Cornwall, platsen känd för jättar, mysterier, konstiga ljud och sitt folk kelter…

Mystiska platser lockar och denna har spännande historia, samt mycket sevärt som alla hedar. En plats är Cornwall – som är ett brittiskt grevskap och ligger i sydvästra England, beläget väster om Tamarfloden. Huvudort är Truro. Scillyöarna (Isles of Scilly eller Scilly Isles) utanför Cornwalls sydvästspets ingår också i grevskapet, men har haft separat förvaltning sedan slutet av 1800-talet.

Cornwalls traditionella keltiska befolkning kallas korner och deras språk korniska, vilket är nära besläktat med bretonska och kymriska. Området kallades även historiskt för Västra Wales. De mest extrema är organiserade inom Cornwalls befrielsearmé (CNLA) och kräver självständighet. Den extremistiska gruppen har dock inte gjort större väsen av sig sedan en serie attacker på 1980-talet. Befolkningen uppgår till ca 536 000 invånare.

Omgiven på tre sidor av Engelska kanalen och Irländska sjön, så finns här långa stränder och klippor. Turister besöker vanligen hedar, trädgårdar, museer, historiska och förhistoriska platser, och skogklädda dalar. Språket är huvudsakligen engelska – men det återupplivade Cornish (språk) syns på vägmärken och talas flytande av en liten minoritet av människor.

Mystiken då? Det finns över hundra heliga brunnar i Cornwall, associerade med helgon. Olika typer av religiösa hus fanns i medeltida Cornwall, ingen av dem var nunnekloster, beneficesna i församlingarna var i många fall anslagna till religiösa hus – eller någon annanstans i England eller Frankrike. Något som skrivits en del om är ljud som hörts av många människor, under ett par veckor. Ett högexplosivt ljud varje dag, alltid på natten. Som en kraftig knall, ett skakande ljud, oftast vid samma tid, jordbävningskänsla. Man vet ej, det kan ha varit ljud av en meteroit märkligt anses att det fortsatt. UFO?

I tiden då storväxta jättar bodde i Penwith-området, bodde där en särskilt besvärlig jätte, namnet Bolster, som var så storväxt att han kunde stå med ena foten på Carn Brae, den andra på Beacon, en sträcka på ca en mil. Bolster var en skräck för den omgivande landsbygden, han stal får och nötkreatur från vanliga Cornish-folket.

I närheten bodde St Agnes, en tidig företrädare för kristendomen och de blev – förälskade. Men hon blev på uppmärksamheten av jätten, och ville bli av med det ondsinta kräket, så hon bad honom bevisa sin kärlek. Han skulle fylla ett hål i klippan vid kapellet Porth med sitt eget blod. Bolster tyckte det lätt enkelt så stor han var.

Bolster gick upp till klipporna och stötte in en kniv i hålet, med sitt eget blod. Blodet flöt som en en röd flod, och jätten blev svagare och svagare, tills han förlorade så mycket blod att han dog. Hålet ledde faktiskt från klipporna i havet, ett faktum som St Agnes hade hållit hemligt. Blodet av Bolster sägs ha färgat klipporna vid kapell Porth och den röda markeringen är fortfarande synlig i dag.

En by är fascinerande, Carn Euny, resterna av denna från järnåldern, inrymmer en 22 m lång ”fogou”. En fogou är en underjordisk passage, färdig i sten och täckt med jord. De är från järnåldern – till romarna tog över. En plats att besöka!

Källor:
en.wikipedia.org
sv.wikipedia.org
mysteriousbritain.co.uk
unexplained-mysteries.com
thisiscornwall.co.uk

http://intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om Cornwall, mysterier, kelter, resor, fakta, jannen