Svensk krona är den officiella valutan i Sverige. En svensk krona delas i 100 öre. Sedan 2010 finns ören inte längre som fysisk valuta. Kronan skapades som valuta 1873 när Danmark och Sverige beslutade sig för att ersätta sina gamla valutor med en gemensam valuta; i Sverige ersatte den riksdalern 1:1.
Under 1875 anslöt sig även Norge till valutaunionen. De olika nationella varianterna av kronan kopplades senare fria från varandra på grund av inhemsk penningpolitik i respektive land. Sedan 1995 ingår Sverige i Europeiska unionen, men har efter en folkomröstning 2003 avstått från att ersätta kronan med den gemensamma valutan euro. Valuta – Sveriges riksbank från Riksbanken 21/11/2022 (kan ev, skilja något öre).
Valutor – kostar: 1 Euro – 10,97 svenska kronor. 1 Brittiska pund – 12,65 kr. 1 Danska kronor – 1,48 kr. 1 Norska kronor – 1,04 kr.
1 Polska zloty – 2,34 kr.
1 Ryska rubel – 0,18 kr 1 Schweiziska franc – 11,18 kr 1 Tjeckiska kronor*- 45,12 kr
Nordamerika (Priser i SEK) 1 Amerikanska dollar – 10,71 kr
Mer? 1 Australiensiska Dollar – 7,1012 kr
EU sålunda – 100 EUR – 1 097,61 SEK
Varför är den svenska kronan så lågt värderad? Juli-22.
Det finns flera anledningar till den svaga kronan. Bland annat det oroliga finansiella läget i världen, störningar som pandemin inneburit och Rysslands krig i Ukraina. I någon mening blir vi ju fattigare av det. Det märks framförallt när vi åker utomlands. Kronan ges ut av Sveriges riksbank som grundades 1668 och har sitt huvudkontor i Stockholm.
Historia Kronan infördes i Sverige 1873 med den skandinaviska myntunionen då den ersatte riksdalern. Sverige, Danmark och Norge hade då samma värde på sina kronor, och de var giltiga som betalningsmedel i alla tre länderna. Valutaunionen baserades på en guldmyntfot. Myntunionen upphörde 1914, men Sverige, Island, Norge och Danmark använder fortfarande kronan som valuta.
Pengar som i mynt och sedlar används världens runt. Som yngre lärde man sig att på semesterresor utomlands så var värdet ofta lågt på landets småmynt. Hur ser det ut idag, en lista men baserad på ett urval som bara är som jämförelse, det finns alltför många mynt, men detta är nutid. Minns våra ettöringar och tvåöringar 🙂
En amerikansk dollar är lika med – 8,56 (8,54) svensk krona, avläst 11/4-21. En US penny (öre) är en valutaenhet som motsvarar en hundradel av en amerikansk dollar. Det har varit den lägsta fysiska enheten i amerikansk valuta sedan halva centen avskaffades 1857.
Beräknat skulle den då vara värd drygt 8 öre. USA s encentmynt (symbol: ¢), ofta kallat penny, är en valutaenhet som motsvarar en hundradel av en amerikansk dollar. Den första amerikanska centen producerades 1787, och centen har utfärdats främst som ett koppar- eller kopparpläterat mynt under hela dess historia. Jämför, lika cent/penny.
Krångligare – en penny är värd 1 cent. En nickel är värd 5 cents. En dime – är värd 10 cents. En quarter är värd 25 cents. Varför göra saker enkla? 🙂
Ta bort valutor? Demonetisering är att avskaffa en valutaenhet sin status som lagligt betalningsmedel. Det inträffar när det sker en förändring av den nationella valutan: Den nuvarande formen eller formerna av pengar dras ur cirkulationen och går i pension, ofta för att ersättas med nya sedlar eller mynt. Ibland ersätter ett land helt den gamla valutan med ny valuta. Motsatsen till demonetisering är remonetisering, där en betalningsform återställs som lagligt betalningsmedel.
Räkna själv på mynt med lågt värde:
Det är inte förvånande att listan inte kryper av ekonomiska kraftpaket. En enda amerikanskt penny (värd cirka 8 öre) skulle man kunna köpa 79 av Bangladeshs minsta mynt, paisa, bilden över. Samma penny kan ge dig 132 nordkoreanska chon eller 325 tanzaniska femcentmynt -även om de är sällan använda och mer svårfunna.
”I Tanzania är det osannolikt att det fem-centmyntet finns i omlopp eftersom det bokstavligen inte kan köpas någonting av det”, berättade Emanuel Boaz från Tanzanias centralbank till BBC. ”Det minsta du förmodligen hittar på gatorna är 20 cent och du kan köpa en massa spenat på den lokala marknaden för detta.” Titeln på det minsta värdefulla myntet i världen går till Uzbekistans encentmynt, tiyin, varav 1 999 behövs för att motsvara en enda amerikansk penny, konstaterar BBC.
På den listan är också Madagaskars två-iraimbilanja-mynt, värt bara 1/5 av en amerikansk penny. Enligt FN är Madagaskar ett av endast två länder i världen med ett icke-decimalbaserat valutasystem; två-iraimbilanja-myntet är värt två femtedelar av öns grundvaluta, ariary.
Man kan undra varför sådana nästan värdelösa mynt förblir i omlopp, men svaret kommer naturligtvis tillbaka till pengar. The Economist rapporterar att Kanada förväntas spendera 7,3 miljoner C $ bara 2013 för att samla in gamla pennies. Ett sådant åtagande är för dyrt och mödosamt för länder som Tanzania, som föredrar att ”vänta på att mynt naturligt faller ur omlopp”, rapporterade BBC. Förresten, om du undrar om det mest värdefulla enskilda myntet i regelbunden cirkulation är det det japanska myntet på 500 yen, som för närvarande är värt cirka 5,43 dollar, enligt Japan Today.
Min egen lista på speciella mynt och låga värden, börjar med lite högre som jämförelse.
Perus Nuevo sol är den valuta som används i Peru i Sydamerika. Valutakoden är PEN. 1 nuevo sol = 100 centimos. 2,35 kr värd, så 1 centimos bör vara värd cirka 0,023 kr. Brasiliansk real är värd 1,54 kr, mer än vår krona.
Marockansk dirham 0,95 kr. Sydafrikansk rand 0,59 kr. Mexicansk peso 0,42 kr. Tjeckisk koruna 0, 39 kr.
Thailänsk baht 0,27 kr. Bilden ovan. Uruguayansk peso är den valuta som används i Uruguay i Sydamerika. Valutakoden är UYU. 1 Peso = 100 centésimos. 0,194 kr. En centesimos cirka 0,019 kr. Indisk rupie 0,11 kr.
Argentinsk peso är den valuta som används i Argentina. 0,09 kr Valutakoden är ARS. 1 peso = 100 centavos. Japansk yen 0,08 kr
Nu smått: Ungersk forint 0,03 kr. Sydkoreansk won 0,01 kr.
Chilensk peso används i Chile i Sydamerika. 0,012 kr. Valutakoden är CLP. 1 Peso = 100 centavos. Valutan infördes 1817 men ersattes 1960 av Escudo för att återinföras 1975.
Colombiansk peso är den valuta som används i Colombia i Sydamerika. Valutakoden är COP. 1 Peso = 100 centavos. Valutan infördes 1837 och under åren genomgått en rad devalveringar. 1 Colombiansk peso är lika med 0,0024 svensk krona. 1/5 öre 🙂
Lägsta funna av mig utöver ovan: Guarani är den valuta som används i Paraguay i Sydamerika. Valutakoden är PYG. 1 guarani = 100 céntimos. Valutan infördes 1944 och har sitt namn efter en inhemsk indianstam. Den ersatte den tidigare peson och har under åren genomgått en rad devalveringar. 0,0013 kr. Bilden överst.
Man kan finna en massa mynt, mycket länder har småvalutor, men ett axplock för att se vilken skillnad som föreligger. 🙂
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.
Blogginlägget nedskrivet 17/4-21 Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).
Skeppet med sjörövarna styrde mot ön som låg avskilt och de tog med sig skattkistan i båten. Ja, ungefär så 🙂 Och den innehöll en massa dubloner. På en dold plats grävde de ned den och – vad innehöll den oftast? Vi ska se vad det var? Det var mynt i guld.
Mynten? Jo, en dublon var ett spanskt guldmynt, eller benämning på flera numera föråldrade spanska och spansk-amerikanska större guldmynt som väger ungefär 27 gram. Lite svårt förklara, men de fanns i olika värden, en dublon hade ett värde av två escudos och – en vikt av 6,77 gram. Den präglades i Spanien, Mexiko och den spanska bosättningen Nueva Grenada och den användes i stor utsträckning i Amerika under piratåldern. Man räknar från 1537 till 1833 och ”riktiga” sjörövarpengar.
Detaljerat från början? När Spanien under 1500-talet började plundra Amerika på guld och silver blev mynt från spanska riket viktiga över stora delar av Europa. Den spanska silverdollarn tillverkades i Amerika och skeppades i stora lass över Atlanten till Spanien. Under dessa långa resor blev lastfartygen förstås populära byten för pirater. I pirathistorier talar man oftast om två typer av mynt; ”dubloner” och ”pieces of eight” (bitar av åtta). Den spanska silverdollarn kallades i folkmun för pieces of eight, eftersom man kunde klippa upp den i åtta mindre bitar för att få växel. Dubloner var som ni läst, spanska guldmynt tillverkade under samma tid.
Mer: Dubloner var också vanliga i den amerikanska södern, ett område som tidigare tillhörde Spanien. Idag kan många exempel på spanska dubloner från olika perioder i historien ses i privata samlingar och museer, och dessa mynt är ofta mycket värdefulla, tack vare sitt historiska sammanhang.
Ordets ursprung? Ordet kommer från spanska dobla eller det latinska ordet ”duplus”, som betyder ”dubbel”, en hänvisning till det faktum att den var värd dubbelt så mycket – som en pistole, myntets namn – båda spanska guldmynt. För övrigt skulle ”Pieces of eight” som nämnts, ha varit värt ungefär 1/16 av en dublon. Dessa dubloner – präglades så småningom i fyra valörer, värda en, två, fyra respektive åtta escudos.
Om dubloner med olika mening? Flera mynt i Spaniens historia har kallat ”dubloner”, dessa mynt skulle ha varierat i värde, beroende på deras vikt och villkor på marknaden, och de kom dekorerade med olika motiv, beroende på när de hade producerats. Eftersom dubloner var tillverkade av massivt guld, hade de ett inneboende värde utöver det nominella värdet, vilket förklarar varför de var ett populärt mål för piratkopiering, ord i nutiden med – pirater kan lätt använda de mynt som betalningsmedel i många regioner, eller smälta ner dem i guldtackor för försäljning.
Nämns också dubloon/dublon, vad är det? Det råder ofta förvirring om vad som utgör en dublon. Doubloon kommer från spanska doblón som betyder att fördubblas; alltså är en dublon ett mynt med dubbelt värde. Vissa källor hävdar att 2 escudomynt är en dublon medan andra hävdar att det är 4 escudo. Enligt 2002-upplagan av Encyclopedia Americana var dublonen – 8 escudomyntet * Den spanska dublonen var förebild för flera andra europeiska guldmynt, t.ex. Louis-d’or i Frankrike, Friedrich-d’or i Preussen, den italienska doppia och den schweiziska duplone. Om det låter krångligt så håller jag med, men basfakta framgår. Okej 🙂
Varför dubloner inte är runda?
Ja, enkelt 🙂 De präglades helt för hand och det var praktiskt taget omöjligt att skapa ett perfekt runt mynt. Först smältes guld och hälldes i tunna remsor. När guldremsorna svalnade pressades de tills de nådde önskad tjocklek. Myntformade bitar skars sedan av metallremsorna för att skapa det som idag kallas ”blankämnen”. Ämnena pressades sedan mot en graverad myntform och slogs upprepade gånger tills formen på formen var inbäddad i den mjuka metallen. Efter att mynten hade vägts trimmades bort överflödig metall för hand. Och mynten blev ojämna, mynt som idag kan betinga oerhörda priser, då det finns mycket samlare.
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – använd helst munskydd med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.
Blogginlägget nedskrivet 5/5-21 Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).
Zenzationella Människor Et Facto 