Domherren, skogens imitatörer, förknippas med juletid…?

För mig är julens fågel domherren, röd och vit – det är ingen överraskning. När jag växte upp hade vi ett par som dök upp varje år och jag minns hur de satt i våra björkar på utsidan, vackert mot den vita snön. Lite fakta om denna tjusiga fågel. Domherre (Pyrrhula pyrrhula) är en stor och kraftig fink. Hannen uppvaktar honan innan häckningen med en knepig dans, och då visar han sin vita övegump.

Finns var…?
Domherren förekommer vida omkring ex stora delar av Europa, Främre Asien, Sibirien och Östasien. Vanligtvis stannar den i Sverige under vintern, men vissa år är det många som flyttar till Danmark och Mellaneuropa. Fågeln finns i barr- och blandskog. Här i Sverige beräknar man att det finns 250 000 – 500 000 par. Locklätet är en visslande sång, som är svag och hörs från både honan och hanen, är uppblandad av knirkande och klagande toner. De är goda imitatörer.

Den är förhållandevis stor och robust byggd. Huvudets översida, vingarna och stjärten är svart med blå metallglans. Den har ett vitt tvärband över vingen, grå rygg samt vit undergump. Den utfärgade hanen är färgad i rött på huvudets sidor och på bröstet, medan honan är blekare i färgerna, gråbrunt nästan med dragning åt lila. Näbben är kort och tjock med kraftigt välvd övernäbb. Den specialiserar den sig på föda från frön, knoppar, bär, bl.a. rönnbär, späda blad och en del insekter, samt frusna frukter.

Historiskt och sådant du ej vet?
Domherren beskrevs vid namn första gången 1758 av Carl von Linné – och blir max 17 år. Förr hölls ofta domherren som burfågel på grund av sin goda förmåga att härma melodier. Detta var särskilt utbrett i Tyskland. Under 1700-talet skapade till och med specifika ”sångböcker” för domherrar som lärdes upp med flöjt eller visslingar.

Folktron?
Enligt Småländsk folktro är det ett säkert tecken på snö inom tre dagar, när domherren på senhösten kommer till bebyggelse och äter av trädens knoppar. Namnet finns tre uppgifter om, jag tar det i den ordning jag gissar. Enligt Svensk etymologisk ordbok och Svenska akademiens ordbok har fågeln fått sitt namn på grund av att dess svarta huvud som gör att den påminner om dräkterna som bärs av kaniker (kallas även domherre eller korherre).

Det kan också vara ett låneord från tyskans ”doemher” och syftar då på dess domarhögtidliga sätt. Eller enligt en gammal legend har domherren fått sin röda färg då han på Golgata sökte dra taggarna ur Kristi törnekrona. Blodet färgade då hans bröst och har sedan dess fått behålla det. Oavsett en skön fågel att hålla ögonen öppna för!

Källor:
sv.wikipedia.org
fageln.se
wildlifegarden.se

Blogginlägget nedskrivet 1/10 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Varför har kineser och japaner obegripligt beskrivits som gula…?

Många tror det beror på hudfärgen och just det, helt fel. Indianer (Native americans) var inte röda, mer av kopparfärgade. Men gula människor – bakom fördomarna kan man säga Linné låg. Han skulle ju ha namn på allt. 🙂 Innan hade européer i stället poängterat östasiaters vithet. Andra uppfattade dem som bruna. Där fanns alla nyanser, från lite mörkare till snarast vita.

---

Om?
Och om kineserna ska kallas gula, så får nog vi vita snarast kallas för den rosa rasen. Vi har i minst lika mycket rosa i oss som de har gult. Kineserna brukade för övrigt kalla oss européer för ”rödhuvuds barbarer”, efter att ha stött på en grupp fräkniga holländare. Vi kallade senare dem för ”den gula faran”, mer nedan.

Linné och 1700-talet?
Redan då delade Carl von Linné in mänskligheten i raser, som färgkodades. 1800-talets rasbiologi byggde vidare på Linnés idéer och delade in mänskligheten i hierarkiskt ordnade system. Framställningen av människor med sydostasiatiskt ursprung som gula är en del av den rasistiska systematiken.

Carl von Linné presenterade sitt klassiska människorassystem och 1735 tilldelades alla huvudraser olika färger. ”Den asiatiska rasen” kallades asiaticus fuscus och beskrevs som mörk eller brun. I den tionde upplagan av boken Systema naturæ, som kom 1758, har Linné ändrat färgen till gul – asiaicus luricus – och lagt till beskrivningar av varje ”ras” inneboende egenskaper. ”Asiater” beskrivs då som ”melankoliska, stela, allvarliga och giriga”. Alltså ett namn som Linné satsade på utan anledning?

Andra namn – som Gula floden?
Gula floden, även känd under sitt kinesiska namn Huang He, sjätte längsta – i världen. Namnet ”Gula floden” kommer från den gula färgen på vattnet som i sin tur beror på de enorma flodavlagringarna som får floden att bli fylld med slam, alltså den gula lössjorden. Där finns ett skäl.

Guling (som skällsord):
Det är en nedsättande term på kineser och andra östasiater. Guling var ett av socialisterna använt öknamn på medlem av Svenska arbetarförbundet eller liknande förening i slutet av 1800-talet och var kopplat till föreställningen om att asiater hotade att konkurrera ut västvärlden, något som kallades för ”Gula faran”. Man gjorde en jämförelse med kulierna som ansågs som flitiga, disciplinerade och välorganiserade och som kunde undantränga vita arbetare.

---

Gula faran var…?
Gula faran är en term som kring år 1900 användes om asiater, vilken ansågs hota den vita rasen. Till USA kom kinesiska migranter, och man fruktade att detta skulle sänka löner och levnadsstandard. Man bävade även för att Japan skulle expandera som militär stormakt. Detta var även fruktat i Europa, Australien och Nya Zeeland.

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och är världens folkrikaste land med 1,4 miljarder invånare. Här startade covid 19 i Wuhan. Staden hade drygt 11 miljoner invånare 2018 och ligger där Yangtzefloden förenas med sin största biflod Han Shui. Kina aktuellt i dessa dagar i samtal om kriget i Ukraina…

Källor:
bildersmakt.se
perwirten.se
expressen.se
sv.wikipedia.org

❤
Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 3/2-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Växter vi ser med annorlunda namn, lär varför, några vanliga och ovanliga. Del 2-2

Del två är en fortsättning på det vi älskar se, blommor som lyser med alla sina färger och liv. Flera kända blomster och info som är trevligt veta

Prästkrage.
Leucanthemum vulgare blommar i juni-juli. Blomkorgen sitter ensam i stjälkens topp och har vita tunglika strålblommor (”prästkragen”) och gula rörlika diskblommor. Prästkragen kan möjligen förväxlas med baldersbrå (Tripleurospermum perforatum) eller kamomill (Matricaria recutita. Prästkrage finns i hela landet, men förekommer mer sällsynt i fjälltrakterna.

Det är en kulturmarksväxt som återfinns på öppna marker, som ängar, hagar, skogsbryn och vägkanter. Förr i tiden var prästkrage mycket allmän men genom att hagar och öppna landskap blivit alltmer ovanliga har också prästkragen minskat i antal. Prästkrage är Skånes landskapsblomma. Och nog är det likt prästens krage?

---

Indiankrasse.
Denna kom till Europa med spanska upptäcktsresande under 1500-talet och då under namnet ”Perus eldröda blomma” vilket understryker ursprungslandet. Eftersom indiankrasse ansågs reta sexualdriften har den även blivit kallad kärleksblomma. Andra åkommor som ansågs kunna botas med den blomman var skoskav, snuva och barnlöshet. Tror man så, varför inte? 🙂

I samband med indiankrasse finns det ”Elisabeth Linnaeus Phenomenon”, kallas efter Linnés dotter Elisabeth: Blomman kan ibland se ut att ge ifrån sig små blixtar. Förr trodde man att det var ett elektriskt fenomen. Men numera anser man att det är ett optiskt fenomen vilket beror på kontrasten mellan den orangea färgen mot grönskan omkring den. Precis som lotusblomman har också indiankrassen en ”lotuseffekt”. Blomman har ett mycket ojämnt vaxskikt. När en vattendroppe rinner på blomman fastnar smutsen lättare på vattendroppen än på blomman. På så vis håller blomman sig själv ren. Och namnet indiankrasse kan man anta hör till Perus befolkning.

---

Styvmorsviol.
Det finns på tyska ett vanligt talesätt med den här blomman vilket lyder som följer: ”att behandla någon/något styvmodligt”. Det betyder att man försummar eller missköter någon/något. Men varifrån kommer hänvisningen till styvmorsviol i det här talesättet? Det har huvudsakligen med blombladens konstruktion och arrangemang att göra.

Enligt tyska folktron har blombladen följande namn: Det breda nedersta bladet kallas ”styvmor“ vilket betäcker bladen på sidan som är kallade ”döttrar“. De här bladen återigen betäcker de översta bladen som heter ”styvdöttrar”. Facit är att döttrarna känner sig sämre än styvdöttrarna eftersom de, så att säga, förtrycks av styvdöttrar. Det är om detta som det ovan nämnda talesättet tyder på, nämligen på en försummelse eller en misskötsel.

Även i William Shakespeares dramer spelade styvmorsviolen en roll. Blommas saft borde ha tjuskraft: Om man duggade saften i ögonen av personer som sover, skulle de förälska sig i det väsendet som ses när personen vaknar upp. Det var fallet i Shakespeares komedi ”En midsommarnattsdröm”, där älvdrottningen Titania blev förälskad i en åsna. Styvmorsviolen har sedan 1800-talet använts som en symbol för den fria tanken av humanistiska organisationer. Detta eftersom den tycks ha utseendet av ett människoansikte. Blommans andra namn ”pensé” härstammar från det franska språkets ”pensée”, som betyder ”tanke”. Styvmorsvioler symboliserar kraften av kärleksfulla tankar.

---

Svärmorstunga.

Man kallar denna även bajonettlilja. Latin: Sansevieria trifasciata. Visste du att: Svärmodern har i film och serier ofta skildrats som en elak och vass person. Därför har plantans långsmala och spetsiga blad fått symboliserar den elaka styvmodern. Men svärmorstunga är en lättskött nyttig växt som tar upp och renar flera giftiga ämnen ur luften, tex flamskyddsmedel som ofta finns i nybyggda hus och i nytillverkade möbler. Inneväxt i motsats till övriga. Som en vän? 🙂

---

Drottning Dagmars nåldyna.
Annat namn är cotula, latinets Cotula dioica. Dagmar var prinsessa av Böhmen och senare drottning av Danmark i slutet av 1100-talet. Enligt legenden var hon en god person. Förmodligen var hon också duktig i sömnad eftersom hon fått en krukväxt uppkallad efter sig. Cotulan har små, fina gula blommor som påminner om en nåldyna. Kräver jämn fuktighet och trivs bäst på en ljus plats, men undvik direkt solljus.

Mer om växter framöver, sommaren kräver information om dess växter och skönhet 🙂

Källor:
dvdb.se
blumen-bilder-meerbusch.de
wexthuset.com
saunalahti.fi
sv.wikipedia.org
nrm.se
agrion.se
alternativmedicin.se
allas.se

❤
COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – använd helst munskydd med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 8/5-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).