Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! MED MERA. 2680 inlägg.


Döden och begravningar, en historisk återblick, hur var det långt bak i tiden…?

gravar förr i tiden2

Döden har alltid varit omskriven, men förr var det vanligt att man såg den naturligare. Man föddes, levde, åldrades och dog – döden ingick som en naturlig fortsättning på livet.

Hur är dess seder och bruk bakåt i tiden i det kristna Skandinavien?

Reformationen på 1530-talet medförde vissa förändringar, men den seglivade folktron levde kvar fram till 1900 -talet, åtminstone på landsbygden. En återblick på stenåldern där man genom gravar skapat teorier om hur man såg på livets slut. Gravläggningen i sig avspeglar en tro på att det fanns någon form av liv efter döden och på att begravningsceremonierna hjälpte den avlidna över från ett liv här på jorden till ett liv på andra sidan om döden. På många boplatser har man hittat stenåldersgravar alldeles invid eller t.o.m. under husen. Detta har man tolkat så, att de avlidna har upplevts som närstående och att man inte har varit rädd för dem.

Den första svenska evangeliska jordfästningsordningen stadfästes i Olaus Petris handbok 1529. Den hade ur den medeltida ordningen endast behållit jordfästningen och likvigningen. Det senare där prästen välsignade den nyss avlidne, som efter reformationen kom att kallas utläsning, förbjöds i kyrkoordningen 1686, men övertogs i stället av lekmän. Den följdes därefter av likvakan, som förbjöds genom kyrkolagen 1686, då den ansågs ofta urarta till dans och lekar där öl och brännvin serverades. Den kom dock att leva kvar i seden att ”sjunga ut lik”.

1686 fastställde att jordfästningen skulle förrättas av präst i svenska kyrkan (senare fick vissa religiösa samfund rätt att själva begrava de sina). Begravning fick endast ske på för därför avsedd begravningsplats. Förlust av hederlig begravning blev ett straff. Man skilde mellan neslig begravning (för vissa grova brottslingar) och stilla begravning utan sång och klockringning och med förkortad ritual (för vissa brottslingar, odöpta barn och de som begått självmord).

gravar förr i tiden1

Ända sedan antiken har lik varit kringgärdade av föreställningar om orenhet, och bruket att lägga träkäppar i gravar, kan ha uppstått av att de använts som mätstänger när man skulle tillverka kistan och på så sätt kommit nära den avlidne. Under medeltiden skulle begravningen, enligt lag, ske så fort som möjligt – helst redan dagen efter dödsfallet.

De religiösa förändringarna och förbuden senare skapade troligen en oro bland ”vanligt folk” kring vad man nu skulle göra både för att skydda de döda och sig själva, och denna oro verkar ha lett till vad som nästan kan beskrivas som ett uppsving i folktro och ritualer.

Mycket handlade om att avvärja hemsökelser i efterhand. Man lade ner järnföremål i kistorna, t.ex. en sax, som skulle ”hålla fast” den döde. Humle, och även linfrö, har sedan 1500-talet lagts i gravkistor för att hindra de döda från att gå igen. De kunde nämligen inte komma ur kistan innan de hade räknat alla blad eller korn… Sedan gammalt har den svarta färgen använts i klädedräkten för att markera den sorg som fördystrar sinnet.

stenåldersgravar Stenåldersgrav

Begravningsceremonin ägde som regel alltid rum på en söndag. För ”bättre” folk inne i kyrkan, för allmogen på kyrkogården, vid graven. Såväl före som efter begravningshögtiden samlades begravningsgästerna i den dödes hem. Traditionellt har begravningsplatserna legat intill fängelser och sjukhus.

En romsk begravning ex. skedde inom sex dagar efter dödsfallet och till begravningen kunde det komma flera hundra gäster. Efter ceremonin hölls gravkaffe där en stol står tom för att visa att det är någon som saknas. Ett halvår senare går familjen till graven med mat och dryck och cigaretter om den döde var rökare. Alla olika religioner har behov av att hitta trygghet. Riterna skiljer sig åt men behovet är detsamma.

Livets syn, vi föds och lever är bra. Avslutet ändå med logik. Efter där vi ej vet  ❤

Källor:
popularhistoria.se
fonus.se
sv.wikipedia.org
ne.se
edu.krs.fi


Varg i veum, fornisländskt uttryck, även TV-serie…?

varg_i_veum2

Ovanligt uttryck som vi hört, men vad betyder det? Rakt av, kort? Laglös brottsling. Person som skändat helgedom, och som ofta blir allmänt avskydd. På norska översatt mer som, ”namnet på en person som dömts för ett brott på en fredlig helig plats.”

Bakgrunden?
Varg i veum, är från fornisländska vargr i véum, ‘dråpare (förbrytare) i helgedomen’, var en fredlös person. Ursprunglig betydelse en brottsling som begått brott inom ett helgat område, som en kyrka. Ordet ”varg” betydde förr ‘våldsverkare’. Gammalsvenska vargher betyder både ‘varg’ och ‘våldsverkare, förstörare’. ”Varg” användes som ett noaord i stället för ”ulv”, som vargen tidigare kallades.

Varg i veum

I överförd betydelse betyder ”varg i veum”: ‘allmänt avskydd människa, persona non grata’. ”Varg i veum” motsvaras av det från tyskan lånade ”fågelfri”.

Etymologi:
Varg i den ålderdomliga betydelsen ”våldsverkare, dråpare”. Veum är dativ plural av vi (”helgedom, religiös plats”). Således, en våldsverkare i en helgedom. Jämför: persona non grata (ej önskad eller välkommen person Synonymer: persona ingrata. Antonymer: persona grata.)

vargveum

Varg Veum är en fiktiv privatdetektiv i Bergen i Norge som är huvudpersonen i en serie berättelser av Gunnar Staalesen. Veum porträtteras som en missriktad man som försöker lösa brottmål samtidigt som polisen, fast på sitt eget sätt. Staalesen är född i Sunnfjord under andra världskriget. Han har tidigare varit gift men är nu skild och har en vuxen son.

Varg Veum finns gestaltad i 16 böcker mellan 1977 och 2008 samt ett antal noveller och små berättelser, plus som tecknad serie. Gått i omgångar i TV som en bra serie, Varg Veum är en nutida thrillerserie som kretsar kring privatdetektiven med samma namn. Spelad som privatdetektiv – av Trond Espen Seim.

Fann lite diktat om ämnet. Klippt ut slutet. /

Sorgen i hjärtat med flammande eldar
Jagar i blindo en osvuren vän
Skuggorna ruvar i skogarnas mörker
Facklorna tändas för driva dem hän

Varg i veum

Mörkret nalkas och stunden var svår
Berget det rämnar av smärta
Stungen av vrede i vargarnas tid
Ristat var ödet i sten

Källor:
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
ne.se
snl.no/varg_i_veum
genius.com


Lingbo, tätorten Ljungbod – förr industrier, nu …?

lingboaff

Stora bydöden drabbade Lingbo på 90-talet. Företag försvann, affärer slog igen och flyttlassen gick i stadig ström. Men nu tycks bygden ha återhämtat sig något, skrev man 2010. Fakta är att Lingbo är en tätort i Ockelbo kommun, och var kyrkby i Lingbo församling, Hälsingland.

Orten ligger mitt i Ödmården i södra Hälsingland, vid sjön Lingan, strax intill gränsen mot Gästrikland och har genom sitt läge vid Norra stambanan goda järnvägsförbindelser med bland annat Bollnäs och Gävle.

Historiskt:
År 1436 skrevs Lingabodher. Detta är plural av bod i betydelsen ‘fäbod’, ‘slåtterbod’ med tillägg av sjönamnet Lingan som har bildats av ling med betydelsen ‘ljung’.

Många orter tappar invånare när folk flyttar till städerna/jobb, så på 70-talet fanns här flera livsmedelsaffärer, två banker, tre skolor, kiosker, skoaffär, klädaffär. Byn var nästan som en stad i miniatyr. Man kunde få anställning på ortens största industri, Tetra Laval, med som mest 165 anställda. På den tiden hade byn också såg, snickeri och gjuteri.

Minnen genom Hembygsgården:
Lingbo hembygdsgård är en släktgård och f.d. gästgivargård ca 3 km norr om Hälsingegränsen efter väg 272, eller om man så vill – ca 300-400 m norr om kyrkan.
Lingbo hembygdsförening bildades år 1975 för att värna om och vårda hembygdens miljö och kulturarv och för att föra detta vidare till kommande generationer.

LÄNKEN:
lingbohembygdsgard.extrasida.se

lingbokyrka

2011 den 1 januari bodde här – 429 invånare.

Idrott, sport?
Japp. Lingbo IF bildades den 14 april 1908. Initiativtagare var folkskolläraren Agaton Ericstam. 1908 anläggs en fotbollsplan till en kostnad av 100 kronor. 1919 – i september anordnas en idrottsfest med tävlingar i allmän idrott och en fotbollsmatch, publik 400 personer i spöregn. Idag ser jag man har gympa, bordtennis, man har haft fotboll, ishockey m.m. – idag kanske mer för de unga, får ej fram detaljer av hemsidan. 🙂

Under evenemang finner man mysig text som:
”Fira en klassisk midsommarafton på LingboParken. Traktortåg från kyrkplan som tar barn och vuxna till LingboParken. Där finns servering, korvkiosk, tombola, chokladhjul, fiskdamm och luftgevärsskytte. Föreningen anlitar spelmän varje år och så klart dans kring midsommarstången.”

Nu har du lärt dig mer! Tätorten med kyrka kan avses på bilder. 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
lingbohembygdsgard.extrasida.se
gd.se
lingboif.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,