Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Sprid länken! Ett inlägg varje dag (minst) klockan 10. Nu 2250 st inlägg. CORONA KVAR – HÅLL DISTANS!


Lämna en kommentar

Hur många dagar har våra månader, lär ut ramsan av Hans Jacob Seseman, eller…

ramsaarst1

Trettio dagar har november,
april, juni och september,
februari tjuguåtta allen,
alla de övriga trettioen.

Ja, en ramsa de flesta av oss hört som ska lära oss om våra månaders antal dagar. Den heter 30 dagar har november, och är en gammal ramsa, som man använder för att räkna ut hur många dagar månaderna har enligt julianska och gregorianska kalendern. Den är ursprungligen engelsk, och heter på engelska Thirty Days Hath September”.

ramsa1

Vilka månader har 31 dagar och vilka har 30? Finns det något knep för att hålla koll på hur många dagar en månad har? Ja, det finns det! Denna som kommer nedan är lättast.


Man kan också minnas att en månad, februari, har 28 dagar (29 vid skottår). Så: 30-dagarsmånader – är endast fyra av tolv månader: April. Juni. September. November. Lär dig de fyra bara 🙂

ramsa


Vanlig är ”knogmetoden” enligt bilden. Ta bort tummarna och räkna varje knoge och en för varje mellanrum.
: Första knogen: Januari, 31 dagar. Första mellanrummet: Februari, 28 dagar. Andra knogen: Mars, 31 dagar. Andra mellanrummet: April, 30 dagar. Tredje knogen: Maj, 31 dagar. Tredje mellanrummet: Juni, 30 dagar. Fjärde knogen: Juli, 31 dagar.

manader_knogar

Andra handen:
Första knogen (högerhand): Augusti, 31 dagar. Första mellanrummet: September, 30 dagar. Andra knogen: Oktober, 31 dagar. Andra mellanrummet: November, 30 dagar. Tredje knogen: December, 31 dagar. (Två över räknas ej).

Ramsan i början – på engelska lyder en variant av ramsan:
Thirty days hath September, April, June, and November. All the rest have thirty-one, Excepting February alone, And that has twenty-eight days clear, And twenty-nine in each leap year.

Bakgrund till ramsan?
Den har lång historia. En medeltida version har hittats ur Harley 2341 från 1400-talet, och finns i British Library:

Thirtey days has November,
Aprile, June, and September:
Of twyecescore-eightt is but eine,
And all the remnante be thrycescore-eine.
O’course Leap yare comes an’pynes,
Ev’rie foure yares, gote it ryghth.
An’twyecescore-eight is but twyecescore-nyne.

I senare versioner har ofta september och november bytt plats i ramsan, så att september i stället nämns först.

ramsa3

Vår svenska översättning?
Den svenskspråkiga översättningen är gjord av den som pekoralist ansedde räkneläraren, men också nonsensversens fader, i Vadstena Hans Jacob Seseman, född 6 september 1751 på Alms rusthåll i Tingstads socken, Östergötland, och publicerad i hans Brudskrifter 1851. Hans var från 1793 lärare vid apologistskolan här i Vadstena. ”Såsom på grund af sina egenheter icke rätt passande till lärare, blef han 1805 tjänstefri…”

ram Hans Jacob Seseman

Seseman var en mer än måttligt originell herre men gjorde goda insatser som läroboksförfattare (matematik). Hans poetiska skapelser var dock hopplösa, det tyckte redan Sesemans samtid. Men idag kan vi läsa de sesemanska skaldestyckena och njuta av deras oavsiktliga komik. Han avled 19 april 1819.

Bakgrund?
”Hans blev intagen på Jönköpings trivialskola, och han lyckades, den obemedlade ynglingen genomgå denna genom att, så snart han det förmådde, uppehålla sig genom meddelande af undervisning åt yngre kamrater. Sedan han 1774 blifvit student i Uppsala, kvarstannade han därstädes någon tid. Nödgad att förskaffa sig sitt uppehälle genom undervisning i enskilda hus, fortfor han därmed i många år.

Han sökte förgäfves 1777 en docentur i aritmetik, men konsistoriets afslag å hans ansökan var åtföljdt af den förklaringen, att »det gärna skulle se honom till häradsskrifvare eller någon dylik räkenskapssyssla befordrad.»

Sedan han genom en på eget förlag 1779-83 utgifven lärobok Arithmetica eller räknekonst dokumenterat sig såsom kunnig i antydda ämne, fick han, på förord af Schröderheim, anställning såsom apologist och kollega vid trivialskolan i Vadstena 1791, hvilken anställning han dock icke tillträdde förrän 1793. Såsom på grund af sina egenheter icke rätt passande till lärare, blef han 1805 tjänstefri och tillbragte de sista åren i Stockholm, där han snart blef af hvar man känd på grund af sitt egendomliga yttre och sina originella vanor och där afled han.

Själf tillade han sig titeln »aritmethices magister» och lärer verkligen varit skickligi räknekonsten. Sin ryktbarhet vann han genom sina rimmerier, hvilka sannolikt blifvit föga bemärkta, om ej Schröderheim upptäckt dem och sökt utveckla dem till allmänhetens förlustelse. Samme man tros äfven haft sin hand med vid redaktionen af H:s samlade kväden, hvilka utkommo under titeln: Brudeskrifter med mera af och öfver samt utgifna af arithmeticus magistern och apologisten Hans Jakob Seseman och sedan blifvit omtryckta i Hansellis samling af äldre skalders arbeten.

Förutom den förenämnda räkneboken, innehållande ett philosofiskt, mathematiskt curieusitets cabinett, inrättadt och prydt med utvalda och angenäma samt eftertänksamma propositioner i räkne- och mätekonsten, utgaf han en Algebra eller högre och naturligare samt allmännare räknekonst 1791-93.”

En ramsa?
Man bör ej äta krita
allt uppå denna jord.
Men städse sig beflita
att hålla sina ord.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om alla dina medmänniskor.

Källor:
sv.wikipedia.org
vadstenabibliotek.wordpress.com
(läst tips: Kim Torvanger )
tidochdatum.se
runeberg.org

Blogginlägget nedskrivet 2/6-20


Ord som man ser mer av – algoritmer. Men vad är det och vad används de för?

algoritm11

En udda sak dök upp för något år sedan, som också är aningen svårt förklara enkelt. På Facebook figurerade en del förslag på ordet – algoritm, och hur vi skulle kunna ändra den? Vanligen var det fel. Ska försöka finna genvägar och göra det lättförklarligt. Så, vad är en algoritm egentligen? Förklarat på enklaste möjliga sätt: det är en instruktion för hur något ska göras, en instruktion för hur man, steg för steg, löser en matematisk eller logisk uppgift.

I olika communities som ex FB möts vi av en ström av info och reklam av blandat slag. Här använder man matematiken att se vad folk gillar, ser på, delade nyheter från olika länder, information om lokala saker, foton på våra vänner, vad de visar på bild – husdjur och barn, politiska diskussioner samt uppgifter om förändrade personliga relationer. Ju fler vänner vi har och ju fler sidor vi följer, desto mer omfattande blir flödet.

Jag sammanfattar här, min syn är att ska du förändra måste du besöka vänner du sällan gör, och att de är mer aktiva, för ju mindre du är aktiv ”ju mindre intressant är du”. Vems uppdateringar ska visas, vems kommentarer ska synas och vilken reklam ska vara synlig? Facebooks algoritm belönar användarnas aktiviteter med ökad synlighet.

I början hade Facebook en någorlunda enkel algoritm, vilken använde sig av främst tre faktorer: närhet, vikt (det vill säga att vissa format ges större betydelse än andra) och aktualitet. År 2013 utvecklade Facebook sin algoritm till att dessutom ta hänsyn till ett tusental andra faktorer. Tillsammans skapar dessa en mycket komplex algoritm, som möjliggör ett stort mått av individanpassning.

Här ingår vilka sorters poster en användare brukar klicka på eller gilla, om någon har gillat en uppdatering utan att klicka på den eller hur länge man läste den, vilka sidor man gillar, vilka sidor ens vänner gillar, vilken reklam man valt bort, om en uppdatering man ser är en text, en länk, en film eller ett foto. Facebook uppdaterar löpande sina centrala algoritmer.

September 2016 hade ­Facebook, enligt egna uppgifter, 1,18 miljarder användare som är aktiva varje dag. De flesta företag och ideella organisationer, men även publika arrangemang och kulturella föreningar, har en Facebook-­sida.

Algoritm som ord och betydelse?
En algoritm är, inom matematiken och datavetenskapen, ändlig uppsättning (mängd) otvetydiga instruktioner som efter exekvering löser ett problem. Algoritmen startar i ett givet tillstånd (starttillstånd) och når resultatet (sluttillstånd) inom ett ändligt antal steg. Varje steg måste var tydligt och precist definierat, på så sätt att utomstående ska kunna exekvera algoritmen och verifiera ett resultat. Ytterligare är effektivitet viktigt, det vill säga varje steg måste vara elementärt och exakt, samt gå att beräkna inom en ändlig tidsram. Knepigt. Men man använder tal när man analyserar vad du gör och intresserar dig för.

algonetfl

Algoritmer används mer:
Kollektivtrafik, olika nättjänster: bl.a. streamingtjänsten Netflix, som föreslår olika filmer m.m. åt användaren med hjälp av algoritmer. De ger rekommendationer där man försöker förutse vad en användare vill se – baserat på egna och andra användares preferenser, så kallad kollaborativ filtrering.

Netflix ägnar sig inte bara åt att förse användarna med rekommendationer på filmer och serier att titta på. Företaget gör numera också egna produktioner, baserade på sin algoritm om vad användarna förväntas vilja se. Netflix kombinerar en avancerad algoritm med egenhändigt skapade kategorier

Mer annorlunda områden=
Nätaffären Amazon använder det där algoritmer reglerar produkternas priser. Tvättmaskiner, vars program styrs av algoritmer som bestämmer när maskinen ska skölja eller när den ska centrifugera. De nya p-apparna, applikationerna som fungerar som hormonfria preventivmedel. Där följer en algoritm kvinnans menscykel och talar om när kvinnan är fertil och när inte.

Början?
Ursprunget för begreppet algoritm uppstod som ett sätt att beskriva procedurer för att lösa matematiska problem som exempelvis att finna den gemensamma delaren för två tal eller att multiplicera två tal. Begreppet formaliserades 1936 genom Alan Turings turingmaskin och Alonzo Churchs lambdakalkyler, som i sin tur lade grunden för datavetenskapen, anses det…

Krångligt?
Det yttersta kriteriet för effektiva algoritmer är dess beräkningskomplexitet, något som mäts i antalet beräkningssteg som krävs för att nå ett resultat. Vanligtvis är det tidskomplexitet som mäts för att särskilja algoritmer, som uppmäts i tidsmängd beroende på problemstorleken. De flesta algoritmer implementeras som datorprogram, då man strukturerar dem i programform.

algoritm3

För att uttrycka program används programspråk som är formella språk med samtliga nödvändiga operationer för att uttrycka en godtycklig beräkningsbar funktion. Ordet algoritm bör ej förväxlas med den matematiska termen logaritm.

Nutid?
Numer har algoritm blivit ett modeord för program som utför avancerade beräkningar, ordet syftar då främst på de delar av programmen som utför komplicerade och omfattande matematiska beräkningar baserade på stora datamängder. Det är ofta underförstått att program som kallas för algoritmer är självgående: de rullar på utan mänsklig tillsyn.

Enkel hemvariant?
Jag använder en variant när jag tar ut system i travlopp. V75 ex. Först noterar jag ”vad är viktigt”? Vinstvan häst? Bra rekord? Formen? Senaste starter? Kusken osv På varje detalj väljer jag ett tal som motsvarar vad jag anser vikten av denna info. Matematiskt räknar jag ihop alla delar och får fram en bra variant av ranking. Men detta är hemsnickrat, min variant och inte i syfte nå ut som i reklam etc 🙂

Ursprung?
Ordet algoritm kommer från arabiskan och ursprungligen från namnet på den persiske matematikern al-Khwarizmi som levde i Baghdad. Genom tiderna har ordet förändrats och kombinerats med grekiskans arithmo’s som betyder siffra och beräkning. Lycka till, krångligt är svårt förklara enkelt, förstår du och … jag? 🙂

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
sv.wikipedia.org
svenska.yle.fi
internetstiftelsen.se
it-ord.idg.se
glorydays.se
wieselgren.se/blog
meltwater.com

Blogginlägget nedskrivet 17/5-20


Oändlighet. Den liggande åttan. Universum. Lemniskata. Lär!

oandlighet

En vän studerar oändligheten, tecknet med den liggande åttan. Intressant ämne som handlar om universum och alltet, det kan ju ej vara tråkigt? Först så. En lemniskata (även oändlighetssymbol eller oändlighetstecken) (8) är en symbol som ser ut som en liggande åtta. Inom matematik används den ofta som symbol för oändligheten. Oändlighet är ett begrepp för obegränsning och obundenhet i storlek, antal eller utsträckning. Dess motsats är ändlighet. Man skiljer mellan potentiell oändlighet och faktisk oändlighet. Den matematiska symbolen är en lemniskata (8).

Några använder tecknet med åttan som tatuering, kanske att kärleken till varandra är större än oändligheten. Fin symbolik? Matematikern Dedekind beskrev en oändlig mängd ungefär som att om man tar bort en mängd från denna mängd och den fortfarande är lika stor så är är den oändlig. Det är helt enkelt väldigt svårt för den mänskliga hjärnan att fånga in och bemästra begreppet.

Universum?
Det finns faktiskt ingen som med säkerhet vet, om universum är ändligt eller oändligt. Gåtan om universums storlek har engagerat kosmologerna ända sedan kosmologins barndom, men det finns inget säkert svar. Utifrån uppfattningen att universum inte bara kan upphöra på ett visst ställe, anser de flesta rent intuitivt att universum är oändligt. Om det var ändligt, vad skulle då finnas på andra sidan? Forntidens filosofer och teologer diskuterade flitigt rymdens storlek, och man opererade med ett ändligt universum som en acceptabel möjlighet.

Den teori flest anammar idag är att universum är oändligt och saknar krökning. Allt fler forskare ser det som en omöjlighet att vårt universum är det enda som finns. Istället tror de att vi är del av ett multiversum, ett oändligt antal parallella universum. Om det stämmer så innebär det en vetenskaplig revolution.

Universum

De här teorierna om flera världar föddes redan i mitten av 1900-talet av fysikern Hugh Everett, men avvisades då som mer eller mindre galenskap. Flera forskare, bland annat Seth Lloyd, professor i kvantteknik i USA, som hävdar också att alla tänkbara händelseförlopp finns förverkligade någonstans därute i en parallell verklighet eftersom vårt universum hela tiden delar sig.

”Varje gång någon singlar slant delar sig universum i två delar där det blir krona i det ena och klave i det andra, men vi upplever bara det ena. Det andra händer i ett skilt universum oberoende från vårt med en egen framtid. Alla utfall förverkligas någonstans.” Om forskarna har rätt skulle det också kunna innebära att det finns ett oändligt antal av oss själva ute i multiversum.

”Någonstans är du president och i ett annat sitter du i fängelse. Kanske är det svårt att tänka sig, men det finns starka bevis för att det faktiskt är så här”, menar Seth Lloyd. Jag tänker såhär på mitt vis. Om Universum vore X i storlek, så vad är då X+1? Fortsättning vi ej kan uppskatta eller ett stopp, en krök? Men vad är då runt kröken?

Ouroboros?
Inom mysticism kan 8 representera Ouroboros. Ouroboros eller Uroborus är den omättlige ormen eller bevingade reptilen som äter sin egen svans. Symbolen kommer från Egypten och deras tillbedjan till ormar, men även i den grekiska och persiska kulturen kan man se symbolen av ormen som en åtta. Symbolen står också för evigt liv och kan avbildas i sammanhang där man pratar om återfödelse.

oandlighet

Ormen beskrivs av Platon som den första levande varelsen. Inom alkemin uttrycktes detta genom en symbol för samma sak. Ouroboros sägs stå för evighet eller helhet. I den gamla bilden av Ouroboros ligger tanken på sluka sig själv och vända sig till en cirkulatorisk process, för det var klart för de mer skarpsinniga alkemisterna att prima materia av konsten var människan själv.

Ouroboros är en dramatisk symbol för integration och assimilering av det motsatta, det vill säga skuggan. Denna ”feed-back”-process är på samma gång en symbol för odödlighet, eftersom den sägs av Ouroboros som han dräper sig själv och ger sig till livet, befruktar sig själv och föder sig själv. Han symboliserar Den Ende, som utgår från sammandrabbningen av motsatser, och han därför utgör hemlighet prima materia som utan tvekan härrör från människans omedvetna. Knepigt? Matematiskt än värre 🙂

Geometri?
I algebraisk geometri betecknar lemniskata vissa plana kurvor, framför allt – Bernoullis lemniskata som har egenskapen att produkten av avstånden från en godtycklig punkt på kurvan till två givna punkter på avståndet 2a från varandra är lika med a2.

algebra

8?

Den liggande åttan, tecknet för evighet, oändligheten. Den finns inom matematiken, om man försöker dela 0 med 0 exempelvis. Som matematiskt tecken fanns den redan hos de antika grekerna. Den finns även inom magi och tarot. ”Magikern” och ”Styrkan” är två exempel på tarotkort som brukar ha oändlighetstecknet.

Mer?
Man tror att den liggande åttan, oändlighetssymbolen, eller evighetssymbolen, som den också kallas, uppkom 1584 av en italiensk filosof och astrolog, Giordano Bruno. Hans teori byggde på ett gränslöst universum med flera solar och planeter än de i vårt solsystem. Det var en symbol för oändlighetens evighet. Åttan avbildas ibland som en hopringlad orm vars ände ligger intill huvudet.

Så. Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi. Vad  blir svaret och när? ∑⊄‰µ Tänker man länge så blir man lätt förvirrad? Kanske tanken, svaret är dolt för oss…?

Källor:
tidningennara.se
sv.wikipedia.org
manvasen.ifokus.se
matematikvideo.se
matteboken.se
illvet.se
svt.se

Blogginlägg nedskrivet 19/10-19.


Romerska siffror, lär dig allt och – hur uppstod de…?

Colosseum-Entrance

Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror. Ytterligare tecken brukades i ett utökat system, som romarna införde under 200-talet f.Kr., men också för att beteckna större tal samt bråk. Romarna inkluderade aldrig noll i sitt talsystem och kunde aldrig hantera noll i sin aritmetik. Innan man började skriva ner tal så använde man sig av primitiva talsystem. De var oftast uppbyggda av symboler som representerade ett antal.

Ibland räknade man med ”avprickningar” i form av streck på en träbit, ibland kunde man låta andra föremål representera olika antal, t.ex. stenar. Dessa symboler och föremål ersattes senare av olika bokstäver som i sin tur ersattes av olika siffror.

De äldsta bevisen på att man använt talsystemen för matematiska beräkningar finns på 5000 år gamla babyloniska lertavlor som man funnit vid utgrävningar i Mellersta Östern. Det talsystem vi använder oss av idag (det arabiska) kommer ursprungligen från Indien där det uppstod på 600-talet, vilket araberna senare utvecklade till det talsystem som idag används över hela världen och som nådde Europa på 1100-talet.

De romerska siffrorna står ju inte endast efter kunganamn, som Erik XIV eller Karl XII, utan de finns ju ibland även på gravstenar, i gamla böcker, urtavlor och på hus för att visa vilket år de byggdes med mera. Och en ”ramsa” ska du få för de större talen som väl är lurigast?

talsr

Först gäller de vanliga och tänk på – högst tre lika i rad**, högst en mindre framför en större: Exempel.

III = 3
IV = 4**
VIII = 8
IX = 9
XIII = 13
XIV = 14
XVIII = 18
XIX = 19

Vanliga:
I = 1
V = 5
X = 10

Stora tal?
Ramsa? I alfabetisk ordning MEN byt ut L och C-
Så, L, C, D, M. 50-100-500-1000.

L = 50
C = 100
D = 500
M = 1000

Mix av nutid?
MM = 2000
MMXVIII = 2018

Tänka på:
Man kan ej skriva – 99 som IC, utan måste skrivas som XCIX. På samma vis kan inte 999 skrivas som IM och 1999 kan inte vara MIM. Just de höga talen.

Länk på alla romerska tal upp till 100:
https://romerskasiffror.nu/1-100

Tankeexempel:
Slaget vid Lützen inträffade MDCXXXII
Karl XI (den elfte) dog år MDCXCVII

urrom

Det romerska talsystemet, som tvärtemot vad namnet antyder egentligen är mycket äldre än den romerska civilisation själv, är ett av vår världs äldsta ännu levande arv från det förgångna.

Svenskan?
Arabiska siffror är de talsymboler som används mest internationellt och i bland annat svenskan (0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9). De arabiska siffrorna har sitt ursprung i Indien där de tillkom ca 400 f Kr. Från det arabiska väldet spreds så siffrorna på medeltiden till Europa, där de så småningom fick sitt nuvarande utseende och varifrån de slutligen spreds över stora delar av världen.

Källor:
faktabanken.nu
sv.wikipedia.org
romerskasiffror.nu
illvet.se
mattehist.blogspot.com
mimersbrunn.se