Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 08 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! MED MERA. 2700 inlägg.


Jordvargen är mer en hyena än varg, och lever … i Sverige?

jordvarg2

Jordvargen är den minsta av hyenaarterna och är lika stor som en mellanstor hund. Voff! Nja, först. Den blyga, främst nattliga jordwolfen bor på de torra slätterna i Afrika.

I raden av djur vi ej känner till är det dags för jordvargen. En varg som lever i jorden? Middagen bor där? Mer troligt. Vi får väl se 🙂

jordvargplatser

Först fakta av viktig art: Jordvarg (Proteles cristata), släktet räknas vanligen som del av familjen hyenor (Hyaenidae), men förs ibland till en egen familj jordvargar (Protelidae). Den kallas även jordhyena, aardwolf, sibethyena. Jordvargen tillhör trots namnet underordningen kattliknande rovdjur till skillnad från vargen som är ett hundliknande rovdjur.

Hur ser den ut?
Jordvargen liknar en liten, spenslig hyena. Kroppslängden är mellan 85 och 105 cm, svanslängden 20-30 cm och vikten varierar mellan 8 och 14 kg. Den har en halvlång, grov, ljust grågul till gulbrun päls med mörkare, vertikala strimmor. Benen är strimmiga. Tänderna är små och svaga. Den smala nosen, fötterna och svansspetsen är svarta. Rygghåren kan resas i en kam när djuret är oroat. Kom ihåg 🙂

Dess vanor?
Jordvargen är aktiv i skymningen och under natten. I ostörda områden kan den dock visa sig även på dagen. Lever ensam eller i familjegrupper (ibland enbart hona och hane). Utnyttjar ofta bohål grävda av andra arter, men kan själv gräva ut ett gryt. Den finns i allt från torra stäpper till fuktigare, buskbeväxta savanner. Undviker dock skogar. Lever framför allt på termiter, som den fångar med sin breda, klibbiga tunga, men tar även andra insekter.

joordvarg

Var lever de?
Finns i två områden; dels i Östafrika längs Röda havets kust uppemot sydligaste Egypten, dels i södra Afrika med nordgräns i sydvästra Angola och södra Zambia. Den är inte vanlig, men betraktas ej som hotad. Viss förföljelse sker dock av farmare, som felaktigt misstänker den för att ta småkreatur, kycklingar och ägg.

Källor:
sv.wikipedia.org
ne.se
delphipages.live
britannica-com.translate.goog
hyenor.com


Om covid-19, handhygien och – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd.
Blogginlägget nedskrivet 23/9-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


The Queen Alexandra’s Birdwing – Paradisfågelvinge, världens största fjäril…

queenparadisv2

Visste ej att denna var den största i sitt slag – i världen, men så är det en enorm fjäril. Paradisfågelvinge (Ornithoptera alexandrae) är världens största fjäril, och återfinns i Nya Guinea. Vacker, hanen mest, men den stora på fotot är en hona. Fascinerande i luften!

Storleken?
Fjärilens spännvidd på 25-28 centimeter, och den kan väga över 12 gram. Drottningen Alexandra’s Birdwing är en så sällsynt fjäril att ett par kan kosta uppåt 10 000 dollar på den svarta marknaden. Otäckt, men sant!

Queen Alexandra's Birdwing2

Fakta om vår fjäril?
Denna fjäril är begränsad till skogarna i Oro-provinsen i östra Papua, Nya Guinea, bra veta om du ska dit.
Ornithoptera alexandrae – Troides alexandrae Rothschild, noterad 1907. Arten är utrotningshotad och en av endast tre insekter (de andra två är också fjärilar) listas i CITES, vilket gör kommersiell internationell handel olaglig. Cites står för Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora.

Det första kända exemplaret släpptes av en naturforskare som upptäckte dem 1906, denna insekt blev också offer för otaliga fler samlare fram till 1968. Men med en dålig miljö för dem, orsakad av trädskördar, kan denna unika art kanske snart vara borta för alltid.


Honor?
De är större än hanarna med markant rundare, bredare vingar. Honan kan nå en kroppslängd på 8 cm och en kroppsmassa på upp till 12 gram. Honan har bruna vingar med vita markeringar ordnade som två rader med chevroner. Kroppen är krämfärgad och det finns en liten del av röd päls på den bruna bröstkorgen.

Hanar?
Det finns sexuell dimorfism hos denna art. Låter allvarligt? Nej, det är skillnaden mellan könen, hon och hane, och inkluderar skillnader i storlek, färg eller kroppsstruktur.
Vingarna är långa med vinklade toppar. De är skimrande blågröna med ett svart mittband. Det finns ett uttalat sexmärke. Undersidan är grön eller blågrön med svarta vener.

queenparadisv2

Hanar är mindre än honor. Buken är ljusgul. En spektakulär form av hanen är arten atavus, som har guldfläckar på bakvingarna.

World’s Largest Butterfly the Queen Alexandra’s Birdwing
https://www.youtube.com/watch?v=Oqnkck93khY

Ålder?
De vuxna kan leva i tre månader eller mer och har få rovdjur som ”tycker om dem”, med undantag av stora spindlar ( Nephila- arter) och några småfåglar.

queemaradisving

Hoten så?
Drottningen Alexandra’s birdwing anses vara hotad, begränsad till 40 kvm kustregnskog nära Popondetta, Oro-provinsen som nämnts ovan. De är ändå rikliga lokalt men kräver äldre regnskog för sin långsiktiga överlevnad. Det största hotet för denna art är förstörelse av livsmiljöer för oljepalmplantager. Emellertid förstörde utbrottet av närliggande Mount Lamington på 1950-talet ett mycket stort område av artens tidigare livsmiljö och är en viktig anledning till dess nuvarande sällsynthet.

Samlare?
Arten är också mycket uppskattad av samlare, och på grund av dess sällsynthet betingar denna fjäril ett mycket högt pris på den svarta marknaden, enligt uppgift 8 500-10 000 dollar i USA 2007, som nämnts. Den kända kanadensiska forskaren Gilles Deslisle fick 2001 – 50 000 dollar (kanadensiska) i böter för olaglig import av sex exemplar av drottning Alexandras fågelvingar.

År 2007 erkände den ”globala fjärilsmugglaren” Hisayoshi Kojima sig skyldig till 17 anklagelser efter att ha sålt ett antal hotade fjärilar, inklusive ett par drottning Alexandras fågelvingar till ett pris av 8 500 US $, till en specialagent vid US Fish and Wildlife Service. Otäcka människor!

Tidiga samlare, frustrerade över höjden som vuxna flyger på under dagen, använde ofta små hagelgevär för att få ner fjärilar ”som prover”, men eftersom samlare kräver högkvalitativa prover för sina samlingar uppföds de flesta exemplar från larver eller puppor.

Även om samlare ofta är inblandade i nedgången av denna art, är förstörelse av livsmiljöer det största hotet. Framtiden oviss på många håll. Men en otrolig fjäril 🙂

Källor:
instagram.com
en.wikipedia.org
sv.rilpedia.org
sv.wikipedia.org
youtube.com
tullverket.se
greelane.com


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 26/7-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


1 kommentar

Ängens blommor, i diken och skog – vad heter de…?

ängogras

Det tusenåriga ängsbruket behövdes ej i slutet av 1800-­talet, när vallodling på åkermark infördes. De kvävefixerande klövervallarna gav mångdubbelt med vinterhö och var lättare att sköta med maskiner.
Dåtid? För tvåhundra år sedan fanns det runt två miljoner hektar ängar i vårt land. I dag är det strax under 7 000 hektar. Den största ytan med ängsflora återfinns annars numera längs vägkanterna, som slås med maskin varje sommar.


Presentation av några du känner igen? Rolig kunskap, man har sett dem, men namnet kommer man ej alltid på.

1. Väddklint:
Den är en ganska stor och grov, flerårig ört med parflikiga blad och rödvioletta blommor. Stjälken är upprätt, vanligen grenig och kan bli upp till en meter hög. Väddklint blommar i juli-augusti. Frukterna är mörkt bruna och har en tjock och mörk hårpensel.

ängVäddklint

Väddklint ser ut som en rödklint, men den senare är spädare och har lansettlika, oftast hela blad. Väddklint, holkfjäll – är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige, men förekommer sällsynt även i en del nordliga landskap. Den växer på torr och öppen mark, ofta i backar och vägkanter. Första fynduppgift publicerades 1745 då Linné omtalar den i Flora Svecia som mindre allmän.

Artnamnet scabiosa av att den i de medeltida läkeböckerna kallades Scabiosa major. Scabiosa är också det vetenskapliga namnet på släktet fältväddar. Det äldre svenska namnet järnört används numera på arten Verbena officinalis.


2. Brudbröd:
Brudbröd (Filipendula vulgaris Moench) är en art i familjen rosväxter. Parflikig bladrosett vid marken med många småblad, nästan bladlös stängel och yvig förgrenad gräddvit blomsamling. Blommar i början av juli eller något före gulmåran.

ängBrudbroed

Blommorna är väldoftande på grund av sitt innehåll av metylsalicylat. Brudbröd förväxlas ibland med älggräs. En utmärkande skillnad är växtplatsen: Brudbröd växer på torra platser; älggräs i fuktig mark.
De näringsrika rotknölarna är ätliga, vilket ibland uppmärksammas i överlevnadskurser.
Av malda rotknölar kan nödbröd bakas.

Användning?
I somliga trakter lär brudbröd ha insamlats för att ge smak åt vissa maträtter. Om exempelvis brudbrödblommor kokas i mjölk får mjölken god smak, antagligen p.g.a blommornas innehåll. (Detta ämne används även för att ge smak åt vissa sorters tuggummi.)

Ordledet bröd syftar otvetydigt på rotknölarnas användning till nödbröd. Hur ledet brud skall förklaras är däremot oklart. Noteras kan emellertid att det tyska namnet för brudbröd är Kleines Mädesüß, ungefär Lilla sötnosen i betydelsen ung flicka. Detta kan kanske antyda ett sammanhang med en gemensam etymologisk rot långt tillbaka i tiden för ett kvinnligt väsen). I svenskt slangspråk menas med brud en person i allmänhet med kvinnligt kön; stundom förvrängt till brallis. Jaså?


3. Gulmåra:
Den enda måran med gula blommor, barrlika blad i krans, väldoftande. Gulmåra är en flerårig ört som kan bli upp till fyra decimeter hög. Den blommar i juni-juli, blomställningarna är täta och rikblommiga.
Den korsar sig med stormåra (G. album) och ger upphov till en intermediär hybrid, som kallas gräddmåra eller hybridmåra och som i växtsätt liknar stormåra, men har blekgula blommor och smalare blad än denna.

änggulmåra

Utbredning. Gulmåra är allmän på torrbackar och ängsmark i nästan hela landet, olven under gästabud, men ansågs orsaka bråk och osämja, därav namnet trätogräs. Artnamnet verum kommer av latinets verus (äkta) och betyder ‘äkta måra’.


4. Humleblomster:

ängHumleblomster

Känns igen på de hängande blommorna med brunlila foderblad. Geum rivale blommar blommar från maj till juli. Blommans foder är rödbrunt och kronbladen är först gulvita senare blekt rosafärgade med mörkare ådror. Stjälken är upprätt med lutande topp som reser sig upp när blomman går i frukt. Humleblomster är vanlig i nästan hela landet. Den växer på fuktiga ställen, till exempel i fuktängar och kärrkanter.

Artnamnet rivale kommer från latinets rivus (bäck) och syftar på att den växer på fuktig mark.
Användning? Jordstammen hos humleblomster kan kokas färsk eller torkad i vatten till en stärkande choklad-liknande dryck. Ett avkok, med mjölk och socker, har fått namnet Indian Chocolate.

Jordstammen har i likhet med sin släkting nejlikrot (G. urbanum) en doft och smak som påminner om kryddnejlikans och kan användas för att förbättra smaken på t.ex. vin och öl. Underjordiska växtdelar skördas bäst under vår eller höst. Blomman kan ätas och användas till dekoration i matlagning. Bladen kan hackas ner i t ex soppor och stuvningar.

Som medicin?
Traditionellt har avkok på jordstammen hos humleblomster använts invärtes mot frossa, feber, diarré, tarm- och magbesvär; även ansetts verksamt vid utvärtes behandling av olika hudåkommor såsom fläckig hud, finnar och fräknar. Jordstammen har inom folkmedicin använts som ett antiinflammatorisk, antiseptisk och sammandragande medel. Allt med en nypa salt, men från en tid då örter var vanligt för det mesta…


5. Höskallra:
Gula blommor i kraftiga ljusgröna foderblad. När höskallrans frön rasslade sades det förr vara dags att slå ängen. Vetenskapligt namn: Rhinanthus angustifolius, förekomst: Tämligen allmän.

ängHöskallra

Underarten höstskallra (ssp. angustifolius) är ganska vanlig i Syd- och Mellansverige, den växer huvudsakligen på vägrenar och på strandängar. Underarten äkta höskallra (ssp. grandiflorus) växer i slåttermarker och naturbetesmarker men har minskat kraftigt och är numera mycket sällsynt. Åkerskallra (ssp. apterus) var i äldre tid ett vanligt åkerogräs, särskilt i något fuktiga åkrar, men har genom effektiviserad utsädesrensning nästan helt försvunnit ur den svenska floran. Eftersom fröna var giftiga blev rågbrödet bittert och ohälsosamt.

Den blommar i juli-september. Höskallra är en halvparasit, vars rötter har sugskålar som fäster på värdväxtens rötter.


Källor:
sverigesnatur.org
linnaeus.nrm.se
sv.wikipedia.org
plantagen.se
skogsskafferiet.se
alltpaoland.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 23/7-21