Muminpappan, en äventyrare med dramatisk ådra…

Muminpappan anser själv att han är en stor tänkare, en fantastisk historieberättare och en orädd äventyrare – och hans familj låter honom gärna tro det! För Muminmamman får han gärna spela hjälte och hjälpa till, även när det inte skulle behövas. Muminpappan är en rastlös själ som ibland längtar efter äventyr eller hoppas på att något nytt och spännande skall hända. Han är samtidigt ett hedervärt mumintroll som alltid strävar efter att uppfylla sina plikter.

”Världen är full av stora märkvärdiga ting för den som är färdig för dem.” (Pappan och havet, 1965)

Pappan?
Muminpappan är en litterär figur i Tove Janssons berättelser om Mumintrollen, introducerad 1945 i boken Småtrollen och den stora översvämningen. Muminpappan är gift med Muminmamman och far till Mumintrollet. Utmärkande drag är hans svarta cylinderhatt och käpp. I sin ungdom var han väldigt äventyrlig av sig, något som ofta fortfarande lyser igenom även sedan han stadgat sig som familjefar. Muminpappans stormiga ungdom skildras i boken Muminpappans memoarer. Standardrepliken är ”Vid min svans”, som har ungefär samma betydelse som ”Herregud”.

Uppväxt och ungdom?
I serien förekommer ingen liknande redogörelse för hans bakgrund, men vid ett tillfälle kommer han tillbaka till – barnhemmet som han rymde ifrån som barn. Muminpappan drömmer sig ofta tillbaka till sina djärva bravader i sin ungdom, trots att uppväxten till en början upplevdes hård.

Livet vidare…?
Hans memoarer inleds med att han upphittades av Hemulens moster i en korg utanför ett barnhem, där han sedan uppfostrades. Muminpappan och den stränga hemulen kunde dock inte enas eller förstå varandras syn på livet, vilket ledde till att Muminpappan en natt rymde från barnhemmet. Han kom sedan att träffa uppfinnaren Fredrikson och hans vänner Joxaren och Rådd-djuret, och tillsammans inledde de ett spänningsfyllt äventyr.

Muminpappan ser vi sällan utan sin hatt och käpp. Han är en författare och fyrvaktare som inte riktigt lyckas med något han tar sig för men han pysslar vidare i alla fall. Det han verkligen har lyckats med är att bygga hela muminhuset. Han har ett brokigt förflutet då han hängde med Hattifnattar som sprakade lite för mycket för Muminpappans eget bästa.

Han uppfostrades också av Hemulens moster. Även om han nu är en god familjefar som älskar både Mumintrollet och Muminmamman så är han ändå ganska självgod. Han försvinner ibland och sätter allt för ofta sina egna behov först. Ändå älskar vi honom

Sammanlagt skrev Tove Jansson nio böcker om de älskade figurerna, Mumintrollet, Muminmamman, Muminpappan, Snusmumriken, Sniff, Lilla My, Mymlan, Filifjonkan, Hemulen, Hattifnattarna med flera.

Tove Jansson:
Tove Marika Jansson, född 9 augusti 1914 i Helsingfors, död 27 juni 2001 i Helsingfors, var en finlandssvensk författare, illustratör, konstnär och serieskapare. För sitt författarskap inom barnlitteraturen erhöll hon 1966 den prestigefyllda H.C. Andersen-medaljen. Från och med år 2020 är Tove Janssons födelsedag en inofficiell flaggdag i Finland, då Tove Jansson-dagen och den finländska konstens dag firas.

Finska: Muumipappa
Danska: Mumifar
Muminpappans bravader
DVD: Tecknad film | 2021). Dubbning: Svenska Undertexter: Svenska Utgivningsdatum: 
2022-08-15 Kategori: Långfilm (Tecknad film).

En underbar familj ❤

Källor:
moomin.com
sv.wikipedia.org
sfbok.se
seriewikin.serieframjandet.se
lillabus.se
tovejansson.se

Blogginlägget nedskrivet 8/1-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Pojkflickan Lilla My är argsint, hetlevrad, men ändå alltid glad och vänlig…

En favorit, lagom framåt…? 🙂 Lilla My är en figur i Tove Janssons böcker och serier om mumintrollen. Hon bor med muminfamiljen i Muminhuset fastän hon inte alls är släkt med dem. My följer gärna med på mumintrollens alla äventyr för hon är mycket modig och orädd. Ibland verkar hon faktiskt älska små katastrofer. Mumintrollen är sympatiska stornosade vita troll.

---

Hon hade sitt första framträdande 1950 och medverkar därefter i alla Muminböckerna utom Sent i november, där hon ändå nämns. Lilla My är mycket liten till växten – hon kan få plats i en ficka.

Tove Jansson?
Tove finlandssvensk, författare och bildkonstnär.som gick bort 2001.

---

My och släktskap?
My är syster till Mymlan, och hennes mamma är även mamma till Snusmumriken (det senare nämns bara i förbifarten i boken Muminpappans memoarer). Hennes mor, den äldre Mymlan, förekommer bara i en muminbok, nämligen Muminpappans memoarer. I den boken möter den unge Muminpappan och hans vänner Mymlan, som är en stor, rund och sorglös mymla med massor av ungar, medan Mymlans dotter är en smalare mymla, som vi även möter i senare muminböcker.

My och Mumrik
https://www.youtube.com/watch?v=MaUIim8qlEE

My är ett litet busfrö som gör som hon vill och hon brukar retas med mumintrollen. Ändå kan hon ställa upp för Mumintrollet om han behöver hjälp och hon är inte elak utan bara busig. Lilla My kan också bli riktigt arg ibland och då bits hon.

---

När Tove Jansson själv var liten var hon ganska lik Lilla My. Mumintrollen bor i ett högt, cylinderformat blått hus. My är till utseendet människolik, en varelse med mycket karaktär. Lilla My föddes på midsommarnatten. Hon kom till muminfamiljen när hon var väldigt liten. My har sitt orangefärgade hår uppkammat i en lökformad knut mitt på huvudet och går i röd klänning och svarta handskar och skor. Hon förekommer första gången i boken Muminpappans bravader.

Namnet Lilla My kommer från en grekiska bokstaven (my).
TV-serie i Sverige – 1969-1970. Känd för att Mumintrollen tog av sig huvudena en bit in i serien. Jul i Mumindalen, tv-serie, Sverige, 1973. Röst i den senare för My var Christina Schollin.

I Mumindalen – Roliga Moments
https://www.youtube.com/watch?v=AT-1YOyO7Gw

---

Lilla My är lite som vi alla, en lightversion av våra sämre sidor.

Namnet My?
Antal kvinnor med namnet i Sverige: 9891. Också vietnamesiskt namn, som i ”präktig, talang, vacker, unik.”

Källor:
sv.wikipedia.org
moomin.com
youtube.com
wikiwand.com
svenskanamn.alltforforaldrar.se

Blogginlägget nedtecknat 12/10-19.

Snusmumriken, Snufkin, Atos Wirtanen – en skön äventyrare!

Är inte Snusmumriken en 70 tals hippe eller kanske en luffare?, undrade någon jag läste. Jo, jag tycker likheten är stor med en vagabond, en frihetssökande man som vandrar runt allt efter eget behov. Lite fakta blev jag nyfiken på. Först – Tove Janssons karaktär Snusmumriken är baserad på hennes vän och en gång fästman, Atos Wirtanen.

Snusmumriken – finska: Nuuskamuikkunen, spanska: Manrico, estländska: Nuusknõmmik. är en litterär figur skapad av Tove Jansson och förekommer i berättelserna om Mumintrollen. Snusmumriken, som hör till rasen mumrik, är en vänskaplig ensling och äventyrare som vandrar söderut när vintern kommer. Han bor i ett tält lite varstans, dock ses han ofta sittande på bron i Mumindalen spelandes på sin munharmonika. Här dock dragspel.

Han påstår att han skulle vara trött på äventyr och bara vill leva ett lugnt liv, men läser man märker att detta inte alls stämmer. Snusmumriken kan inte alls leva ett lugnt liv utan befinner sig nästan hela tiden på resande fot, just för att upptäcka världen och finna äventyren.

Citat Snusmumriken:
Det är en kväll för sång, tänkte Snusmumriken. En ny visa som ska ha en del förväntan i sig och två delar vårmelankoli och resten bara hejdlös förtjusning över att få vandra och vara ensam och trivas med sig själv. Den där melodin hade han haft under hatten många dagar men inte riktigt vågat plocka fram än. Den måste få… växa till sig och bli en så glad övertygelse att bara han rörde vid munharmonikan hoppade alla toner in på sina rätta platser.
Om han tog fram den för tidigt kunde det hända att de satte sig på tvären och bara gav honom en halvbra sång, eller så kunde han tappa lusten och aldrig mer få tag i dem på det rätta sättet. Melodier är allvarliga saker, i synnerhet om de ska vara både glada och vemodiga.
Men i kväll kände sig Snusmumriken säker på sin visa. Den fanns, den var så gott som färdig – och den skulle bli bättre än någon han nånsin hade gjort.”

Vad som händer på hans långa resor brukar sällan framgå. Det enda man vet är att han har rest i stort sett jorden runt. Han är vän med alla och karakteriseras av sin gröna slokhatt och sitt mångfaldiga historieberättande. Han röker pipa och avskyr skyltar med förbud. Till skillnad från flera andra figurer i Muminberättelserna bryr sig inte Snusmumriken om materiella saker, han menar att allt bara blir krångligt när man ska äga och bära runt på saker. Hans nomadiska livsstil, djupa kunskap om det mesta och sin mystiska utstrålning gör att man kan se honom som en tolkning av guden Väinämöinen från den finska mytologin, sägs det.

Böcker som är bra att läsa om man vill veta mer om Snusmumriken är Sent i november och Farlig midsommar. Snusmumriken är på mödernet bror till Lilla My, och har en pappa som heter Joxaren som umgås med Mumintrollets pappa i Muminpappans memoarer. Joxaren är mycket lik Snusmumriken, tillsammans med Mymlan. Liksom Snusmumriken bär Joxaren en stor triangelformad hatt och en luffarjacka, och likaså bor han lite här och där. Under Muminpappans äventyr i Muminpappans memoarer gillar Joxaren mest att ta det lugnt och sova, och har en evig strävan om frihet att få göra vad som faller honom in.

Platsen också – Mumindalen så. Det rinner en flod genom dalen, som svänger från nordost mot sydost. Nära Muminhuset finns en bro över floden, och vid bron finns också familjen Mumins brevlåda. Mumindalen avgränsas i öster av Ensliga bergen, som är en väldigt hög bergskedja. I väster finns ett skogsparti och bortom det en sandstrand och havet. En brygga leder ut till Muminfamiljens badhus, som senare Too-ticki bosätter sig i. Vid stranden finns också ett mindre berg med en grotta, som Sniff hittade i Kometen kommer. Ute i havet utanför Mumindalen finns Hattifnattarnas ö. Norr och söder om Mumindalen finns andra dalar.

Eftersom Mumindalen är försänkt i nattmörker i flera dygn i Trollvinter, får man anta att dalen ligger någonstans norr om norra polcirkeln. En saga, berättelse jag läste mycket hemma för de små och som jag själv tyckte om, senare har vi även sett den som TV-serie.

Källor:
kyrkpressen.fi
en.wikipedia.org div.