Hur var julfirandet i Vilda Västern och – för indianerna…? Del 2-2

Juletider har firats olika och jag undrade lite hur det var i den s.k. Vilda Västern eller the Wild West. I del två börjar jag med verklighetens serie?

Lilla huset på prärien?
Laura Ingalls Wilder skrev i förberedelserna inför julen i Kansas:

”Mamma var upptagen hela dagen lång med matlagning och hon bakade saltbröd och svenska kex, och enorma kastruller med bakade bönor, salt fläsk och melass. Hon bakade vinägerpajer och torkade äpplepajer och fyllde en stor burk med kakor, och hon lät Laura och Mary slicka kakskeden. Och i hennes julstrumpa fick hon fyra gåvor, en kopp, pepparmyntsgodis, en hjärtformad tårta, och en helt ny krona.

På julbordet kunde finnas konserverade frukter och grönsaker, färska om möjligt, och för dem som hade råd, kanske nötkött eller skinka. Många kvinnor började baka för firandet veckor i förväg. Fotpallar och broderade näsdukar, en del familjemedlemmar kunde arbetat i månader före jul. Andra stickade halsdukar, mössor, vantar och strumpor.

Om familjen hade haft ett bra år, kanske barnen kunde få godis, små gåvor, kakor och frukt i sina strumpor. Vanligt på julafton var att familjen sjöng julsånger runt granen eller öppna spisen. På juldagen skulle de flesta gå till kyrkan, sedan hem för den traditionella julmaten och/eller tillbringa dagen med att besöka vänner och grannar.”

Ensamhet…?
Men också vanligt, många pionjärers hem var helt enkelt för små för att göra plats för ett träd som ex. gran. Många var dock ensamma, ofta cowboys, som spenderade en ensam kväll utan att kunna nyttja festligheter.

Soldaten, general G. A. Custer är omskriven och hans fru Elizabeth berättar i en bok hon skrev ,”Tenting on the Plains”, ”Tälta på slätten” (publicerad i 1887), om julfirandet:
”Vi hade en härlig jul … Vi hade en stor julgran och Autie (mannen) var jultomten och gav små personliga ord till alla som fick gå fram och ta emot hans gåva. Granen, trädet var väl upplyst.

Indianer och jul?
Indianerna firade naturligt ej jul, men efter hand som de ”amerikaniserades”, missionärer spred ordet om Jesus Kristus och kristendomen i hela landet, så antog de en del firande. Den första indianska julsången ska ha skrivits av en jesuitmissionär, präst, broder Jean de Brébeuf, runt 1640-41, skriven för Huron indianer.

Huronerna byggde ett litet kapell med granar och bark för att hedra krubban i Betlehem. Detta blev den plats där Jesus föddes. Vissa huroner reste så mycket som två dagar för att få ha julfirande. Djuren på krubban var en räv, bisonoxe och björn. Huroner gjorde också ett traditionell tält av skinn och denna julsång för dem skrevs ursprungligen på deras språk – översattes senare till franska, en mycket omtyckt och välkänd julsång idag.

Några rader om ”jultomten”, Santa Claus, St Nicolas eller som indianernas symboliska, Handsome Fellow. Lite av en indiansk tomte. Han är en stilig och modig man som bar en vit läderjacka och som gav gåvor till indianska barn. Idag är väldigt många indianer fattiga, lever i reservat, några har bättre ekonomi och firar julen med en kombination av europeiska seder och inhemsk kultur. En bild ovan visar staden Midland i Texas 1894, juldagen.

Källor:
legendsofamerica.com
lifeintheoldwest.com
buckarooleather.blogspot.se
aaanativearts.com
christmas.lovetoknow.com
manataka.org

Blogginlägget nedskrivet 03/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

 

 

 

Hur var julfirandet i Vilda Västern och – för indianerna…? Del 1-2

Juletider har firats olika och jag undrade lite hur det var i den s.k. Vilda Västern eller the Wild West. Ja på 1800-talet firade pionjärerna och cowboys på prärien ungefär på samma sätt som vi gör idag. Det var jultomte, presenter, dekorationer och – julfesten. Livet i Vilda Västern var hårt och oförutsägbart, det var ofta fruktansvärda snöstormar och kalla decembervindar. Män som jobbade i bergen fick sluta tidigare med sina gruvor med rädsla just för ovädret. Men man såg fram emot sång, lukten av hjortkött som rostats över öppen eld. Wow!

Julpynt?
Man pyntade med vad som fanns ex. tallkottar, nötter och bär. En julgran var dekorerad med hemgjorda ting, man gjorde även figurer och dockor av halm eller garn, band, bär, strängar med popcorn, veckat papper och pepparkakor användes också. Gåvorna var också handgjorda. Majsskalsdockor, påsar, egentillverkade leksaker, kuddar och broderade föremål gjordes alla med kärlek av familjemedlemmar.

Tidiga julfirare var upptäckarna Lewis och Clark med män under vintern 1805. Expeditionen hade nått Oregon Coast och väntade det varmare vårvädret i ett litet fort de hade byggt. Männen firade ledigheten genom att avfyra sina gevär och sjunga. Senare gav Lewis och Clark presenter till sina män ur de få leveranser som de hade med, näsdukar och tobak.

Traditionen med jultomten var populär bland barn vid gränsen och en tidskrift som heter ”St Nicholas” var tillgänglig. Denna tidskrift publicerades från runt början av 1800-talet till 1940-talet. Den var avsedd för barn i isolerade områden och i denna skrift på 500 sidor fanns berättelser, poesi, tävlingar, spel och hantverk. Det var särskilt hjälp för att hålla barn underhållna under de långa vintermånaderna vid gränsen.

Bland många nytillkomna familjer som var bland de första banbrytande fanns sådan stor lust till att fira jul i och med att de ville få hemkänslor. Catherine Haun, pionjär, skrev 1849, om att göra det bästa av en svår situation. 

”Även om man var van vid tält så tillbringade många den så. Jag minns inte att vi någonsin haft lyckligare ledighet tillsammans. Till jul hade vi biff på grizzlybjörn som vi betalade 2,50 dollar för, kål för 1,00 dollar – och även torkade äpplen!”

I del 2 på tisdag fortsätter mer om sederna vid jul.

Källor:
legendsofamerica.com
lifeintheoldwest.com
buckarooleather.blogspot.se
aaanativearts.com
christmas.lovetoknow.com
manataka.org

Blogginlägget nedskrivet 03/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

 

Native Americans, indianska ledare du kan ha läst om, vem var de och vad…?

Även om mer än 500 år har gått, kallas de infödda i Amerika fortfarande ofta som ”indianer”. De är ursprungsamerikaner eller urfolksamerikaner, även då indianer, de är en samlingsbenämning på ett stort antal olika folkslag som utgör ursprungsbefolkningen i Nord- och Sydamerika, tillsammans med inuiterna, aleuterna och yupikerna i Arktis. Men det visste du?

På engelska har de amerikanska urfolken ofta kallats för ”Red Indians” för att i efterhand skilja dem från de verkliga indierna i Indien. Förmodligen kommer sig det namnet, och tillika det svenska ordet ”rödskinn”, av sedvänjan hos ursprungsamerikaner i nordöstra skogsområdet att måla sina kroppar.

Dna-analyser visar att de människor som befolkade Amerika för 14 000 till 17 000 år sedan inte, som man antagit, hade 100 procent asiatiska gener. En tredjedel av arvsmassan kom från Europa. Så, kan det vara Vikingarna? Dansbandet? Tidiga resande?

För att indianerna skulle stå sig bättre i det moderna samhället så har många försökt att vara aktiva inom vissa specialområden. Med tanke på att indianernas hantverk alltid har varit eftertraktat och uppskattat så är det inte konstigt att många av dagens indianer är framgångsrika juvelerare. Inte nog med att de lyckats bra inom hantverk så jobbar de också inom andra typer av områden.

Många av dagens indianer är experter och specialister på byggteknik och konstruktionsarbeten, men de har också blivit framgångsrika inom spelindustrin. Runt omkring i USA så finns det många olika kasinon, och över 80 stycken av dessa framgångsrika kasinon både ägs och drivs av indianer.

---

Du vet också att många indianstammar anser att örnen är helig. ”Mohawk” betyder ”äter män” eller ”man-eater”- Och att totempålar föreställer ofta djur som är speciella för familjen. Dessutom är den som en form av historiebok över stammen. Okej, ledare då, se om du kan de med?

Ledare:

Blåjackan (Blue Jacket) – Shawneehövding som stred mot amerikanarna under 1790- talet . Besegrad själv 1794 av amerikanske general Wayne.

Bull Head (Tjurhuvudet/Rädd-för-björnen) Motståndare till Sitting Bull. Indianpolis i Sitting Bulls reservat och var den som arresterade och dödade denne 1890.

Gula Vargen (Oh-kohm-kho-waiis) cheyennehövding, stupade vid Sand Creek 1864 då en fredlig indianby utplånades av USA:s kavalleri.

Jumping Bull (Tatanka Psica) siouxhövding och far till Sitting Bull. Dödad i tvekamp med kråkindian ca 1863.

Little Crow, ca 1820-1863 (Tayoate -duta – Lilla Kråkan) , skogs-sioux indianhövding; ledde upproret mot de vita i Minnesota 1862 där ca 800 vita dödades. Anledningen var att de av Indianbyrån blev bestulna på utlovade livsmedel, kläder och pengar. Sköts av en en nybyggare 3 juli – 1863.

Sacajawea, indiankvinna av shoshonestammen (gift med en fransk/kanadensare, trapper). Guide och tolk – hjälpte bitvis Lewis och Clark när de som första tog sig tvärs över USA, vid en expedition. Startade 1804 – och de lyckades ta sig fram till året senare. Vägvisare genom pass och snirklande vägar, 500 mil i outforskat land. Ödet ovisst , ev. ingick hon giftermål med en comanche senare, men återvände till shoshonerna. Avled på Fort Washakie. En kvinna med rang…

---

Profilerna som ex. Red Cloud, Cochise och Crazy Horse finns på separata sidor.

Källor:
factretriever.com
en.wikipedia.org
varldenshistoria.se
indianmuseum.se

Blogginlägget nedskrivet 26/3-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.