25 april 1974 bröt Nejlikerevolutionen ut i Portugal och …?

Vad hände? Först – Nejlikerevolutionen, på portugisiska: Revolução dos Cravos eller 25 april-revolutionen var en revolution i Portugal 25 april 1974. Den störtade den auktoritära Estado Novo-regimen, som styrt landet sedan 1926, och banade vägen för ett demokratiskt Portugal.

Tidigare?
Den 28 maj 1926 tog militären makten i en militärkupp och gjorde Portugal till en militärdiktatur, tidvis kallad fascistisk med hänvisning till det samtida Italien och Tyskland. Ekonomiprofessorn António de Oliveira Salazar under här blev landets finansminister 1928, och avancerade till premiärminister 1932 (avled 1970). Marcelo Caetano efterträdde honom som premiärminister och landets ledare 1968 och kvarstod som sådan fram till Nejlikerevolutionen.

Socialister och liberaler ville införa demokrati i landet. Revolutionen startade som en militärkupp organiserad av oppositionella militärofficerare inom organisationen MFA.

Namnets bakgrund med nejlika?

Namnet ”Nejlikerevolutionen” kommer från det faktum att nästan inga skott avlossades. Revolutionen var näst intill oblodig då bara fyra människor dog. Genom att ge regimens soldater nejlikor övertygade de fredliga revolutionärerna och frihetskämparna soldaterna att inte skjuta. När folket gav sig ut på gatorna för att fira diktaturens fall och slutet på kriget i kolonierna, satte man nejlikor i gevärspiporna och på arméuniformerna.

Vad hände sedan? Viktiga datum?
Den 25 april 1975 hölls det första fria valet i landet. Portugal firar 25 april som Frihetsdagen, som ett minne av Nejlikerevolutionen.

En annan viktig aspekt var att Portugal lämnade sina kolonier. Alla blev snabbt självständiga förutom Östtimor (som 1975 blev ockuperat av Indonesien och först långt senare fick sin självständighet) och Macau (förblev portugisiskt till 1999).

Portugal – kuriosa:
Portugal ett av världens säkraste länder. Global Peace Index 2020 rankar Portugal som det tredje fredligaste landet efter Island och Nya Zeeland i världen. Sverige kom på 15:e plats.

Portugisiska talas av drygt 240 miljoner människor och är därmed det sjätte största modersmålet i världen. Förutom i Portugal talas portugisiska bland annat i Angola, Brasilien, Guinea-Bissau, Kap Verd och Moçambique. Portugisiska är det största i Sydamerika.

Den positiva bilden av Sverige hos många portugiser har sin bakgrund i de insatser med bland annat bistånd som Sverige gjorde under den instabila tiden, vid övergång från diktatur till demokrati i Portugal under mitten av 1970-talet.

Källor:
vetgirig.nu
sv.wikipedia.org
svd.se
portugalpodden.se

Blogginlägget nedskrivet 25/4-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

TV-kändisarna som visade väder och blev populära, minns du dem…?

Meteorolog nummer ett nämnd blir John Pohlman, som var meteorolog på Sveriges Television i imponerande 30 års tid. Till en början jobbade han på SMHI och delade tiden i TV med flera andra klassiska meteorologer som Curry Melin och Stig Ahlgren. När SVT sedan flyttade vädersändningarna från Norrköping till Stockholm i början av 1980-talet följde Pohlman med och blev då anställd av public service-bolaget.

Fakta:
John Henri Pohlman, född 1 november 1935 i Malmö, är en svensk meteorolog som blev känd i Sverige när han arbetade på SVT. Han var väderpresentatör, till en början på Östnytt. Hans första väderprognos sändes den 9 oktober 1972, medan hans sista sändes den 31 oktober 2002. Samma höst promoverades Pohlman till hedersdoktor i meteorologi vid Stockholms universitet.

Senare:
Han var värd i P1:s radioprogram Sommar den 22 juni 2004.
Sedan 2005 är han styrelseledamot i Swedish Weather & Climate Centre SWC AB.
Mellan 2009 och 2011 arbetade Pohlman som chefsmeteorolog för vädertjänsten Klart.se.
Pohlman har även ett starkt musikintresse och är jazzpianist. År 1982 var han med och bildade Nyhetsbandet på SVT:s Rapportredaktion, med vilket han turnerade både i Sverige och utomlands.

”Men när jag blev anställd av Rapport gjorde det att jag var i rutan fem dagar i veckan i många år och det gjorde ju naturligtvis att man blev känd för tv-publiken. Jag fanns ju där varje kväll, varje vardag”, har John Pohlman berättat.

Pohlman gick i pension den sista oktober 2002. Jobbet saknar han inte.
”Nej, har man varit meteorolog i 40 år och tv-meteorolog i 30 år så får det räcka.”

I år 2022, fyller John Pohlman 87 år. Han bor i Norrköping med sin fru, hustrun Ann-Christin. Paret gifte sig 1962 och har barnen Robert, Susanne och Hélen tillsammans.

---

Curry Melin?
Meteorolog nummer två. Nils Curry Melin, född 11 april 1923 i Stockholm, död 11 augusti 2005 i Norrköping, Östergötlands län, var en svensk meteorolog.

Hans udda förnamn förnamn är efter landshövdingen i Sundsvall – Curry Treffenberg – han själv föddes på Hopparegränd 5 i Gamla Stan. Som ung grabb blev Curry intresserad av modellflyg och blev svensk mästare 1938.

Det ena ledde till det andra, sin militärtjänst fick han göra i flygvapnet och kom med i den allra första kullen av utbildade militärmeteorologer, som flög på somrarna och studerade på vintrarna. Andra världskriget pågick och Curry Melin blev kvar i det militära i 36 månader.

Melin var känd från TV som väderpresentatör och bekant under 60- och 70-talen. Han tillhörde den legendariska skaran av väderexperter, tillsammans med namn som Leo Rannaleet, Gösta Salomonsson, Gösta Sjölander, Christer Morales, Bengt Thorslund och Karl-Einar Karlsson.

Under militärtjänsten tvingades han som passagerare hoppa från en Sk 25 som råkat i spinn över Barkarby flygplats vilket resulterade i ett medlemskap i Caterpillarklubben.

Kuriosa:
1947 blev Melin meteorolog – därefter började han att arbeta för SMHI. I början av 1960-talet kom han till Sveriges Television.
Han debuterade som konstnär 1969 och kom att få en frände i konstprofessorn Oscar Reutersvärd från Lund.
Melin var medförfattare till boken ”Handbok för väderbitna”.

En annan inspirationskälla var Marie-Louise Frantzen Melin, sångerska, skådespelerska och författare, som blev hans hustru 1983. ”Hon är ovärderlig för mig”, förklarade Curry i sin 80-årsintervju.

”Pappa var nog litet smickrad och förtjust över det. Han gillade kändisskapet”, har sonen Bengt Melin berättat för Aftonbladet.
Curry Melin syntes i tv-rutan fram till 1982 då vädersändningarna flyttade från Norrköping till Stockholm.

På fritiden älskade han att måla. 20 år efter att han lämnat rutan, år 2002, avled han, 82 år gammal, efter en tids sjukdom.

Familj?
Dottern Ewa Melin med familj, Stockholm och sonen Bengt med familj, Stockholm.

Källor:
damernas
sv.
nt.se
sv.wikipedia.org

Blogginlägget nedskrivet 5/7-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Kärnvapen – vilka länder har det, hur mycket av detta ..?

En kärnvapenmakt, står för en stat som besitter kärnvapen. Ett otrevligt ämne som man ändå kan skärskåda mer.
Det finns för närvarande 8–9 länder i världen som har detonerat kärnvapen. Enligt internationella icke-spridningsavtalet ska kärnvapenmakter sörja för att inte sprida kärnvapen till andra stater, och icke-kärnvapenmakter ska avstå från att skaffa dem. Klara papper?

Antal – känt?
Det anses finnas 13 355 kärnvapen i världen idag. Ryssland och USA har 6 370
respektive 5 800 var. Frankrike har 300, Kina 290, Storbritannien 215, Pakistan 150,
Indien 130, Israel 80 och Nordkorea tros ha 20 kärnvapen. Antalet aktiva varierar och – listan är det som är känt. Antalet och när den första testades av landet.

Många kärnvapen har provsprängts men endast två – har använts i en väpnad konflikt. Under andra världskriget fällde USA atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki den 6:e och 9:e augusti 1945. Beräkningar visar att 213 000 människor dog direkt till följd av de två bomberna. Otäcka minnen.

Hur många atombomber har testats?
Enligt organisationen CTBTO har cirka 2060 kärnvapenprovsprängningar gjorts sedan USA gjorde det första testet 1945. Över 500 provsprängningar har gjorts i atmosfären eller under vatten. Resten av provsprängningarna har gjorts under jorden.

Hur verkar kärnvapen?
Det dödar direkt och på sikt. När ett kärnvapen detonerar blir hettan så intensiv att kroppar helt kan förångas. Tryckvågen kan slita sönder byggnader och kroppar flera mil bort. Stora mängder radioaktiv strålning uppstår, som både dödar direkt och ger långsiktiga strålningsskador och cancer.

Genom icke-spridningsavtalet (NPT, Non-Proliferation Treaty) slöts en kompromiss. Inga fler länder skulle få skaffa kärnvapen och de som redan hade skaffat skulle avskaffa sina.
Endast fyra länder står utanför NPT. De har lyckats bromsa risken för spridning av
kärnvapen. Endast Pakistan, Indien, Israel och Nordkorea står utanför NPT och har
tillkommit som kärnvapenstater.

Vid översynen år 2000 intygade kärnvapenstaterna att de gjort ett ”otvetydigt åtagande om nedrustning”. 2010 konkretiserades detta i en plan. Men sedan dess har inga nedrustningssteg tagits.Tragik.

---

2017 antogs ett kärnvapenförbud. Kärnvapen har till skillnad från andra
massförstörelsevapen (som kemiska och biologiska vapen) inte förbjudits i internationell lag. Sommaren 2017 röstade dock 122 stater, en klar majoritet av FN:s medlemsstater, för att det ska finnas ett avtal, TPNW, som förbjuder kärnvapen. tidigare kärnvapenmakter. Kazakstan, Ukraina och Belarus (ska enligt avtal ha lämnat sina före detta sovjetiska kärnvapen till Ryssland). Sydafrika (genomförde provsprängning under sent 1970-tal; förstörde sina vapen under tidigt 1990-tal).

Svåra tider, kriget i Ukraina har öppnat upp Europa, med rädslor. Troligen använder Ryssland mindre, så kallade taktiska kärnvapen för att försöka avsluta konflikten – särskilt om offensiven går dåligt. Dessa kan användas på slagfältet eller mot exempelvis en militär flygbas. Målet kan också vara ett helt obefolkat område.

De skulle kunna sätta in ett litet kärnvapen mot en öde plats som en öken eller över havet för att visa: ”Titta, vi är beredda att använda kärnvapen.” Alltså en desperat åtgärd men ändå väldigt begränsad jämfört med ”domedagsscenariot”.

Vem vet? Otäckt ämne, men kunskap gör att vi förstår mer om vad som pågår… Enligt wikipedia.org pågår 2021-2022 18 olika konflikter eller krig, med olika antal dödade. Bland de större nämns:
Tigray-kriget, Etiopien, som även berör Sudan.
Jemenkrisen(en) inklusive Huthi-konflikten och Militärinterventionen i Jemen.
Burmesiska inbördeskriget.
Konflikten i östra Ukraina med Rysk-ukrainska krisen 2021–2022 och Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Källor:
fn.se
sv.wikipedia.org
laromkarnvapen.se
fof.se
nyteknik.se

Blogginlägget nedskrivet 20/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.