Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Om det du undrat över, inom alla områden. Minst ett inlägg varje dag. klockan 10. Nu 1948 st inlägg.


Lämna en kommentar

Har du stött på en stinkande kortvinge – och varför namnet…?

Ocypus olens

Inte så väldigt vanlig i Sverige, men finns, speciellt söderut. Kortvingarna är vår största skalbaggsfamilj och det finns över 1 000 arter av kortvingar i Sverige. De varierar i storlek, men jag fastnade för en speciell. Stinkande kortvinge (Ocypus olens) är en skalbaggsart som först beskrevs av Otto Friedrich Müller 1764. Arten ingår i släktet Ocypus i familjen kortvingar och är reproducerande i Sverige.

Finns som sagt i…?
Arten är relativt ovanlig i vårt land, men är lättast att hitta i södra Sverige under perioden april-september då det är torrmark. I dessa områden brukar den gömma sig under stenar, där även dess föda finns i sniglar och maskar. De stora kortvingarterna är ganska vanliga i skog och på gräsmark, men man kan också finna dem i trädgårdar, och ibland går de vilse och kommer inomhus på sin jakt efter bytet, som består även av mindre insekter.

Ocypus olens2

Utbredning?
Arten finns förutom i Sverige i stora delar av övriga Europa.

Utseende och beteende?
Stinkande kortvingen är en svartfärgad insekt med sex ben samt två antenner. Den kan bli uppemot tre cm lång och går att känna igen på sin bakre del som reser sig ifall den är hotad. Dessutom har den två gaddar som kan bita hårt, något som vi människor kan känna av men som inte är farligt. Och om man råkar klämma en stor kortvinge kan den bita ifrån sig med sina kraftiga käkar, men den kan inte bita hål och är alltså från människans synpunkt helt ofarlig.

Man brukar kalla den för en skorpion-liknande art, ibland tvestjärt – just på grund av dess rörelser och beteende som påminner om en skorpion. Arten har små täckvingar som den kan flyga med, men gör det mycket sällan. Den föredrar att hålla sig på marken.

Ocypus olens3

Latinska namnet?
Det latinska artnamnet olens, betyder lukt, avser de två vita stinkande körtlarna på buken. Denna skalbagge har associerats med djävulen sedan medeltiden. Därför dess vanliga namn, som har använts åtminstone sedan 1840. Andra namn inkluderar Devil’s footman, Devil’s coachman och Devil’s rod. Det är ibland också känt som cocktail-skalbaggen. Så svenska namnet är en naturlig följd – namnet Stinkande kortvinge kommer från att arten i vissa fall kan ge av sig en vit, illaluktande vätska om den känner sig rädd. Som ovan 🙂

Vanligaste namnet på engelska?
Devil’s coach horse beetle

Källor:
sv.wikipedia.org
pestium.se
fragaenbiolog.blogg.lu.se
jordbruksverket.se
en.wikipedia.org

Blogginlägg nedskrivet 28/9-19.

Annonser


Hur parar sig fjärilar? Hur många arter finns det? Kul kuriosa…

fjarilsex

Jag fick en annorlunda fråga, men allt finns svar på – ibland dock så nära som möjligt. Bakgrund. Många är vackra av dessa flygande insekter, mycket olika skiftningar, lite av naturens underverk – som mycket annat. Jag hade ett inlägg om fem vanliga fjärilar att lära sig om – sök gärna.

Först lite fakta:
Fjärilar är djur som de flesta av oss lägger märke till när de flyger förbi med sina vackra och ofta färggranna vingar. Den första fjärilen på våren ger hopp om varmare tider. Fjärilarna tillhör insekterna.
I Sverige finns det 2700 arter av fjärilar, men de flesta av dem ser vi sällan eftersom de är aktiva på natten. De vi oftast ser är så kallade dagfjärilar som det finns 121 arter av i Sverige. Natten blir alltså otroliga – 2569 stycken arter.

Partner sökes?
När det börjar bli varmt så vaknar fjärilarna och beger sig ut för att hitta en partner. Nässelfjärilen kan ses redan tidigt i mars och det är ett tecken på att det börjar bli vår. När de letar efter sin partner så flyger hanen snabbt efter honan, de flyger i sicksack och uppåt och neråt. Hanen vill trumma på honans vingar med sina antenner. Oj då. Då och då så stannar de till i leken och sätter sig nära varandra.

sexfjar

Honan känner på hanen med sina antenner. Sen kryper de till något gömställe där de parar sig ifred, de sitter tätt ihop i flera timmar när de parar sig! Men så smarta! 🙂 Honan lägger sen sina ägg på brännässlor, en värdväxt, som står i solen men som är skyddade från vind. Där lever sedan larverna när de kommer ut ur äggen. Det är sedan larven via puppa som blir en fjäril.

Efter att parningen ägt rum dör honan och hannen efter några veckor hos en del arter. Äggen kläcks och larverna börjar äta på växten. Larverna ömsar skinn när de växer sig större. När larverna är tillräckligt stora letar de upp en bra plats att förpuppa sig på.

Parningsorgan?
Hannen har parningsorgan och honan äggläggningsrör. Från ägg till larv, till puppa och till vuxen individ.

fjarilharsex

Övervintrande fjärliar:
Det finns fem dagfjärilar i Sverige som övervintrar som vuxna fjärilar: Citronfjäril, Påfågelöga, Vinbärsfuks, Sorgmantel och Nässelfjäril. Det finns också fjärilar som flyttar till Sverige under sommaren. Amiralfjärilen flyger från Sydeuropa och tistelfjärilen flyttar från Nordafrika.

Rekordfjäril?
Världens största fjäril till vingytan är Herkulesspinnaren Coscinocera hercules. Hanar har vingspann på upptill 27 cm.

Kuriosa?
En fjäril kan bara se färgerna rött, grönt och gult. Tur att blommor brukar vara färgglada. Däremot innehåller deras ögon cirka 6 000 linser, och till skillnad från oss kan de se ultraviolett ljus. I snitt flyger en fjäril i cirka 20 km/h, men vissa arter kan flyga så snabbt som 40 km/h. Förbi en moped?

Antarktis är den enda kontinent på jordklotet där man aldrig hittat levande eller spår av fjärilar – någonsin. Tre bilder påvisar det som är parning.

Källor:
lund.se
sv.wikipedia.org
10fakta.se
studera.com
sverigesradio.se
raddadjuren.se

Blogginlägget skrivet i slutet juni 2019.


Vilka djur har mest antal ben, läs en topplista och en överraskande vinnare…

Illacme plenipes

Djuret med världsrekord i antal ben? ”Tusenfoting” sa man förr men inte för att de hade tusen ben utan ”väldigt många”. Mest antal ben i världen då, hur kan en lista se ut på de som har mest? Här får du en lista i ordning.

Ettan på listan är överlägsen, forskare har upptäckt en art som kommer närmast den s.k. tusenfotingen och det med 750 ben är kanske många nog.

Namnet?
Illacme plenipes är världens benrikaste djurart – honorna har cirka 200 ben mer än hanarna (550).

Illacme plenipes, djuret med mest ben på Jorden.
https://www.youtube.com/watch?v=MYJRNCEJz2E

I åttio år trodde forskarvärlden att den slingriga lilla kryparen hade dött ut, men bara för några år sedan hittades den igen. Nu har forskare kartlagt arten. Illacme plenipes håller till på bara 4,5 kvadratkilometer i Kalifornien, i närheten av Silicon Valley, och det är honorna som är de mest imponerande.

Forskarna tror att arten har utvecklat så många ben som en anpassning till dess livsstil. De lever i sina trånga slingriga gångar under jorden, och behöver också benen för att klänga fast i de speciella sandstensblock som är unika för just den här området i Kalifornien. (Den återupptäckta artens egenskaper presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften ZooKeys.)

Vinnaren klar men hur kan en lista se ut, detta enligt de källor jag letat fram. Bra kunskap.

1. Illacme plenipes 750 st. ben (bilden högst upp).

2. Mångfotingar (Myriapoda) är marklevande leddjur med långsträckt kropp och många ben. Antalet benpar varierar från 8 upp till – 375 beroende på art. Bilden under.

Myriapoda

3. Gråsuggor och tånglöss. 14 st. ben. Gråsugga på bilden under.

Gråsugga


5. Räkor, humrar, krabbor, kräftor (tio ben och stor stjärt). Alla 10 st. ben.
(Äkta räkor (Caridea) är en infraordning i ordningen tiofotade kräftdjur).

9. Spindeldjur ex. som spindlar, dolksvansar, fästingar och kvalster mfl. inom samma grupper. 8 st. ben.

13. Insekter, med 6 st. ben, utgör den artrikaste djurgruppen bland landdjuren. Det vetenskapliga namnet, insecta, kommer från latin och betyder “uppdelat”. Insekterna delas in i 32 större grupper, så kallade ordningar, som i sin tur delas in i lägre enheter. Ex. Den röda skogsmyran (Formica rufa) och de flesta andra insekter är mycket stabilare än däggdjur, när de står, när de går och när de springer.

Övrigt:
4 ben: Groddjur, ödlor och de flesta däggdjur.
2 + 2 ben: Människoapor som stöder sig på frambenen
2 ben: Fåglar, människor m.m.
0 ben: Ormar, maskar, sniglar och snäckor

Sex ben är kanske det bästa benantal man kan ha. Man räknar balans och vikt, stabiliteten.

Varför har människor två ben, hästar fyra, myror sex och spindlar åtta gångben?
I en del fall kan det bero på anpassningar till miljön, i andra fall skulle det kunna förklaras av djurens evolutionära historia och i vissa fall kan vi inte förklara det.

Källor:
svt.se
djur.cob.lu.se
sv.wikipedia.org
illvet.se
djurtema.blogspot.com
svenska.yle.fi
nrm.se
youtube.com


Dubbeltrasten är vår största trastfågel, även misteltrast…

dubbeltrast

Sommartid och fåglar syns mer. Visst är vi alla lite amatörornitologer? 🙂 Ja, vi vill veta vilken fågel vi sett eller hört? En jag aldrig mött, mig veterligen, är – dubbeltrast (Turdus viscivorus), en fågel i familjen trastar. Latinskt namn:Turdus viscivorus – ”Turdus” betyder trast medan ”viscivorus” är sammansatt av det latinska orden för mistel, viscum, och äta, vorare, så betydelsen blir – trasten som äter mistel.

Ett äldre svenskt namn för dubbeltrast är därför också misteltrast. Det trivialnamnet brukas fortfarande i många språk som ex. engelskans ”Mistle Thrush”, och tyskans och danskans ”misteldrossel”. Äldre dialektala namn är ”gråstare” i Östergötland och ”trost” i Värmland. Turdus viscivorus

Dubbeltrasten är den största trastfågeln i Sverige. Den häckar i nästan hela Sverige utom i fjälltrakterna och i de nordligaste delarna. I Sverige är den en flyttfågel och en sommargäst mellan april till och med oktober och den har sina vinterkvarter i södra Europa. Vi borde alltså kunna upptäcka den?

Kortfakta?
25-30 cm. Den har gråbrun ovansida. Undersidan vit med mörka runda fläckar. Vit strupe. Upprätt hållning. Flyger i långa bågar. 🙂

Mat?
Dess föda utgörs av maskar, larver, insekter och åtskilliga slags bär, i synnerhet mistel-bär och så vidare.

Dubbeltrasten väger upp till 140 gram. Den liknar taltrasten, men är större, mer långstjärtad, ljusare i fjäderdräkten och står mer upprätt. I flykten är den kraftfullare och flyger i längre bågar än taltrasten.

dubbeltr

Sång?
Korta, lite vemodiga melodiska fraser (liknar koltrastens läte som dock har längre fraser). Locklätet är ett knarrande eller surrande ”zerrrr”.

Dubbeltrast / Turdus viscivorus / Mistle Thrush / ljud-sound
https://www.youtube.com/watch?v=k05NLitQoXw

Dubbeltrasten häckar i Västra palearktis upp till polcirkeln. Den förekommer från nordvästra Afrika (Marocko, Algeriet och Tunisien) upp genom större delen av Europa (dock inte på Island), österut genom Ryssland till västra Sibirien, genom Kazakhstan, Iran, Afghanistan, Pakistan, Indien, till Nepal och Kina.

Delar av den globala populationen är stannfåglar medan de nordligaste häckningsområdena överges på vintern. Arten häckar på höjder upp till 3900 meter över havet.

Ätlig?
Trastar har länge varit uppskattad mat och man har funnit benrester i europeiska grottlämningar som dateras till senaste istiden. I Desiderius Erasmus tidiga 1500-talssamling av latinska ordspråk förekommer Turdus malum sibi ipse cacat, (trastens problem den själv utskiter), vilket refererar till att trasten sprider frön till de klibbiga bär som användes för att göra fågellim som i sin tur användes för att fånga fåglar.

Grive draine Turdus viscivorus Mistle Thrush

Målaren Giovanni da Udine tillhörde Rafaels skola på 1500-talet. Hans Dubbeltrast och alpkråka var en skiss för verket Fågel med girlang och frukt, som sedan utgjorde grunden till Rafaels fresk i Apostoliska palatset.

Redan i den tidiga renässansdikten ”The Harmony of Birds”, utgiven i mitten av 1500-talet, särskiljs dubbeltrasten, som sjunger ”sanctus, sanctus”, från taltrasten.

Källor:
sv.wikipedia.org
fageln.se
youtube.com
sv.wiktionary.org


Vilka är vårens första blommor? Imponera och ta reda på det…

hasthov

Vad är mer skönt se än de första vårblommorna? Vilka de är beror lite på vädret och var i Sverige du bor, men detta är de första. De flesta i ordning som de dyker upp, men skiljer som sagt lite. 🙂 För blommorna själva är meningen med att vara först främst att få vara ensamma om pollinatörerna och kunna utnyttja vårljuset innan trädens skuggande blad slår ut. Energi lagrad i jordstammar och lökar sedan året innan ger det försprång våra käraste vårblommor behöver för att kunna vara så tidigt ute.

Jag listar nummer på skoj och vilken kan vara vår första vårsignal?

1.
Tussilagons (hästhov) små solar i dikesrenen är en glad vårsignal. Djupt nere i jorden döljs ett omfattande system av jordstammar. Blomknopparna ligger redo sedan hösten innan för att snabbt kunna slå ut så snart snön smält undan. De hästhovslika bladen kommer först efter blomningen.

Hästhovens medicinska egenskaper har varit kända sedan den grekiska forntiden. Örtbladen som samlades in under juni-juli användes till dekokt, infusion eller te som medel mot hosta.
Förr i tiden användes även blommorna och rotstocken för samma syfte som bladen, och den senare användes dessutom till framställning av fnöske. Under första världskriget utnyttjades bladen i stor utsträckning som tobakssurrogat, och då fanns det en fabrik i Linköping för detta ändamål. Den tidigast blommande inhemska växten i Stockholmstrakten brukar vara hästhov. Bilden överst!

Vintergäck

2.
Vintergäck, Eranthis hyemalis, har gula blommor, och hör till familjen ranunkelväxter, det vill säga smörblommor och likartade växter. Den kommer ursprungligen från Sydeuropa. Dessutom finns sällsynt hos oss turkisk vintergäck (E. cilicica). Den har större blommor och smalare stödbladsflikar, och den kommer från Turkiet, norra Irak och Afghanistan.

krkous

3.
Krokus och de första börjar titta fram ungefär samtidigt med snödropparna. I Europa finns ett drygt fyrtiotal arter av denna irisväxt, varav några finns införda till oss. De flesta kommer ursprungligen från Sydosteuropa och Främre Asien.

snodropp

4.
Snödroppar, de hör till familjen amaryllisväxter. Släktet snödroppar (Galanthus) kommer från Medelhavsområdet och Främre Asien. Namnet snödroppe (snödråppe) anfördes första gången 1744. Dessförinnan hade den kallats för vit gårdviol (1659). Snödroppe blev ett vedertaget namn under främst 1800-talet. Under både 1700- och 1800-talet kallades den även för snölilja, snöblomma, snövita, snöklocka, snösippa, marsmånadsblomster eller snögalant. 1910 kallades den av Post för vintergäck, men det namnet överfördes i stället till ranunkelväxten, som heter så idag.

vitsippor

5.
Vitsippa, de sprider sig till stor del med hjälp av en jordstam. De kan bilda hela mattor på marken i lövskogar och lundar. Blommorna är bara öppna på dagen. Efter blomningen bildas små nötter som ger upphov till fröplantor året efter. Arten är svagt giftig och betas inte gärna. Efter trädens lövsprickning blir det för lite ljus för vitsipporna, som vissnar ner. Men näringen lagras i jord­stammarna till nästa vår.

gullviva

6.
Gullviva, Primula veris, betyder ”vårens första”, den blommar senare än blå- och vitsippa med flera. Växten gynnas av tramp från boskap, som skapar nakna fläckar där fröna kan gro. I brist på kor kan människofötter duga som markberedare. Många naturbetesmarker växer igen, vilket gör att gullvivorna minskar. Gullvivor är helt fridlysta i Hallands, Skåne och Örebro län. I resten av landet får du plocka dem för husbehov, men inte att gräva upp dem med rötterna.

svalort

7.
Svalörten, den tillhör smörblommornas familj och släkte, men skiljer ut sig genom hela blad och många kronblad. Den växer gärna fuktigt på mullrik jord. Små groddknoppar i bladvecken är ett viktigt sätt för växten att föröka sig, groddknopparna sprider sig med vattenflöden under vårens översvämningar. Den tidiga blomningen möjliggörs genom ett energilager i de knölformade birötterna.

dvargvarlok

8.
Vårlök, vars frön har också ett fettrikt bihang som lockar myror, vanlig i stora delar av landet, förutom i Norrland. Det finns även flera andra mer sällsynta släktingar som ängsvårlök, dvärgvårlök (bilden) och lundvårlök.

narcissuscarlto

Övrigt?
I plantor finns även påskliljor, narcisser och mer sällsynt i naturen våra blåsippor.
Blåsippans vårstrategi är att förbereda det mesta redan på hösten innan. Blomknopparna står sedan redo att vecklas ut så fort det blir minsta värme i blåsippsbacken.

De nya bladen kommer långt senare. Blåsippor kan bli mycket gamla, jordstammen kan leva i hundratals år. Arten är fridlyst i hela landet mot uppgrävning och plockning annat än till husbehov. I Stockholms län och i vissa andra län är den helt fridlyst. Njut alla! ❤

Källor:
naturskyddsforeningen.se
nrm.se
odla.nu
sommar.ifokus.se

 


Läs var ingångarna in i Jorden finns, vilka som bor därinne…?

potala

Jorden är outforskad ännu till flera delar. Man funderar på om folk bor i havet, rymden och – inuti vår planet. Jag har uppdaterat för mer information. Man kan tänka sig i en istid, när folk märkte av kylan, kanske gömde de sig inne i jorden? Påståenden har cirkulerat att Adolf Hitler och några av hans följeslagare flydde till underjorden efter andra världskriget, via en ingång vid sydpolen.

Det finns en mystisk plats i Tibet som är känt som Potala, som sägs vara placerad på en ingång. Potalapalatset är ett palats i Lhasa i Tibet, som var Dalai Lamas ordinarie vinterresidens och den tibetanska regeringens kansli. Det är tretton våningar högt och är beläget på klippan Marpori (”Den röda klippan”), omkring 3 700 meter över havet.

Brad Steiger har skrivit The Hollow Earth: Myth or Reality om ”de gamlas legend”. Dessa var ett folk som bodde ovan mark för flera miljoner år sedan, innan de flyttade under jorden. De var otroligt intelligenta och vetenskapligt utvecklade, och de hade bestämt sig för att bo under jorden. Detta folk ska ha levt länge, och har funnits innan Homo sapiens, så lång som en miljon år innan. De har generellt hållit sig under jord, men kommer ut ur den för att kidnappa barn och utveckla dem som sina egna.

Teorin om en ihålig jord går ut på att jorden möjligen har en beboelig insida. Under en tid var idén populär inom äventyrsberättelser, den var mycket populär inom fantasy och science fiction, och senare inom konspirationsteorier. Men teorin har sedan länge motbevisats av starka geologiska bevis tillsammans med modern kunskap om hur planeter skapas. Teorin tas inte på allvar inom vetenskapen, men finns kvar inom det som kallas för pseudovetenskap. Vem VET?

En av de mer kontroversiella sagorna om de så kallade ”inre folket” kommer från Shaver-mysteriet. Under 1945 publicerades det en historia som Richard Shaver upplevt på riktigt, publicerat i tidningen Amazing Stories. Shaver påstod att han besökt en underjordisk civilisation, men få trodde på hans berättelse.

Shaver påstod att titanerna kom till Jorden från ett annat solsystem i forntiden. Efter att de levt på jordens yta upptäckte de att solen skadade dem, att de föråldrades mycket snabbt, så de byggde underjordiska städer där de kunde bo. De beslutade senare att de skulle hitta en ny planet att bosätta sig på, och lämnade jorden kvar med sina städer och sina robotar som senare blev förvrängda, kallade Dero. Men det fanns även bra robotar, kallade Tero.

Det var Tero som Shaver sa att han hade mött. Shaver hävdade att detta var en förhistorisk ras som hade byggt grottor kors och tvärs under jordens yta. Dess efterföljare, lever i dessa grottor än idag, och använder sig av deras mästares gamla teknologi för att plåga dem som bor på jordens yta. Som ”bevis” för detta, sade Shaver, hörde han röster som kom från en okänd källa. Tusentals läsare skrev till honom och hävdade att även de hörde röster som kom från jordens inre. Aningen mer långsökt?

William Reed skrev om en idé som publicerades 1906. Han presenterade idén om en ihålig jord utan inre skal eller solar. Senare skrev Marshall Gardner en bok publicerad 1913. I denna påstod Gardner att det skulle finnas en inre sol. Han byggde även en modell av hur en inre värld skulle se ut och fick patent på den. Gardner nämnde inte Reed, men gav ett erkännande till Symmes.

Andra skribenter hävdar att varelser inom forntida mytologier med stor kunskap skulle leva i grottor eller inuti jorden på platser som Antarktis, Nordpolen, Tibet, Peru och Kalifornien föreslås vara portar till underjorden, till en plats kallad Agartha, som möjligen har teknologi som kan föreslås vara UFO:n. Bild över denna – här under.

Agartha

År 2001 publicerade Kevin och Matthew Taylor en annan teori. De både föreställer sig en ihålig planet med en central sol och ett inre beboeligt plan. Detta ska, menar de, förklara jordens magnetfält, samt förklara hur stjärnor uppstår. Andra åter att universum självt är insidan på en planet. Cyrus Teed, en doktor lade fram en sådan teori under 1869. Teed införde även en kult som följde denna tro.

Den egyptiska matematikern Mostafa A. Abdelkader skrev om ett koncept, att ljusstrålar cirkulerar runt i en ihålig planet och saktar ned när de närmar sig mitten. Ingen energi kan nå mitten på grottan. Om någon skulle stå på insidan av planeten, det vill säga upp-och-ned, skulle denne inte uppleva gravitation som går utåt. Gravitations-teorin säger att i sådant fall skulle man vara tyngdlös. Det skulle dock uppstå en liten gravitation på grund av att jorden inte är i perfekt klotformad symmetri.

Namnet Potala kommer från det gudomliga berget Potalaka, där boddhisattvan Chenresig skall ha sin boning. Palatset på bilden överst, är också känt som Tse Podrang, ”palatset på bergstoppen”. Potala Palace, som ligger i den västra delen av Lhasa, är faktiskt en arkitektur, grupp som ligger på ett extremt högt berg i nordvästra Lhasa , som består av tempel, palats, sovsalar och kontorsområden.

Senast läste jag att man ska försöka borra 10 km ned till jordens mantel. Ett japanskt forskningsfartyg ska försöka och detta låter spännande.

Källor:
illvet.se
wikitravel.org
sv.wikipedia.org

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,