Har du sett den? Den har visats i TV och på flera olika kanaler. Filmen är – svenska dramafilmen Så som i himmelen, som hade biopremiär i Sverige i september 2004, regisserad av Kay Pollak. Filmen nominerades till en Oscar. Manuset låg senare till grund för en musikal med musik av Fredrik Kempe vilken hade premiär på Oscarsteatern hösten 2018.
Handlingen? En internationellt framgångsrik dirigent, Daniel Daréus, återvänder till sin norrländska hemby för att dra sig tillbaka på grund av sjukdom. Han tar då på sig att hjälpa till att få ordning på byns kyrkokör, och utnämns till kantor. I kören sjunger Lena som han förälskar sig i. Prästen i församlingen är allt annat än förtjust i kantorns idéer; till råga på allt sjunger hans fru i kören. Förvecklingar uppstår. Mycket avund- och svartsjuka.
I de större rollerna: Michael Nyqvist – Daniel Daréus, Frida Hallgren – Lena, Lennart Jähkel – Arne, Ingela Olsson – Inger, Niklas Falk – Stig Berggren, kyrkoherde och Helen Sjöholm – Gabriella. Musiken kommer från denna första filmen.
Senare kom en uppföljare till filmen, vilket blev verklighet 2013, då filmen fick titeln Så ock på jorden. Inspelningen startade i februari 2014, och hade sedan premiär i september 2015.
Sagts om första filmen: ”Filmen är i många avseenden oemotståndlig. Det finns scener i Så som i himmelen man nog aldrig glömmer, som får kroppen att just vrida sig, ibland i vällust, ibland i avsmak, men i direkt reaktion. Man gråter och man skrattar på riktigt, man känner med Daniel, Gabriella och Lena som om de vore en del av en själv. Särskilt första delen av filmen är så gripande.
Därefter sackar den av, paradoxalt i samband med att crescendona ökar i antal och intensitet. Det blir för mycket av det goda, för mycket av känsloutlevelse, själainsikt och nyvalda korsvägar i livet – för att så mot slutet överraskande åter ta fart, generera energi och engagemang och sluta i olycklig tillfredsställelse.” Betyg: 4 – Malena Janson, Svenska Dagbladet 3 september 2004. //
Ex på låtar som sjungs: Gabriellas sång, kompositör Stefan Nilsson, textförfattare Py Bäckman och sjungs av Helen Sjöholm.
Originaltitel, Fly with Me, kompositör Stefan Nilsson, textförfattare Leyla Yilbar Norgren och sjungs av Leyla Yilbar Norgren.
Originaltitel Amazing Grace, textförfattare John Newton (1779), sångare Ljusåkerskören, sjungs av Agneta Höglund.
Körkraft / Festen (Hoppsa), Ljusåkerskören · Roger Tallroth – nedan.
Originaltitel Härlig är jorden, textförfattare Bernhard Severin Ingemann (dansk text 1850 – Dejlig er Jorden), Cecilia Bååth-Holmberg (svensk text 1884), sjungs av LYN Studiokör. Musikarrangör Joel Bexelius.
Dessutom diverse klassiska stycken. Härlig musik ❤
När jag ser något bra ex i TV vill jag veta mer, så från ett nöjesprogram 2014 – med grym dans och sång valde jag en, Åsa Engman. Hon är musikalartist, dansare, koreograf, yogainstruktör också, sjukgymnast/ alternativmedicin.
Vi har sett henne som dansare & musikalartist i bl.a. succé-shower som ”Björn Skifs show”, ”Singing in the rain”, ”Magnus Uggla revy”, ”A Chorus Line”, ”Cabaret” och ”Rhapsody in rock”. Åsa Carolina Engman är född i januari 1975, syster Lena (Ann-Kristin) Engman född också i januari, men år 1960. Redan två månader efter sitt första barn, en son – så var Åsa på benen och jobbade igen. Åsa är 46 år och bor i en lägenhet i Stockholm.
Barnåren: Som liten – bodde de långt ut på landet utanför Ängelholm. Hon växte upp i en stor familj och var yngst av barnen. Hon började dansa balett, eller rättare sagt sång, lek och dans. Fram till 14-års ålder, när hon fick sitt första jobb på Nöjesteatern i Malmö som balettflicka, tränade Åsa balett, jazz och karaktär. Åsa var en flitig ung flicka som inte kunde sitta stilla.
Efter gymnasiet och studier vid Lund University, började hon plugga till sjukgymnast, kiropraktor och på toppen av det läste hon även naturmedicin. Det bör även tilläggas att när hon kom hem från skolan så åkte hon och jobbade i Köpenhamn som dansare i diverse föreställningar.
Senare? Åsa var med och vann Eurovision Song Contest – de var fyra tjejer från Sverige som sjöng och dansade i Azerbaijans bidrag – vinnarlåten ”Running Scared” som gav landet sin första seger i tävlingens historia och innebar även en seger för de svenska körsångerskorna.
Syster Lena? Systrarna Åsa och Lena Engman är uppvuxna i Skäralid. Dansen kom tidigt in i deras liv och de har tagit sig från Skäralid till Danmark, Paris, London och Asien för att arbeta med dansen, träningen och alternativ medicin. Idag är Stockholm hemma för systrarna där de driver sin hälsostudio. Skåne är däremot alltid Skåne, och det är här de finner lugnet och laddar batterierna. Hennes systrar är 10 och 13 år äldre än henne, men ihop med syrran Lena startades studion i Stockholm, Studio e2 element.
Åsa har koreograferat allt från bidrag till Eurovision Song Contest till artistshower och barnteater på Oscarsteatern och trivs med allt från schlager, musikal, soul och clubmusic. Båda systrarna bor i Stockholm och Åsa förtjänar uppmärksamhet. Kören i TV, förutom Anders Butta Börjesson bestod kören av Lisa Stadell, Kristjan Lootus och Åsa Engman.
Nutiden? Idag så är Åsa yogainstruktör också, sjukgymnast/ alternativmedicin – hon har över 20 års branscherfarenhet och har tillsammans med sin syster egen träningsstudio. Musik till fitness?
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.
Blogginlägget nedskrivet 4/4-21 Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).
Jag fascinerades igen av Sally Bowles, som visserligen är en fiktiv karaktär, men som baseras på spännande – Jean Ross. Allsången från Liseberg med Lotta hade med musik som omväxlande nog var ett potpurri ur Cabaret. Musikalen som är tänkt gå upp 5 sep 2020 – 30 apr 2021, på Stora scenen på Göteborgs Opera.
Jean Ross – fakta och familj? Kvinnan bakom är – Jean Iris Ross Cockburn, 7 maj 1911 – 27 april 1973, som var en brittisk författare, politisk aktivist och filmkritiker. Hon var en livslängd medlem av kommunistpartiet i Storbritannien. Film att minnas: Why Sailors Leave Home. Barn: Sarah Caudwell (pseud. för Sarah Cockburn.) Bilden nedan. Föräldrar: Clara Caudwell, Charles Ross. Jean föddes i Alexandria, Egypten och hennes skotska far var i bomullsbranschen. Jean var den äldsta av fyra barn.
Bakgrunden? Under det spanska inbördeskriget (1936–39) var hon krigskorrespondent för Daily Express och en skicklig författare, filmkritiker för The Daily Worker, och hennes kritik av den tidiga sovjetiska filmen beskrevs senare som ”genialt stycke av dialektisk sofistik.” Under hela sitt liv skrev hon politisk kritik och antifascistisk polemik, samt manifest för ett antal olika organisationer som British Workers ‘Film and Photo League.
Citat Jean: ”Att ha en man runt huset är som att ha en krokodil i badet.”
Jean – skickades tillbaka till England för att bli utbildad. Hon hatade sin skola. Hon var duktig och hade gjort alla skoluppgifter klara när hon var 16 år. Uttråkad, hon valde försöka bli gravid för att få sig själv relegerad. I desperation försökte hennes föräldrar skicka henne till skolan i Schweiz. Det varade inte heller länge.Med hjälp av ett litet bidrag från sin farfar tog Ross sig till Royal Academy of Dramatic Art, där hon trots att hon vann ett pris för skådespelare, lämnade den efter bara ett år.
Film? 1930, bara 19 år gammal, fick hon sin första filmroll och hon spelade en haremskvinna i en lågbudgetfilm och länge glömd film. Ross och en annan ung skådespelarvän hörde att det fanns jobb för unga skådespelare i Tyskland. Paret åkte till Berlin.
Inga skådespelande jobb blev av men Ross hittade arbete som modell för modemagasin. Det var det dagliga jobbet. På kvällen sjöng hon på de många Berlin, kabaretklubbarna. År 1931 träffade träffade hon den unga brittiska författaren Christopher Isherwood och blev nära vänner och delade till och med logi.
Isherwood baserade hjältinnan i sin bok Sally Bowles på Ross och hennes liv i Berlin. Han gjorde henne också till huvudpersonen i sin senare bok Goodbye To Berlin. Stort! MEN – i Berlin tog nästan en abort nästan hennes liv. Barnets far var en musiker som heter Götz von Eick. Han skulle bli välkänd i Hollywood som Peter van Eyck.
Kriget kom…? Ross var på semester i England när Hitler och hans nazister tog makten. Hon såg skrifterna på väggen och beslutade att inte återvända till Tyskland. Den nazivarningen inspirerade henne att gå med i kommunistpartiet i Chelsea. Hon förblev kommunist till den dagen – hon dog. I England gick hennes karriär bra, med scenjobb och modelljobb för tidningar som Tatler. Hennes flytande språkkunskaper i tyska och hennes kunskap om den tyska underhållnings-världen gav henne arbete i den brittiska filmindustrin, med nytillkomna tyska och österrikiska filmregissörer som flydde från naziförföljelser. En var Berthold Viertel, som gjorde en film av Ernst Lothars roman Little Friend. Ross föreslog sin gamla kompis Isherwood som manusförfattare.
Cockburn? En natt på Cafe Royal – en mötesplats för Londons bohemer – träffade hon Claud Cockburn. Han bad henne att betala med hans check men ringde henne nästa dag för att berätta för henne att den inte skulle gå att lösa ut. Konstigt nog så slutade inte vänskapen innan den började. Vid den tiden anställdes Cockburn av Daily Worker, föregångaren till dagens Morning Star. De två blev fasta vänner och snart älskare. De skulle sitta upp till tidiga morgnar och diskutera marxistisk ekonomi.
Cockburn föreslog att Ross borde bli journalist. Hon gjorde så och fick ett jobb som reporter på Daily Express. Paret var på semester i Spanien när inbördeskriget bröt ut. De båda stannade kvar. När Cockburn gick med för att slåss med de internationella brigaderna skrev Ross sina rapporter för honom. Hon skickade berättelserna till Daily Worker under hans namn och i hans stil och arkiverade sin egen, mycket annorlunda, kopia. Senare skulle hon bli både reportern och även filmkritiker för Daily Worker.
1937 hade Ross och Cockburn, som nu bodde tillsammans i södra London, en dotter Sarah. Paret gifte sig aldrig och tre månader efter att Sarah föddes gick Cockburn ut – för att aldrig återvända.
Fakta Francis Claud Cockburn, 12 april 1904-1915 december 1981. Han var då – en brittisk journalist Claud gifte sig tre gånger: alla tre hustrurna var också journalister. Francis Claud Cockburn ( 12 april 1904 – 15 december 1981 – var en inflytelserik vänster-engelsk journalist, också författare, novellförfattare och självbiografier . Hans många pseudonymer inkluderar Frank Pitcairn och James Helvick.
Jean och dottern: Ross och unga Sarah flyttade bort från London när bomberna började falla – först till Hertfordshire och sedan till Cheltenham. Ross ville att Sarah skulle ha en skotsk utbildning så de flyttade norr om gränsen. 1960 flyttade Ross tillbaka till södra London där hon bosatte sig i Barnes. Dottern Sarah åkte till Oxford University och blev en mycket framgångsrik författare av detektivhistorier och en anmärkningsvärd – piprökare. Sarah sa: ”Journalister vill alltid prata om sex och – min mamma ville alltid prata om politik.”
Ross koncentrerade sig på arbetet för kommunistpartiet och media kom ofta att söka efter de verkliga Sally Bowles. Hon ska ha varit inspiration för Sally, men på många sätt är berättelsen om Jean Ross rika liv mycket mer fascinerande än någon karaktär i något fiktion.
Ross sista tid? Jean Ross dog, 62 år ung i sitt hem i Barnes. 27 april 1973 i Surrey, England, Storbritannien, av livmoderhalscancer.
Dottern Sarah är också död: Sarah Caudwell var pseudonym för Sarah Cockburn (27 maj 1939 – 28 januari 2000), en brittisk advokat och författare av deckare.
Hon är mest känd för en serie av fyra mordberättelser skriven mellan 1980 och 1999, centrerad på livet över en grupp unga, i Lincoln’s Inn och berättas av en Hilary Tamar, en professor i medeltida lag (vars kön aldrig avslöjas), som också fungerar som detektiv. Sarah blev två år yngre än sin mor, 60 år. Hon var en livslång piprökare och oöverträffad korsordslösare och nådde mer än en gång finalen i The Times Crossword Competition. Hon dog av cancer i London, England.
Kuriosa: * Jean Ross och den gifta Maschwitz hade en affär och en låt är ett varaktigt minnesmärke till den flirten. Albert Eric Maschwitz OBE (10 juni 1901 – 27 oktober 1969), ibland nämnd som Holt Marvell, var en engelsk underhållare, författare, redaktör, programledare. * Ross var alltid elegant och snygg fram till sin död. Hon bar vanligtvis en lång svart silvertop – kanske ovanligt för en kommunist.
❤
CORONA: Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var fortfarande – rädd om alla dina medmänniskor. Smittan finns ännu trots att vi ibland får motsatta besked. Kommer det öka igen?
Zenzationella Människor Et Facto 