Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! MED MERA. 2680 inlägg.


Döden och begravningar, en historisk återblick, hur var det långt bak i tiden…?

gravar förr i tiden2

Döden har alltid varit omskriven, men förr var det vanligt att man såg den naturligare. Man föddes, levde, åldrades och dog – döden ingick som en naturlig fortsättning på livet.

Hur är dess seder och bruk bakåt i tiden i det kristna Skandinavien?

Reformationen på 1530-talet medförde vissa förändringar, men den seglivade folktron levde kvar fram till 1900 -talet, åtminstone på landsbygden. En återblick på stenåldern där man genom gravar skapat teorier om hur man såg på livets slut. Gravläggningen i sig avspeglar en tro på att det fanns någon form av liv efter döden och på att begravningsceremonierna hjälpte den avlidna över från ett liv här på jorden till ett liv på andra sidan om döden. På många boplatser har man hittat stenåldersgravar alldeles invid eller t.o.m. under husen. Detta har man tolkat så, att de avlidna har upplevts som närstående och att man inte har varit rädd för dem.

Den första svenska evangeliska jordfästningsordningen stadfästes i Olaus Petris handbok 1529. Den hade ur den medeltida ordningen endast behållit jordfästningen och likvigningen. Det senare där prästen välsignade den nyss avlidne, som efter reformationen kom att kallas utläsning, förbjöds i kyrkoordningen 1686, men övertogs i stället av lekmän. Den följdes därefter av likvakan, som förbjöds genom kyrkolagen 1686, då den ansågs ofta urarta till dans och lekar där öl och brännvin serverades. Den kom dock att leva kvar i seden att ”sjunga ut lik”.

1686 fastställde att jordfästningen skulle förrättas av präst i svenska kyrkan (senare fick vissa religiösa samfund rätt att själva begrava de sina). Begravning fick endast ske på för därför avsedd begravningsplats. Förlust av hederlig begravning blev ett straff. Man skilde mellan neslig begravning (för vissa grova brottslingar) och stilla begravning utan sång och klockringning och med förkortad ritual (för vissa brottslingar, odöpta barn och de som begått självmord).

gravar förr i tiden1

Ända sedan antiken har lik varit kringgärdade av föreställningar om orenhet, och bruket att lägga träkäppar i gravar, kan ha uppstått av att de använts som mätstänger när man skulle tillverka kistan och på så sätt kommit nära den avlidne. Under medeltiden skulle begravningen, enligt lag, ske så fort som möjligt – helst redan dagen efter dödsfallet.

De religiösa förändringarna och förbuden senare skapade troligen en oro bland ”vanligt folk” kring vad man nu skulle göra både för att skydda de döda och sig själva, och denna oro verkar ha lett till vad som nästan kan beskrivas som ett uppsving i folktro och ritualer.

Mycket handlade om att avvärja hemsökelser i efterhand. Man lade ner järnföremål i kistorna, t.ex. en sax, som skulle ”hålla fast” den döde. Humle, och även linfrö, har sedan 1500-talet lagts i gravkistor för att hindra de döda från att gå igen. De kunde nämligen inte komma ur kistan innan de hade räknat alla blad eller korn… Sedan gammalt har den svarta färgen använts i klädedräkten för att markera den sorg som fördystrar sinnet.

stenåldersgravar Stenåldersgrav

Begravningsceremonin ägde som regel alltid rum på en söndag. För ”bättre” folk inne i kyrkan, för allmogen på kyrkogården, vid graven. Såväl före som efter begravningshögtiden samlades begravningsgästerna i den dödes hem. Traditionellt har begravningsplatserna legat intill fängelser och sjukhus.

En romsk begravning ex. skedde inom sex dagar efter dödsfallet och till begravningen kunde det komma flera hundra gäster. Efter ceremonin hölls gravkaffe där en stol står tom för att visa att det är någon som saknas. Ett halvår senare går familjen till graven med mat och dryck och cigaretter om den döde var rökare. Alla olika religioner har behov av att hitta trygghet. Riterna skiljer sig åt men behovet är detsamma.

Livets syn, vi föds och lever är bra. Avslutet ändå med logik. Efter där vi ej vet  ❤

Källor:
popularhistoria.se
fonus.se
sv.wikipedia.org
ne.se
edu.krs.fi


Författaren Edgar Allan Poe dog under väldigt märkliga omständigheter, vad…?

edgar-allan-poe

Märkligt om Edgar Allan Poe – hans liv började och slutade med ett mystiskt försvinnande. Innan han fyllt ett år försvann hans far, skådespelaren David, spårlöst. Kanske antog han en ny identitet, i en annan delstat. Och den 3 oktober 1849 hittades Poe själv, 40 år gammal, halvt medvetslös utanför en bar i Baltimore. Fyra dagar senare dog han. Vad som hänt är det knepiga?

Fakta – Edgar Allan Poe, född 19 januari 1809 i Boston, Massachusetts, död 7 oktober 1849 i Baltimore, Maryland, var en amerikansk poet, novellförfattare, redaktör, litteraturkritiker och en av ledarna för den romantiska rörelsen i USA. Poe, som är mest känd för sina berättelser om skräck, mystik och sällsamma äventyr, var en av de tidiga amerikanska novellförfattarna och en föregångare till detektivlitteraturen. Ett namn som fascinerat många av oss.

Han var det andra barnet till engelska skådespelerskan Elizabeth Arnold Hopkins Poe och skådespelaren David Poe, Jr. Han hade en äldre bror, William Henry Leonard Poe och en yngre syster, Rosalie Poe. Hans fru var Virginia Eliza Clemm Poe, han gifte sig 27 år gammal, Hon var då en trettonårig kusin med vilken han levde ett osäkert och fattigt liv. De fick aldrig några barn.

När Poe inte kunde försörja sig gick han med i maj 1827 i USA:s armé som menig. Han använde namnet ”Edgar A. Perry” och hävdade att han var 22 år fastän han egentligen var 18 år bara. I januari 1845 publicerade Poe – Korpen (The Raven) som blev en omedelbar framgång, bara två år senare avled hans fru Virginia av tuberkulos i januari 1847. Poe övervägde att gifta om sig, men gjorde aldrig det. Han blev allt mer instabil efter sin hustrus död och började uppvakta poeten Sarah Helen Whitman, som bodde i Providence, Rhode Island.


Deras förlovning gick i stöpet. Detta sägs ha berott på Poes drickande och nyckfulla beteende, men det finns även starka tecken på att Whitmans mor lade sig i och gjorde mycket för att bryta deras förhållande. Han återvände sedan till Richmond och återupptog ett förhållande med en barndomskärlek, Sarah Elmira Royste.

Det mystiska så?
Den 3 oktober 1849 hittades Poe på en gata i Baltimore yrande och ”i stor vånda, och… i behov av omedelbar hjälp.” Någon nämner även en bar intill som ska ha använts som vallokal. Medvetslös togs han in på Washington Medical College, där han dog på söndagen, 7 oktober kl 05:00 på morgonen. Poe var aldrig sammanhängande i talet tillräckligt länge för att förklara hur han kom att vara i hans förfärliga tillstånd, och konstigt, han var klädd i kläder som inte var hans egna. Poe sägs upprepade gånger ropat namnet ”Reynolds” på kvällen före sin död, men det är oklart på vem han syftade. Vissa källor säger att Poes sista ord var ”Herren hjälp min stackars själ.” Mer konstigt? Alla hans sjukjournaler, inklusive hans dödsattest, hade försvunnit.

Mannen som hittade honom, Joseph W. Walker, trodde Poe var rejält berusad, han tror att han hört Poe rabbla en del namn… Vad han gjorde först var att skicka ett meddelande till en dr Joseph Snodgrass, som anger, bland annat: ”Det är en gentleman, ett lite slitet yttre, som verkar i stor nöd, och han säger att han är bekant med dig, och jag försäkrar er, att han är i behov av omedelbar hjälp.”

Fyra dagar efter att han förts till sjukhus, upplevde man en snabb försämring. Dr Moran gick till hans dödsbädd, där han hörde just namnet ”Reynolds” som i yra, kanske delirium. Hans kusin kom på besök, men blev avvisad och de berättade att patienten inte var lämplig få besök. Poe tillbringade alltså de sista dagarna av sitt liv långt hemifrån och omgiven av främlingar. Varken Poes svärmor – eller hans fästmö visste vad som hade blivit av honom förrän de läst om det i tidningarna. Märkliga saker sker, men?

poeport

I media skrev man om Poes död som en ”överbelastning av hjärnan” eller ”cerebral inflammation”, även alkoholism. Den egentliga dödsorsaken är fortfarande ett mysterium. Spekulationerna, delirium tremens, hjärtsjukdomar, epilepsi, syfilis, självmord (detta troligen på grund av förväxling med hans självmordsförsök året innan), meningeal inflammation, kolera och rabies. En teori, från 1872, visar på att ibland tvingade man ovilliga medborgare som tvingades att rösta på en viss kandidat, ibland dödades – om de vägrade – var orsaken till Poes död.

Några dagar efter hans död begravdes han i en omärkt grav på en av Baltimores kyrkogårdar – innan många av hans vänner och familj hade även hört att han var död.


Flera år senare fixade så hans kusin Neilson en gravsten för Poes grav, och en utarbetad markör skapades av marmor. Planer gjordes för att flytta en gravsten till kyrkogården. Men oturen följde Poe även efter hans död. Gravstenen förstördes när ett tåg skenade över några spår och rev ett antal gravstenar, där Poes ingick. Det skulle inte vara förrän 1875 som en markör skulle placeras över Poes kvarlevor, och senare resterna av hans fru Virginia och Maria Clemm sattes dit.


Senare mysterium?
På natten av Poes födelsedag 1949, trädde en man med huva fram på kyrkogården i mörkret om natten och lämnade tre rosor och en halvfull flaska konjak på Poes gravsten och försvann sedan. Många antog att de tre rosorna var i heder av Edgar, Virginia, och Maria – men cognacen var ett mysterium, och Baltimore Poe Society har noterat ”betydelsen av cognac är osäker eftersom den inte ingår i Poes verk.”

Den 19 januari 1993 lämnade en man rosor och sprit, och en anteckning som säger ”facklan kommer att passera,” och man tror att den första mannen skapat en tradition eftersom de årliga besöken fortsätter.”

Forskare, historiker, biografiker och medicinare fortsätter med att lägga fram teorier om vad som hände med Poe från 28 september – 3 oktober 1849, men ingen har bevisat om en av USA:s främsta författare dog av sitt egen dåraktiga beteende, av en sjukdom, av ett gäng politiska huliganer, eller i händerna på en kallblodig mördare. Jag funderar på, var han med i en sammanslutning? De sista fem dagarna har ingen kommit fram till var han befann sig. Andras kläder?


Idag ska man kunna ta en drink på baren där Poe sågs dricka sista gången före sin död, den finns fortfarande kvar i Fells Point i Baltimore. Den har bytt namn och heter numera ”The Horse You Came In On”, men det sägs att ett spöke som kallas ”Edgar” hemsöker rummen ovanför. Vad tror du?

Källor:
en.wikipedia.org
popularhistoria.se
poemuseum.org
eapoe.org
sv.wikipedia.org

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,