Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, Klockan 09 – Måndag, onsdag, fredag, lördag o. söndag! 2600 inlägg. COVID-19 DISTANS!


Veckonytt om julen och dess traditioner, följ allt kring tomten m.m. Del 4 av 4.

julkort

Jul, jul, julmånaden och det sista med lite fakta och kuligt läsa om. Pepparkakor ska man äta om man ska vara snäll (eller bli). Redan 1800 f.Kr åt man det i Mesopotamien och de möglade ej så de romerska krigarna fick med dem ut i fält. Nunnorna i Vadstena åt pepparkakor på 1400-talet då det ansågs bra för matsmältningen.

Julafton?
Julafton kallas även dopparedagen eller doppareda’n, den dag då man doppar i grytan. Detta är en typisk svensk term. Seden att samlas kring en gryta med det spad man kokat skinkan i, kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt.

reindeer

Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i spadet från skinkkoket. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan.

tomw

Om att Tomten finns?
Jag har sett och hört berättelser om ”vittnen”, som sett tomten. En från Sydamerika. 2008. ”Mystisk tomte sprider skräck och rör sig genom att hoppa åt sidan.”

I en liten by i Argentina berättar flera invånare att de har sett en mystisk tomteliknande figur i toppig hatt. Den tomteliknande varelsen har enligt uppgifter satt byn i skräck. Ett grabbgäng lyckades fånga ”tomten” på film då de satt och pratade om en fisketur och samtidigt dokumenterade detta med hjälp av en mobiltelefon. Se bilden ovan!

Plötsligt hörde de något och ut från det höga gräset kom den så kallade tomten. En av pojkarna blev tydligen så vettskrämd att han fick uppsöka läkare och han har sedan händelsen inte vågat gå ut. Se bilder med detaljerna.

SVENSK VÄ’TTE?
Och jag ska jag förtälja historien om en anhörig till mig som sett Tomten, i Sverige – inte vintertid dock, så vi kan kalla den skogstomten. Det handlar om två unga damer runt 11,12 år i början på 1930-talet, platsen var belägen i landskapet Dalsland, en liten ort. Den ena har berättat att de bodde i ett litet hus på landet, med skogen tätt intill, därutöver endast ängar. Fattigt, många barn i detta lilla hus med liten yta.

Man gick till skolan, genom skogen och en väg tog det nästan en timma. Men – en dag efter skolan, det var lite skymning så gick de runt lite i skogen och hörde ljud nedanför ett berg. De klättrade upp på bergskanten och kikade ned. Där fanns ett flertal ”figurer” som var runt en meter små – män, kvinnor och barn. De hade som ett tillfälligt läger och eldar lyste upp och värmde, denna sena sommardag, mot höst.

santa

De hörde hur de samtalade och var ilskna! Osämja är vanligt bland tomtar – och dessa ansåg de vara skogstomtar eller vättar. Efter en stund smög de sig iväg, barnen var lite rädda såklart. Dagen efter skulle de gå tillbaka, de ville ha ”bevis” så de inte inbillat sig saker. Men det var tomt och – de hade flyttat vidare. De fann emellertid rester av brasor och eld, samt som efter läger – samt någon tygbit. De var då helt säkra på att detta var små vättar de sett.

Jag hörde historien flera gånger genom åren och alltid detsamma. Eftersom de hade som en lada och något djur ställde de alltid ut gröt under jul till Tomten. Dagen efter var skålen tom! Ja, det kan ha varit Tomten, men denna såg de ej…

Så lite kunskap om andra tomtar – man kan möta de från Island.

jolasveinar_alla

De gamla folkberättelserna därifrån har också tomtar, som Askasleikir, Bjugnakraekir, Faldafeykir, Gattathefur, Pottasleikir, Skyrjarmur, Stekkjarstaur, Stufur och Thvorusleikir. Andra namn av tomtenissarna som kan hittas är Bjalmans barnid, Bitahaengir, Frodusleikir, Raudur, Redda, Sledda, Steingrimur, Syrjusleikir, Tifill och Tutur. Bilden ovan.

Förhistorisk tomte?
Många undrar när de första tomtarna började dyka upp. Man har funnit – den förhistoriska minimänniskan Homo floresiensis på ön Flores. Den är en meter hög och skäggig, precis som våra svenska tomtar som smyger runt husknutarna till jul. Upptäckten av det småväxta människosläktet i Indonesien leder tankarna till julens sagoväsen.

Homo floresiensis

Kanske handlar det inte bara om fossil. Enligt hövdingen i byn Boawae finns det fortfarande små varelser av folkslaget i djungeln. Så sent som för något år sedan sägs några bybor ha fångat en meterhög kvinna – som dock lyckats smita.

Här har vi alltså tomten, livs levande på andra sidan jordklotet. Med förmåga att bygga färdmedel för långväga resor. (Homo floresiensis måste ha kommit till ön per båt). De fanns kvar åtminstone så sent som för bara 12 000 år sedan. Arten är en dvärgform, mycket mindre än alla andra arter i släktet Homo. På bild ovan den troliga Tomten. 🙂

Julklapparna?
Julklappar började delas ut på 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan genom dörren för att sedan springa därifrån – vilket är ursprunget till ordet ”julklapp”. På 1700-talet började man rimma till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom.

Det hörde i äldre tid till god ton att ge julgåvor till både under- och överordnade i familjerna. Bönderna gav julklappar i form av mat, öl, brännvin och julljus till tjänstefolk, indelta soldater och sockenprästen. Länge fick hembiträdet i borgerliga familjer ett klänningstyg till jul.


Vid 1700-talets mitt började man också i högre samhällsklasser ge julklappar i form av ”illgåvor”. Så småningom smälte julgåvosederna samman till vår nutida. Givmildheten under julen har alltså många brokiga trådar bakåt i tiden. Vad vi egentligen gör är att vi följer en gammal tradition. I de fattiga familjerna var det så förr att man försökte få något att äta med julanknytning och klappar var sällsynt länge, ofta övertog man syskons kläder m.m. eller kunde få begagnade leksaker. Idag är det massor av pengar som används för inköp till julen.

Varför firar vi – jul?
Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.

jessufods

Julskyltning?
Ordet skyltning, att visa på vad som fanns att köpa i affären i vår mening började att förekomma i vårt land vid mitten av 1800-talet. Då kunde man göra tillräckligt stora glasskivor och ljus. Men det är först när vi fick gaslampor som de stora skyltfönstren fick sitt verkliga genombrott, nu är det möjligt att se in bland de utställda sakerna även på kvällarna. Dock kommer det verkliga genombrottet för affärernas julskyltning att ske på 1890-talet i samband med elektricitetens spridning.

gloggar

Tips julglögg från 1870
1 liter
Ingredienser
ingefära, en bit
1 tsk vaniljsocker
1 tsk kardemummakärnor, krossade
20 st kryddnejlikor
5 st kanel, i bitar
1 dl vodka
1 st pomeransskal
enkelt rödvin, en hel flaska
sötmandel och russin
3 dl strösocker, ca

Tillagning: 15 minuter + tid att dra

1 Börja med att krossa kardemumman i en mortel och bryt sönder kanelen.
2 Lägg i kryddorna i en glasburk (helst med lock), häll över spriten.
3 Låt burken stå över natten så att kryddsmaken dras ut ordentligt.
4 Sila ifrån kryddorna.
5 Skålla och hacka mandeln.
6 Häll vinet och spriten i en kastrull.
7 Blanda i socker, vaniljsocker, mandel och russin.
8 Låt glöggen bli het, men aldrig koka.

OBS! Man kan blanda vin, kryddextrakt, socker och vaniljsocker medan drycken är kall och förvara blandningen i högst två veckor. Mandel och russin läggs då i först när glöggen värms för att drickas.


FILM OCH TV
Tomten – en vintersaga

tomtenhilda

https://www.youtube.com/watch?v=3BVzYcuVg-c
Och – TV2 kl 10.40

TV?
Här är tv-programmen du inte får missa julafton 2020!
Lars Lerin blir årets julvärd i SVT på julafton.

Julafton:
Kalle Anka och hans vänner 2020
Julaftonens verkliga klassiker.
SVT1 den 24 december klockan 15.

tomteverkstad

Kan du vissla Johanna
Berra är sju år och adopterar en morfar (Per Oscarsson). Sedan 1994.
SVT1 kl 16.10.

Julspel från Göteborg
Programmet visas på SVT1 klockan 18.15.

Karl-Bertil Jonssons julafton 2020
Per Åhlin och Tage Danielssons svenska julklassiker.
SVT1 – klockan 19.05.

karlbertil

Sune vs Sune
SVT 1 – kl 20.05

Svensson, Svensson.
Programmet visas på SVT1 klockan 21.35.

Detta är del 4 – 20/12, och det sista. Hoppas ni alla får en fin ❤ julhelg.

lightz

Tänd ett ljus och låt det brinna
låt aldrig hoppet försvinna
det är mörkt nu
men det blir ljusare igen.

Håll avstånd ❤

finhelg1

Källor:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
fragaprasten.nu
julsanger.net
worldofchristmas.net
egna samtal/intervjuer
expressen.se
land.se
aftonbladet.se
svt.se
youtube.com


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig,
covid-19 som ökar.

Blogginlägget nedskrivet 20/12-20

 


1 kommentar

Betydelser i orden kring lucia och jul – fåle, apelgrå, ljusa stjärnan, stuva och fjät…

lucia

I dessa tider med julen framför dörren, enda tiden där en period gör det svårt öppna dörren – så åter möter vi dessa ord som känns som de har några år på nacken. En dag frågade en bekant, vad betyder de och syftade mest på luciasången. Natten går tunga fjät som skrevs av Arvid Rosén (1895-1973).

Visst har vi aningar om betydelser, men vi ska grotta in oss i sökandet, lite som Ture Sventon. Och vi vet då att – ”Lucia-sången” avses som regel Natten går tunga fjät.


Fåle, fålar?
Fåle låter lite udda och idag mer främmande. Främst känner vi till ordet från den populära Staffansvisan. Den sjungs i många versioner men i de flesta figurerar ”Staffan stalledräng som vattnar sina fålar fem”. Fåle verkar även leva kvar bland hästvänner, men mest i lite skämtsamma sammanhang. I ordböcker markeras ordet ofta som ålderdomligt för unghäst. Fålen är en unghäst som ännu inte tagits i arbete, den är vanligtvis i åldern 1-3 år. Yngre hästar än så kallas föl. I högre stil kan betydelsen vara en vuxen häst, en springare.

hästar222

I våra finlandssvenska dialekter är benämningen mycket mer känd; hela Svenskfinland känner till sina fålar, uttalet varierar. Också betydelsen är vidare i dialekterna. En hästunge kallas fåle från födseln tills den blir inkörd. Endast i Korsnäs, Närpes och på Åland känner man till ordet föl, för övrigt är det fåle som gäller. Fålar – alltså unghästar.


Färgen apelgrå?
Ja, angående Staffansvisan: ”Bästa fålen apelgrå”, är färgen känd? Fålen som Staffan själv red på var grå, med ljusare eller mörkare äppelliknande fläckar. (x) Grå, apel, äpple.

lucaaaLucia

Ljusa stjärnan…?
Minns sångens fem fålar till källan för att vattna dem, ”allt för den ljusa stjärnan”, som det står i Staffansvisan. Stjärnan i visan är förstås Betlehemsstjärnan. Annandagen är martyren Stefanus dag, och den har kommit att förbindas med den urgamla midvinterseden, förmodligen redan hednisk, att rida kapp till särskilda källor, helst på grannens mark, för att hämta vatten till gården.

Det ansågs att dessa källor just vid årets vändning flödade av underbara ämnen och att det på ytan bildades en hinna, ”grädden”, som gav djuren kraft inför det nya året. Staffansskede kallades denna kappritt, (av det fornsvenska ordet sked, ‘lopp’, ‘löp’), och annandagen har alltid varit hästarnas särskilda dag och firas fortfarande ibland med ryttarlekar och isridning. Och Sankt Stefan (Staffan) är hästarnas skyddshelgon.


Fjät?
Fjät är ett fornsvenskt ord (som i tuppfjät) och betyder steg eller fotspår. Det är släkt med fot. Så skolbarnen som fick texten i sin sångbok 1928 blev förmodligen förvirrade av det där ålderdomliga fjät de också. Böjningarna får du gratis av fjät. Fjät, fjäten, fjätens, fjätet, fjätets och fjäts. Imponera på dina vänner, vem kan böjningarna? Fjätets 😛


Stuva?
Stuva är detsamma som stuga. Varianter: stova, stôva. Av fornsvenska stuva, stova, stugha. Varianten ”tuva” förekommer men det är fel. Natten går alltså med tunga steg runt gård och stuva (som betyder stuga). I nutid säger vi stuva om ex placera om något eller en stuvning med svamp. 🙂

lucskogen1

Italiensk låt om en båt…?
Luciasången är en sång med tre texter på svenska som sjungs till en neapolitansk (italiensk) melodi. Originalet har på neapolitanska inledningsorden Comme se frícceca la luna chiena! och på italienska Sul mare luccica l’astro d’argento och titeln Santa Lucia. Så texten är italiensk, och den ursprungliga texten skriven av Teodoro Cottrau ca 1850. Enligt uppgift handlar den varken om helgonet eller stadsdelen Santa Lucia i Neapel utan om sångarens båt, barchetta mia. Teodoro levde 1827-1879 och -1849 kallade han faktiskt låten ”Barcarolla”.

luccarlarsson. 1908

Texten är lagd i munnen på skepparen till en liten slup eller utfärdsbåt, som (åtminstone i sångens början) ligger vid kaj i Neapel. Han ropar in passagerare genom att lyriskt beskriva hur fager stadsdelen Santa Lucia är från havet. ”Tu sei l’impero dell’armonia, Santa Lucia!” – ”Du är harmonins rike, Santa Lucia.”


Nu har jag ventilerat det jag funnit om orden min vän undrade och om julen så var den mer vit förr. Säger någon. 🙂


Källor:
aftonbladet.se
sv.wikipedia.org
sprakinstitutet.fi (x)
dn.se
svenskahogtider.com
faktaoider.nu
saob.se
sprakkonsulterna.se
ordguru.se
sv.wiktionary.org


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig,
covid-19 som ökar.

Blogginlägget nedskrivet 14/12-20


2 kommentarer

Veckonytt om julen och dess traditioner, följ allt kring tomten m.m. Del 3 av 4.

tomtefinastjag


Jul, jul, julmånaden är här. I år är det ett inlägg kvar, strax före julafton. Idag med en del om Lucia och julklappstips.Och i år är vi noga med avstånd till varandra och träffas då i små sällskap, max åtta personer.

Egna och enkla julklappstips?
Jag frågade några vänner om julklappstips som kan vara enkla, billiga, men med hjärta och tanke bakom. Så håll till godo som inspiration. Anki: ”Baka gott matbröd och slå in i cellofanpapper med ett vackert snöre runt och ett handgjort hjärta med rim. Godis, marmelad, allt i vackert omslag. En sten som man målar något fint på, ett vackert glas med eget målat mönster eller namn.

julstrumpa

Mia gör eget godis och lägger i syltburkar som hon målat med glasfärg. Kristina tycker man kan göra egna krämer, tvålar, doftpåsar, doftljus. Jag gör små ”installationer”, en glasskål, doftljus, ett par små, gröna träd, stenar, något från skogen och – levande grönt! Annars är jag mycket för skriva, kanske brev och personligt.

Marie kan bjuda på en god hemlagad middag, man kan skänka en slant till behövande, både människor och djur. För ensamma gäller som jag alltid påtalar, ett besök, ett samtal, vykort, skriv brev – minns att de finns och inte alltid kan dela julen med någon.

Kristna tomten:
Idag utökar jag till berättelsen om den kristna tomtens härkomst och allmänna fakta. Den kristna tomten härstammar från Biskop Nikolaus som var känd för sin givmildhet. Han föddes i mitten av 200-talet i Patara i Lykien (nuvarande Xanthos i Turkiet), han var enda barnet och när föräldrarna dog ärvde han en större förmögenhet som han använde till att hjälpa fattiga och behövande.

santambock

Det sägs att han delade ut pengar, men när folk inte var hemma så skickade han ned dessa genom skorstenen – därför ska Tomten ha imiterat detta. I Katolska Kyrkan firas Nikolaus dag den 6 december. Då klär en lämplig herre ut sig till Biskopen Nikolaus med t.ex. en röd dräkt, vitt skägg, kräkla (biskopsstav), och mitra (biskopens huvudbonad). Han brukar komma till barnen med godsaker eller en liten leksak.

Lucias bakgrund?
13 december,på söndag är det LUCIA. Ofta firar man det i skolan, på jobbet med en fika och vi kan även se det ute eller på TV. Covid-19 förändrar också lussandet.

aaaLucia
Lucia i den form som vi känner henne dyker upp vid 1700-talets slut. Det äldsta belägget härstammar från en västgöta-herrgård år 1764. Vid 1800-talet finns uppgifter från Västergötland, Dalsland och Värmland, men då alltid från stora gårdar eller städernas borgerliga hushåll.

Det är först i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som seden börjar bli mer allmän. Den första gången en lucia med ljus på huvudet finns dokumentariskt belagd är från 1820, och det handlade då faktiskt om en manlig lucia!

”…in trädde en dräng klädd i hvitt lakan, med en krans af ljus på hufvudet och bärande en väldig bål med glöggus.”

Lucia markerar tillsammans med advent inledningen på julfirandet. Det förekommer två huvudsakliga traditioner av att fira luciadagen, en har sin grund i Sverige, en annan på Sicilien. Enligt folktron var den13:e december en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten.tomtesnick

Lucia är en av de få högtider i de skandinaviska protestantiska länderna som är namngivet efter ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på 300-talet. Lucia kommer av latinets lux (i genitiv lucis), som betyder ljus. På Sicilien är Lucia ett namn som betyder den ljusa. Friluftsmuseet Skansen tog upp luciatraditionen 1893 i Bollnässtugan, då mest som en gammal tradition värd att bevara.


Aracuan i Disney på julaftonen?
Ni vet den där envetna fågeln som träffar Kalle Anka i skogen? Vem är det – eller vad?
Jag sökte länge efter ”fågeln” som man hatälskar. Vad vet man av filmen? Vi är i ett djungellandskap i Sydamerika. Några kolibrier sjunger en vacker sång och därefter kommer en aracua, en slags hackspett, in i bild. Den har en cigarr i munnen och leker med en jojo och börjar sjunga en fånig sång och hoppar omkring. Slutet är att Kalle blir tokig och springer runt och sjunger samma låt som aracuan sjöng i inledningen.

Chachalacas

Två scener har blivit bortklippta i många utgåvor av filmen – dels en scen där aracuan hotar med att ta livet av sig genom att hänga sig och skjuta sig i huvudet, och dels den scen där Kalle skjuter med maskingevär. Den svenska TV-versionen inkluderar den första scenen, men saknar den andra.

Aracuanen, kallas också – clown i djungeln och syns första gången i i spelfilmen ”De tre caballeros”, år 1945, den galna fågeln med flammande rött hår, rosa färg och den fluorescerande gula foten, verkar först att vara en fullständigt fiktionell skapelse.

Men nu – finns denna pippi? Ja!
Det finns faktiskt en sydamerikansk fågel som kallas Araucuanen (notera stavningen). En är den östbrasilianska varianten, Spräcklig Chachalaca (Ortalis guttata). Chachalacas är måttligt stora fåglar som hör hemma i Cracid familjen, boendes i träden. Inräknas gör också guans och curassows. Cracids förknippas till andra arter typ kalkoner.

Denna ”chachalacaen” är välkänd i Brasilien. Runt gryningen sänder den ut hesa skrik i grupper och liknande till de som produceras av Aracuafågeln i Disney filmen. Emellertid är näbben utseendemässigt ganska olik, med en lång svans, gråbrun mage. På bilden ovan en Chachalacas, en gråhuvad variant. Så nu vet ni alla!

Vättar:
I skogen bor vättarna (småtomtar kallade av flera), men även andra. Småtroll, dvärgar, tomtegubbar, gårdstomten, pysslingar, brunnsgubben, älvor, alver, Mara, di sma undar jordi, vittra, skogsrå, huldra, Näcken, Lindorm, myling, lyktgubbar, irrbloss, hamnskiftare med flera. De ska vad som sägs samsas med alla djur…

tomtesnick

Tips så du kan sjunga med i sången Natten går tunga fjät, den skrevs av Arvid Rosén (1895-1973).

Natten går tunga fjät

Natten går tunga fjät runt gård och stuva.
Kring jord som sol förlät, skuggorna ruva.
Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Natten var stor och stum. Nu hör, det svingar,
i alla tysta rum, sus som av vingar.
Se på vår tröskel står vitklädd, med ljus i hår,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Mörkret skall flykta snart ur jordens dalar.
Så hon ett underbart ord till oss talar.
Dagen skall åter gry, stiga ur rosig sky,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Varje vecka kommer nya tips och berättelser om julen, detta är del 3 – 11/12 och del 4 – 18/12, dvs varje onsdag 🙂 Ett nyårsnytt kommer innan årets slut.

Källor:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
fragaprasten.nu
julsanger.net
worldofchristmas.net
egna samtal/intervjuer
expressen.se