Fortsättningen om Kung Byxlös, i kvinnokläder. Så, hur var då den omskrivna Margareta Valdemarsdotter? Hon var ex. mycket frikostig med sina gåvor till biskopar, kyrkor och kloster. Särskilt gynnade hon Birgittinorden: hon var mycket verksam för Birgittas kanonisering 1391 och lät 1403 inskriva sig i Vadstenanunnornas brödraskap, där hennes fostersyster, Ingegärd, länge varit abbedissa.
Det finns inte något skäl att tvivla på Margaretas uppriktiga fromhet, och de senare legendariska beskyllningarna mot henne för osedlig vandel är säkerligen förtal. Att hon 1402 lät bränna den tyske bedragare på bål, som sa sig vara hennes avlidne son, överensstämde fullständigt med tidens tänkesätt och bruk.
I sitt uppträdande var Margareta vänlig och intagande, medan däremot hennes handlingssätt ofta var myndigt och strängt. Hon var alltid sansad och genomtänkt, aldrig överilad i sina handlingar. Smidigt förstod hon falla undan för opposition och anpassa sig efter förhållandena, men fortsatte att verka för sina egna planer på längre sikt. Hennes överlägsna klokhet beundrades till och med av hennes motståndare, men betecknades både i svenska och tyska krönikor som slughet.
I Uppsala domkyrkas skattkammare förvaras som främsta dyrbarhet en gyllenduksklänning, som troligtvis tillhörde Margareta och från Roskildes domkyrka 1659 fördes till Sverige av drottning Hedvig Eleonora. Klänningens vävnad är utförd med guldtråd och djupviolett purpurfärgat silke. Det diskret framträdande mönstret visar palmetter av granatäpplen och rosor. Sådana dräkter från slutet av 1300-talet finns avbildade men inte bevarade i original.
Om kvinnonamnet Margareta eller Margaretha. Det är ett gammalt namn med grekiskt eller latinskt ursprung som använts i Sverige i varje fall sedan 1000-talet då kung Inge den äldres dotter fick namnet Margareta. Flera drottningar och prinsessor i Sverige har haft namnet. Namnet är bildat från ett persiskt ord som betyder ”pärla”. Margareta finns också i flera kortformer.
När pesten härjade som värst, dog runt hälften av Europas befolkning. Bland dessa kan nämnas: Kettil Karlsson (Vasa), pestdöd 11 augusti 1465 och Bengt Birgersson (Folkungaätten) pestdöd 25 maj 1291. Pesten uppstod genom en bakterie som normalt finns hos gnagare, men kan under vissa omständigheter även spridas till människan via människoloppan och då, vanligtvis råttor.
I gränsområdet mellan Östergötland och Småland, vid Västra Lägern, slingrar sig en grusväg upp genom beteshagen. Parkerar du vid vägkröken mitt i backen, går till höger och tittar noga, ser du resterna av det som en gång var en liten gård. Bonden har från sitt högt belägna gårdstun kunnat se ut över södersluttningen där hans små stenbemängda åkrar låg som en bred trappa. Nu markeras de små tegarna av terrasskanter, husen som förhöjningar i markytan. En ridstig sträckte sig genom inmarken till nästa lilla gård norröver. I dag syns ridstigen som en knappt skönjbar hålväg. Gården hette Hemvidakulla, eftersom den nämns i Vadstena klosters jordeböcker.
En gång hade där bott två brukare, men gården övergavs första gången efter digerdöden i slutet av 1300-talet. I mitten av 1400-talet bodde en landbo där, som betalade låg ränta. Snart var gårdstunet helt övergivet och marken brukades som äng. Åkrarna odlades aldrig mer. Ett resmål i Sommarsverige?
Hennes död sålunda.
I herrens år 1412, befann sig Margareta i staden Flensburg, när hon till sist själv drabbades av pesten och avled. Efter Margaretas död blev det snart stridigheter i Sverige mellan dem som ville bevara unionen och dem som ville ”befria” Sverige. Striderna upphörde först i och med att Gustav Vasa 1523 blev kung över ett självständigt Sverige. Senare historieskrivning, främst under 1800-talet, har därför lyft fram Gustav Eriksson Vasa som en av vårt lands största frihetshjältar.
Källor:
medeltiden.kalmarlansmuseum.se
sv.wikipedia.org
popularhistoria.se
so-rummet.se
Zenzationella Människor Et Facto 