Kläder från förr – ytterplagg du kanske sett eller – använt…?

Ytterplagg eller ytterkläder är kläder som är till för att bäras utomhus, utanpå innekläderna, som skydd mot kyla, hetta, blåst eller nederbörd. De vanligaste exemplen på ytterplagg är jacka, kappa och överrock. Även mer specialiserade plagg som anorak, vinteroverall, päls, regnkläder och termobyxor är ytterkläder.

Ytterkläderna kompletteras ofta med en huvudbonad såsom hatt eller mössa, med handbeklädnad såsom handskar eller vantar och med halsduk. Även skor och stövlar för utomhusbruk räknas ibland som del av en persons ytterkläder, även om de inte i sig är kläder. Från nutid till äldre plagg:

---

Första plagget är – paenula:
En paenula (ibland casula) var alltså en mantel som bars av romarna. Plagget är besläktat med ponchon (dvs. det består av ett stort tygstycke med ett hål för huvudet, något som gör att det hänger i stora veck runt kroppen). Paenulan bars ursprungligen endast av slavar, soldater och personer av lägre börd. På 300-talet antogs den mellertid av fashionabla människor som en bekväm rid- eller resekappa.

Det består av en konisk huvudbonad som täcker hela huvudet utom ansiktet. Det kan vara ett separat plagg eller utgöra en del av en mantel. Fotot överst.

---

Dolman?
Dolman eller Dolma är en kort, tätt åtsittande, uniformsrock vilken hörde till husarernas uniform. Den knäpps framtill med snöröglor och små pinnar eller kulknappar. På 1870-talet fanns det även en regnkappa för kvinnor och barn med samma namn.

Namnet kommer från turkiskans dolaman vilket betecknar en lång vid klädnad med snäva ärmar. Gammal beskrivning? Lång, framtill på bröstet knäppt rock af kläde med trånga, framtill knäppta ärmar, hvilken bäres närmast utanpå skjortan.

Gif er dolleman till Calpici, och tag hans turban tillbaka och följ mig. Gustaf III (1789; i fråga om kvinnas dräkt; måhända åsyftande det dok hvari österländska kvinnor insvepa sig. Även magyarernas nationaldräkt hörande plagg bestående af en med korta (urspr. med längre) skört försedd, åtsittande lifrock, rikt besatt med snören; äfv. om på liknande sätt utsirad kort päls.

---

Pellerin?

Pellerin kallas en extra krage, i formen liknande en kort cape, ovanpå en kappa. Kragen är i form av en kortare kappa, utan ärmar, som bildar ett extra skydd för axlarna. Namnet kommer från franskans pélerine och italienskans pellegrina som betyder pilgrim. Droskförare hade vid förra sekelskiftet ofta kappor med pellerin för att skydda sig mot regn.

Vad betyder ytterkläder?
Rock, kappa och dylikt som bärs över andra kläder (utomhus i kallt väder). Håll er varma.

Källor:
instagram.com
sv.wikipedia.org
saob.se
synonymer.se

Blogginlägget nedskrivet 25/10 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Hur står det till med klimatet, dess förändringar som skapar problem med miljön…? Del 2-2

Vädret är de skillnader och omväxlingar i de fysiska förhållandena som sker vid ett givet tillfälle eller under en kortare tidsperiod. Nu inne i mitten av juli drygt och sommar är ordet 🙂

Märkligt?
2022 upptäckte forskare en ny naturlig värmekälla på Grönland som får isen att smälta underifrån. Den här mekanismen går att jämföra med hur stora dammar genererar elektricitet – och verkar överträffa dessa i kraft. Det här är första gången man borrat hål en kilometer ner i isen på Grönland och kunnat observera den här mekanismen.

Enligt Poul Christoffersen, professor i glaciologi vid universitetet i Cambridge i England, och en av forskarna bakom studien. Det var när han och hans forskargrupp undersökte en stor glaciär på västra Grönland som man upptäckte en helt ny värmekälla som härstammar från is som smälter.

Jag vänder och försöker se positiva saker, många har vi märkt redan nu i vår vardag.
Forskning tyder på att uppvärmningen på kort sikt skulle avstanna om vi blir klimatneutrala. Temperaturerna kommer att sluta stiga och uppvärmningen stabiliseras inom ett par årtionden, har klimatforskaren Michael Mann vid Pennsylvania State University sagt.

Mindre växthusgasutsläpp?
År 2018 motsvarade Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 52 miljoner ton koldioxid. Det var en minskning med 27 procent jämfört med 1990. De vanligaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. De finns naturligt i jordens atmosfär. Andra växthusgaser är metan, lustgas, svavelhexaflourid och flourföreningar (flourkolväten och flourkarboner).

Tar med några positiva nyheter senaste 2-3 åren:
Kina har satt upp mål om klimatneutralitet. Enligt expertis. Utsläpp minskade i rekordtakt – av fler skäl än pandemin. Bidens seger i amerikanska valet? USA är världens andra största utsläppare av växthusgaser, och Donald Trumps motarbetande av Parisavtalets åtaganden och avhopp från överenskommelsen var ett steg i helt fel riktning.

Biden är knappast en miljöhjälte – men har skärpt sina klimatlöften, bland annat med tusentals miljarder till förnybar energi, järnvägar och energieffektiviseringar. Så i jämförelse med Trumps godkännanden av oljeborrning i naturreservat och stöd till ”rent och vackert kol” får valsegern ändå ses som det bättre alternativet även för världens klimat. USA kommer i och med Biden att återgå till Parisavtalet. Jaha? Så skriver de lärda.

Omställning i stålindustrin ska minska Sveriges utsläpp med 10 procent. Sverige har chans att bli världsledande inom nästintill fossilfritt stål, i och med omställningsprojektet Hybrit, i Luleå. Ståltillverkaren SSAB är i dag Sveriges största enskilda som gör utsläpp.

Oavsett intresse för omställning av miljöskäl har det under året kommit allt fler tecken på att investeringar i förnyelsebar energi är mer lönsamma än kol, gas och olja.
Östersjön har blivit friskare. Tack vare förbättringar inom jordbruk och avloppsrening har Östersjön börjat tillfriskna. Halterna av fosfor och kväve – som bland annat leder till algblomningar och syrebrist – minskar i en “närmast unik” utveckling.

Dispens för insektsdödande värstingmedel stoppas. Klimatrapporteringen i media ökar kraftigt. Under fjolåret publicerade svenska medier fler klimatartiklar än någonsin, enligt en ny rapport. Totalt 85 000 klimatartiklar såg dagens ljus under 2019. Valarna är havets okända klimathjältar – lagrar koldioxid,

I framtiden kan algerna komma att innehålla mer protein genom att de får växa i livsmedelsindustrins spillvatten. Att odla alger är framtiden. De växer i vatten och man behöver inte använda några ekosystem på land som ofta är överutnyttjade. Alger behöver ingen gödsel, de växer av solsken, de tar upp näringsämnen ur vattnet och renar dessutom havet. Så alger är ett mycket hållbart livsmedel, enligt experter.

Till 2025:
Biståndet till klimatanpassning i de fattiga länderna ska fördubblas till 2025 jämfört med 2019. Tidigare löften om 100 miljarder dollar i klimatbistånd per år ska uppfyllas. En dialog ska påbörjas om hur länder som drabbats av klimatförändringarna ska kompenseras.

Utvecklingsländerna i nätverket G77 krävde mer konkreta löften, men utan att få gehör för detta. Resultatet av dialogen ska stå klart sommaren 2024. 105 länder lovade att minska sina utsläpp av metan med 30 procent till 2030 jämfört med 2020.

110 länder lovade att stoppa avskogningen till 2030, bland dem Brasilien, Ryssland, Indonesien och Kongo-Kinshasa. Men – detta var före kriget i Ukraina, löften? Men alla.

Tro och hopp. I nutid är och har det varit tufft, nu hoppas vi allt vänder igen... ❤

Källor:
naturskyddsforeningen.se
aftonbladet.se
greenpeace.org
tidningensyre.se
jordbruksverket.se
supermiljobloggen.se
sv.wikipedia.org
folkhalsomyndigheten.se
svt.se
unwrapped.se

Blogginlägget nedskrivet 24/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Hur står det till med klimatet, dess förändringar som skapar problem med miljön…? Del 1-2

Klimatkris är ordet, det verkar ofta som experter har olika åsikter. Ett svårt ämne om man ej är riktigt påläst, jag ser det rakt – som klimat förändras och det kan gå riktigt illa? En del talar om vintrar, jordbävningar, sol, avgaser, ofta ser man mellan människor att vad som är klimat och vad som är miljö är svårt separera. Så jag börjar där.

Klimatet är de fysiska förhållandena runt omkring oss som temperatur, luftfuktighet, nederbörd och vind. Det beskriver de genomsnittliga förhållandena under flera år eller till och med sekel.

Miljön är ett brett samlingsnamn för allt omkring oss, ett system bestående av berggrunden, luften och vattnet. När vi pratar miljöproblem menar vi alla problem som på något sätt påverkar jorden negativt.

Klimatförändringarna är ett exempel på ett miljöproblem. Ett mycket viktigt sådant som sker mycket snabbt och som gör att ekosystemen inte hinner anpassa sig. Andra miljöproblem är exempelvis utrotning, miljöföroreningar och övergödning. En trend över tidsperioder som sträcker sig över alltifrån decennier till miljontals år, då talar man om klimatförändringar.

Vädret är de skillnader och omväxlingar i de fysiska förhållandena som sker vid ett givet tillfälle eller under en kortare tidsperiod.

Jag delar inlägget i två delar och ska skriva om saker jag funnit för att man ska förstå mer. Sparar en del saker jag ser positivt i vår miljö till del två.

---

Fakta?
Forskarna är oeniga i vår tids stora ödesfråga. Vissa menar att en global klimatkatastrof redan är ”inbyggd” i dagens utsläpp och därför oundviklig. Senaste året 2021 skrev man att det inte fanns några kända kopplingar mellan klimatförändringar eller uppkomsten av coronaviruset, och inte heller dess spridning.

Publicerat 20 december 2021.
”En ny analys från Folkhälsomyndigheten visar hur hälsan i Sverige kan påverkas av att klimatet förändras. Mest troligt är att människors hälsa påverkas av värmeböljor. De senaste somrarnas värmeböljor med höga temperaturer har redan påverkat hälsan, främst bland äldre och personer med underliggande sjukdom.

Även fästingburna infektioner som borrelia och TBE har blivit vanligare då högre medeltemperatur bidrar till att fästingarna trivs och sprids till nya områden”, säger Karin Björklund, tillförordnad enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Om solen i tiden?
Solen, som är den energikälla som är grunden för livets existens på jorden och som dikterar många klimatförhållanden, uppvisar oregelbundenheter i sin aktivitet. Solens aktivitet påverkar molnbildningen i jordatmosfären och därigenom temperaturen. Det är troligt att lilla istiden, tre perioder av nedkylning i Europa från början av 1400-talet till mitten av 1800-talet, berodde på en minskning i energin som jorden tog emot från solen på grund av större molnmängder.

Tankebanor?
Ökar det extrema vädret i Sverige och världen? Hur hänger väder och klimat ihop? Gör det någon skillnad om vi slutar flyga, äta kött och köra bil? Klimatförändringar och global uppvärmning är ibland snårigt och allt som sägs stämmer inte. Koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären bidrar till jordens växthuseffekt. Ju mer koldioxid i atmosfären desto varmare blir det på jorden, ett samband som varit känt ända sedan den svenske kemisten och fysikern Svante Arrhenius beskrev fenomenet i slutet av 1800-talet.

Sommaren 2018:
Forskarna är rörande överens om att extrema väderhändelser blir vanligare i takt med klimatförändringarna, må det vara extrem hetta, extrema skyfall eller kraftigt ökade stormar. De kan slå fast att torkan och hettan under sommaren 2018 berodde på klimatets förändringar. Anledningen till hettan 2018 berodde på att jetströmmarna saktade ner, eftersom luften i Arktis var mycket varmare än den brukar vara, på grund av just klimatförändringen. Okej.

Hårdare väder?
Det finns många exempel på extremväder som tydligt kan kopplas till klimatförändringarna. Ett exempel är antalet riktigt starka orkaner, som nu är mer förekommande än förr. Det är uppvärmningen av havet som orsakar kraftigare orkaner.

Beror skogsbränder på klimatförändringarna?
Klimatförändringarna ökar risken för skogsbränder. Extremt väder med hetta och torka gynnar bränder.

Experter påstår att enbart luftföroreningar från fossila bränslen kan kopplas till 4,5 miljoner dödsfall årligen, på en global nivå. Redan idag får vi genom vårt extrema väder mat- och vattenbrist, spridning av tropiska sjukdomar som malaria och extrem fattigdom, effekter som innebär en stor och verklig risk för människor världen över.

I del två på onsdag mer av positiva delar i allt och nyheter.

Källor:
naturskyddsforeningen.se
aftonbladet.se
greenpeace.org
tidningensyre.se
jordbruksverket.se
supermiljobloggen.se
sv.wikipedia.org
folkhalsomyndigheten.se
svt.se
unwrapped.se

Blogginlägget nedskrivet 24/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor. I maj talas nu om en ny variant av covid, läs på!