur länge man läste den, vilka sidor man gillar, vilka sidor ens vänner gillar, vilken reklam man valt bort, om en uppdatering man ser är en text, en länk, en film eller ett foto. Facebook uppdaterar löpande sina centrala algoritmer.

September 2016 hade ­Facebook, enligt egna uppgifter, 1,18 miljarder användare som är aktiva varje dag. De flesta företag och ideella organisationer, men även publika arrangemang och kulturella föreningar, har en Facebook-­sida.

Algoritm som ord och betydelse?
En algoritm är, inom matematiken och datavetenskapen, ändlig uppsättning (mängd) otvetydiga instruktioner som efter exekvering löser ett problem. Algoritmen startar i ett givet tillstånd (starttillstånd) och når resultatet (sluttillstånd) inom ett ändligt antal steg. Varje steg måste var tydligt och precist definierat, på så sätt att utomstående ska kunna exekvera algoritmen och verifiera ett resultat. Ytterligare är effektivitet viktigt, det vill säga varje steg måste vara elementärt och exakt, samt gå att beräkna inom en ändlig tidsram. Knepigt. Men man använder tal när man analyserar vad du gör och intresserar dig för.

algonetfl

Algoritmer används mer:
Kollektivtrafik, olika nättjänster: bl.a. streamingtjänsten Netflix, som föreslår olika filmer m.m. åt användaren med hjälp av algoritmer. De ger rekommendationer där man försöker förutse vad en användare vill se – baserat på egna och andra användares preferenser, så kallad kollaborativ filtrering.

Netflix ägnar sig inte bara åt att förse användarna med rekommendationer på filmer och serier att titta på. Företaget gör numera också egna produktioner, baserade på sin algoritm om vad användarna förväntas vilja se. Netflix kombinerar en avancerad algoritm med egenhändigt skapade kategorier

Mer annorlunda områden=
Nätaffären Amazon använder det där algoritmer reglerar produkternas priser. Tvättmaskiner, vars program styrs av algoritmer som bestämmer när maskinen ska skölja eller när den ska centrifugera. De nya p-apparna, applikationerna som fungerar som hormonfria preventivmedel. Där följer en algoritm kvinnans menscykel och talar om när kvinnan är fertil och när inte.

Början?
Ursprunget för begreppet algoritm uppstod som ett sätt att beskriva procedurer för att lösa matematiska problem som exempelvis att finna den gemensamma delaren för två tal eller att multiplicera två tal. Begreppet formaliserades 1936 genom Alan Turings turingmaskin och Alonzo Churchs lambdakalkyler, som i sin tur lade grunden för datavetenskapen, anses det…

Krångligt?
Det yttersta kriteriet för effektiva algoritmer är dess beräkningskomplexitet, något som mäts i antalet beräkningssteg som krävs för att nå ett resultat. Vanligtvis är det tidskomplexitet som mäts för att särskilja algoritmer, som uppmäts i tidsmängd beroende på problemstorleken. De flesta algoritmer implementeras som datorprogram, då man strukturerar dem i programform.

algoritm3

För att uttrycka program används programspråk som är formella språk med samtliga nödvändiga operationer för att uttrycka en godtycklig beräkningsbar funktion. Ordet algoritm bör ej förväxlas med den matematiska termen logaritm.

Nutid?
Numer har algoritm blivit ett modeord för program som utför avancerade beräkningar, ordet syftar då främst på de delar av programmen som utför komplicerade och omfattande matematiska beräkningar baserade på stora datamängder. Det är ofta underförstått att program som kallas för algoritmer är självgående: de rullar på utan mänsklig tillsyn.

Enkel hemvariant?
Jag använder en variant när jag tar ut system i travlopp. V75 ex. Först noterar jag ”vad är viktigt”? Vinstvan häst? Bra rekord? Formen? Senaste starter? Kusken osv På varje detalj väljer jag ett tal som motsvarar vad jag anser vikten av denna info. Matematiskt räknar jag ihop alla delar och får fram en bra variant av ranking. Men detta är hemsnickrat, min variant och inte i syfte nå ut som i reklam etc 🙂

Ursprung?
Ordet algoritm kommer från arabiskan och ursprungligen från namnet på den persiske matematikern al-Khwarizmi som levde i Baghdad. Genom tiderna har ordet förändrats och kombinerats med grekiskans arithmo’s som betyder siffra och beräkning. Lycka till, krångligt är svårt förklara enkelt, förstår du och … jag? 🙂

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
sv.wikipedia.org
svenska.yle.fi
internetstiftelsen.se
it-ord.idg.se
glorydays.se
wieselgren.se/blog
meltwater.com

Blogginlägget nedskrivet 17/5-20


Paret Otto och Elise Hampel kämpade mot nazisterna i andra världskrigets Tyskland, på sitt eget vis…

ottoochanna

Verklighet blir film, andra världskrigets Tyskland 1943. Jag såg filmen ”Ensam i Berlin”, sevärd en gång – då den har historisk bakgrund. Vi är i Berlin, en tid vi aldrig ska glömma.


”Arbetarklass-paret Otto och Anna Quangel får nyheten om att deras ende son har dött på slagfältet och bestämmer sig därför att stå emot den nazistiska regimen på deras alldeles eget sätt. Filmen är baserad på Hans Falladas sista roman om de två verkliga inrikestyskarna som utförde dessa modiga handlingar och tillämpade olydnad. Det enda spännande med Alone In Berlin är det faktum att det är en sann historia.

Otto och Elise Hampel, ett vanligt tyskt par som gemensamt spridde anti-nazistisk litteratur (av ett slag) under andra världskriget och undviker fångst i två år. Det är möjligt att Fallas roman, skriven i krigets omedelbara efterdyningar, gräver djupare i sammanhanget kring det centrala paret; på skärmen hanteras emellertid dessa mellanrum så klumpligt att de endast tjänar som en återkommande distraktion från Quangels farliga uppdrag. (x)

Man delar ut över 200 vykort. ”Ett sådant landsförräderi kommer man inte undan med så enkelt och en Gestapo-polis, spelad av Daniel Brühl. Efter roller som Beorn i ”Hobbit”-filmerna fortsätter Mikael Persbrandt att söka sin plats i den stora vida världen och har den här gången landat på rollen som en galen SS-officer. Det finns egentligen inte så mycket att säga om hans medverkan men eftersom närhetsprincipen ligger till grund för allt journalistiskt arbete kan jag sammanfatta scentiden som a) väldigt kort – med andra ord mer eller mindre tio minuter och b) sprattlig. (z)


Verkligheten bakom?
Några sakfel har man använt sig av i filmen. Dock – det handlar om Otto Hampel (21 juni 1897- 8 april 1943) och Elise Hampel (27 oktober 1903 – 8 april 1943) som var ett par från Berlin-Wedding som gjorde motstånd mot nazisterna. Elise heter Anna i filmen. Båda var från början på intet sätt fientligt inställda mot regimen. Elise Hampel var aktiv i nazisternas kvinnoorganisation NS-Frauenschaft och Otto Hampel hade före 1933 varit medlem i Stahlhelm, en grupp negativt inställd till Weimarrepubliken.

Otto Hampel föddes i Mühlbock, en förort till Wehrau, nu i Polen, men sedan en del av Tyskland. Han tjänade som aktiv under första världskriget och var senare fabriksarbetare. Elise Lemme föddes i Bismark-området i Stendal. Hennes utbildning varade bara genom grundskolan. Hon arbetade – och var medlem i National Socialist Women’s League. Paret gifte sig 1935.

Elise-Otto-Hampel

Varför startade de sin protest?
Förmodligen var det Elises brors död 1940 som ledde till en annan syn och som gjorde dem till motståndare. Mellan 1940 och 1942 spred de handskrivna kort där de uppmanade att stoppa kriget och störta Hitlerregimen. Cirka 200 kort fördelades i hela staden men främst i närområdet av Amsterdamer Strasse 10, där de bodde. Nästan alla kort lämnades in till Gestapo. I september 1942 iakttogs Otto Hampel av en ”uppmärksam folkkamrat” vilket ledde till att paret arresterades. Volksgerichtshof åtalade dem för högförräderi och de dömdes till döden i januari 1943.

Döden:
Båda avrättades – blev halshuggna (giljotinerade) samma dag den 8 april 1943 i Plötzensee-fängelset, Berlin. Fängelset ännu i bruk, på bild.

Plötzensee-fängelset

Hur blev de fast?
En dåvarande granne till paret berättade många år senare att ingen vågade prata om arresteringen eftersom Hitler som person var oantastlig och att minsta lilla kritik mot honom ledde till påföljder. Den person som hade anmält Otto och Elise Hampel hette Waschke i efternamn. Hon fick reda på Hampels öde först efter kriget och dömdes 1948 till två års fängelse för brott mot mänskligheten. Efter Hampels död beboddes deras lägenhet av en SA-man och hans familj. Familjen dog när hela huset förstördes i en bombräd november 1943.

Parets öde i bok och film?
Otto och Elise Hampels öde beskrivs i romanen Ensam i Berlin av Hans Fallada. Han använde sig av Gestapos förhörsprotokoll och skrev boken under ett fåtal veckor hösten 1946. Fallada tyckte först att det var opassande att han skulle skriva romanen eftersom han såg sig som medlöpare som inte hade gjort motstånd mot naziregimen. Slutligen skrev han bokens 866 sidor på fyra veckor. Romanen följer historien i grova drag, men vissa ändringar gjordes. Exempelvis heter makarna inte Hampel utan Quangel och de bor inte i Wedding utan i Prenzlauer Berg (även det en arbetarstadsdel på 30- och 40-talet).

Boken gavs ut redan 1947 (i en förkortad version) men en internationell bästsäljare blev den först på 2000-talet när ett litet amerikanskt förlag översatte boken till engelska. Efter den internationella succén utgavs även en ny (oförkortad) version av boken på tyska.

Vem var författaren Fallada?
Hans Fallada, född Rudolf Ditzen, växte upp i en medelklassfamilj i universitetsstaden Greifswald 1893. Under stora delar av sitt liv led han av psykisk ohälsa och tillbringade flera perioder i fängelse och på mentalsjukhus. På gymnasiet anklagades han för dråp på en skolkamrat efter en misslyckad självmordsduell och han började snart missbruka arbete, droger och alkohol.

Boken? ”Första dagen skrev han 20 sidor, och tvingade sig själv att varje dag skriva minst lika mycket som han gjort dagen innan. Han höll sig vaken på kaffe och droger, och tog sedan tabletter för att kunna sova”. Efter 24 dagar hade han skrivit klart de 866 maskinskrivna sidorna i Jeder stirbt für sich allein (Ensam i Berlin).

Hans öde?
När boken låg färdigskriven var Hans Fallada fysiskt slutkörd. Han levde i drygt tre månader därefter och dog innan boken kom ut, i censurerad form 1947. Omvärldens intresse för hans författarskap uppstod på nytt 2009 när Ensam i Berlin gavs ut i en ocensurerad version på engelska. På svenska kom denna nyutgåva 2012 och har varit en storsäljare sedan dess. Otto QuangelsbrevEtt av korten han delade ut.

Platsen idag – Wedding.
Än i dag är Wedding ett av Berlins fattigaste områden och har under 2000-talet haft stora problem med nynazister, vilket också skapat engagerade motståndsrörelser. Med högerextremismens framfart i Tyskland, men också i övriga Europa är Hans Falladas berättelse om den lilla människans motstånd lika viktig nu som då.

Filmens skådespelare?
Enormt bra tolkning av Anna genom Emma Thompson, Otto spelas godkänt av Brendan Gleeson, duktigast ihop med Emma – är polisen som ska lösa brottet – Daniel Brühl. Persbrandt har en så liten roll så han gör inget större intryck.

Filmplatsen?
Även om ungefär en tredjedel av filmen togs i Berlin förstördes så mycket av staden under kriget att producenterna åkte till Görlitz, en stad nära den polska gränsen, för att få rätt utseende.

Minnen av paret:
År 2014 planerades att ett torg utan namn på Müllerstrasse (en huvudgata nära Amsterdamer Strasse 10) skulle uppkallas efter Otto och Elise Hampel. Trots att stadsdelsnämnden röstade för förslaget vägrade markägaren först att ändra namnet med motiveringen att invånarna nära torget skulle få en ny adress som skulle vara svår att hitta.

När det verkade som att man hade kommit överens avslogs begäran av Weddings trafiknämnd med motiveringen att ett nytt torg med nya nummer skulle förvirra de boende. Istället kommer en liten väg mellan Müllerstrasse och närliggande Genter Strasse bli uppkallad efter paret Hampel.

Källor:
film.avclub.com (M. D’Angelo) (x)
moviezine.se (z)
imdb.com
sv.wikipedia.org
theguardian.com
en.m.wikipedia.org
goethe.de

Blogginlägget nedskrivet 16/12-19