Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 08 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! MED MERA. 2700 inlägg.


Fakta, historik, nöje, historia, natur, allt är spännande…?

Nyhet – framöver gäller NYA INLÄGG ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG!

audreyskonhet

Sökande av fakta tar tid, bild och mer originalitet – och det finns i arkiv redan 2650 stycken inlägg om allt
att botanisera ibland. Kommer ägna en del tid till att skriva på min bok.

annelbjörn afzelius

Jag har nått mål de år jag bloggat, men fortsätter då jag ännu är nyfiken 🙂 Det kan komma något inlägg andra dagar om något aktuellt dyker upp.

göran lindberg1

Bilder på lite av de jag skrivit om och som du kan söka efter här.
Jannen

https://zenzafacta.wordpress.com/ – spara den 🙂


Karl den skallige klarade inte av vikingarna, dock sin hustru Ermentrude…

Charles le Chauve

Flintskallig och bar hjässa hade han inte vad vi vet, men Karl II, gick under namnet Karl den skallige (franska, Charles le Chauve). Kung Karl försökte att mota bort vikingarna med en här av kavalleri till häst och fotfolk men tvingades att retirera år 845. Han blev därför tvungen att för en enorm summa av sjutusen pund lösa ut staden. Nordborna seglade sedan nedför Seine och plundrade Frankrikes kustområden. En nesa att få ge med sig, en sådan förlust.

Personligt?
Karl levde 823-877, romersk kejsare 875, västfrankisk kung 843, kung av flera områden – sista kung av Italien 876. Han var yngste son till Ludvig den fromme i dennes andra gifte (med Judith Av Bayern – av welfernas ätt), far till Ludvig den stammande och far till Judith som var gift med Balduin I av Flandern. Mycket lyten som det kallas, alla hade inte bara lysande namn översatt.

Strider:
Karls faders önskan att tillförsäkra Karl en del av riket framkallade strider mellan honom och de äldre sönerna. Sedan kejsar Ludvig dött 840 stred sönerna sinsemellan i det de båda yngre, Ludvig den tyske och Karl – förband sig med den äldste, kejsar Lothar. Besegrad i juni 841 vid Fontenoy, så var Lothar tvungen sluta sig till fördraget i Verdun 843, så Karl den stores monarki delades så, att Lothar förenade Italien och en landsträcka längs Medelhavet och till Nordsjön (”Mellanfranken”), medan Ludvig den tyske fick vad som låg österut, Karl den skallige vad som låg väster om sistnämnda områden.

Ludvig I den Fromme

Fader Ludvig:
Fadern som nämnts var Ludvig I den Fromme, bild ovan – född 788 – död 840. Romersk kejsare. Först gift med Ermengard av Haspen (född omkring 775 – död omkring 818). Hon – gift och mor till bl.a. den skallige, Judith Av Bayern (805 – 843). Karl den skalliges regering var under en upprörd tid, varunder Frankrike hemsöktes av vikingar och sönderslets av uppror och inre oroligheter. I synnerhet i Bretagne, vars hertigar sökte göra sig oavhängiga, och i Akvitanien, där Pippin, en son till Ludvig den frommes andre son, Pippin av Aquitanien, uppträdde med anspråk på sin faders riksdel och till och med förband sig med nordmännen.

På krigsstigen?
Karl försökte också utvidga sitt rikes gränser. Så bemäktigade han sig Lothringen, men måste följande år genom fördraget i Meerssen dela det med Ludvig den tyske. Sedan företog Karl två häradståg till Italien. Under det förra (875-876) blev han i Rom av påven Johannes VIII krönt till kejsare. Efter Ludvig den tyskes död 876 angrep han dennes land, men blev av hans son Ludvig slagen vid Andernach.

Karls familj?
Själv fick han barn med Ermentrude av Orleans, de gifte sig år 842. Ermentrude intresserade sig för broderi och religiösa institutioner. Karl gav henne klostret i Chelles som förläning (ett feodalt län). År 866 blev hennes bror avrättad av hennes make för uppror; hon separerade 867 från Karl och bosatte sig i kloster – avled 869.

Namn på barnen, med Emmentrude tio barn ex. Balduin I – Judith av Flandern, Ludvig II av Frankerna, Rotrud och Gisela. 870 gifte han om sig med Richilde av Provence. Dessa fick fem barn. Som far fick han ihop då femton barn. Och ändå var han så ofta borta och krigade?

Karl den skallige2

Slutet för den skallige (som rent av kan ha varit riktigt hårig, man vet ej säkert) skedde den 6 oktober 877, på återväg från sitt andra tåg till Italien, när han var på väg hjälpa Johan VIII i norra Italien. Men Karl blev sjuk, riktigt illa och de började vända mot Gallien, men han avled när de passerade passet Mont Cenis i Brides-les-Bains.


Enligt skrifter blev Karl hastigt begravd vid klostret Nantua, Bourgogne eftersom bärarna inte kunde motstå stanken av hans ruttnande kropp. Han skulle ha begravts i Basilique Saint-Denis och kan ha överförts dit senare. Det antecknades att det fanns ett minnesmärke av mässing där som smältes ner vid revolutionen.

Jag blev nyfiken på vad de som levde samtidigt med Karl lyssnade på för musik? Jag upptäckte att det sjöngs typ gregoriansk sång, som kyrkomusik, flerstämmig sång och man började med enkla instrument.

Källor:
artursson.se
carina.stridlund.se
medeltidensmynt.se
sv.wikipedia.org
humanistportalen.se
en.wikipedia.org

Blogginlägg uppdaterat 27/12-19


Vad betyder ättelägg, ätt och ätteman…?

attbild

Ättelägg hörs är ett gammalt ord, som knappt används ännu – det finns enklare ord. Vad kan det betyda?
Detta substantiv är detsamma som – avkomma, barn, ättling, avkomling, efterkommande, telning, son, dotter, arvinge m.m. Beskrivningen är – för ättling eller avkomma (ibland också efterkomling), betecknande för motsatsen till ana, dvs en persons barn, barnbarn, barnbarns barn, osv. i ”rakt nedstigande led” till en anmoder eller anfader.

Annat språk?
Tyska – nachwuchs. Finska – jälkeläinen.

I historien märks det sedan mitten av 1300-talet (Konung Magnus Erikssons Landslag).” (SO) ”De får en ny ättelägg”; tillökning i familjen.

Ordet ätt?
Ätt är en beteckning på flera typer av släktgrupperingar, främst under nordisk tidig medeltid. Ordet används också för att beteckna kungliga och adliga släkter oavsett ålder på dessa. Ordet ättling finns i svenska, norska och danska i betydelsen ‘efterkommande, avkomma’, samma som ättelägg – och i isländskan i ættingi, ‘släkting’. Det är identiskt med gotiska aihts, ‘egendom’, och den ursprungliga betydelsen tycks ha varit ‘de som hör samman’, ‘de anhöriga’.

Under 1800-talet uppstod i Tyskland, främst bland rättshistoriker, en idé om ett gammalt ”ättesamhälle”, där ätten skall ha varit den grundläggande tankemodellen under germansk forntid: människorna skall ha tänkt, levt och stridit för sina, väl definierade ätter, och ur dessa fått vad hjälp och skydd som stod att få. Idén levde vidare långt in på 1990-talet.

Liknande:
Ättemän – släkting, släkt, anförvant, anhörig.

von-segerdahl-1650Von Segerdahl 1650

Medeltida svenska ätter som ex. (som då kan ha fått ätteläggar).
Lejonbjälke, Lejonlilj, Lepasätten, Lidinvard Haraldssons ätt, Likvidssönernas ätt, Liljesparre, Ekaätten, Elofssönernas ätt, Engelbrektsätten och ex. Eskilssönernas ätt.

Bjälboätten och Folkungaätten är sentida benämningar på en medeltida svensk släkt, som länge tillhörde den svenska makteliten, med centrum i Östergötland och på gården Bjälbo nära Skänninge. Till Bjälboätten räknas en del av de agnatiska ättlingarna till Bengt snivil (1100-talet).

Han hade tre kända söner, Birger, Magnus och Karl. Ättens medlemmar är inte att förväxla med folkungar, en gruppering som gjorde flera uppror mot kungaättens styre. Gustav Vasa fick elva barn, och fram till i dag har det blivit många ättlingar.

Källor:
sv.wiktionary.org
synonymer.se
fho.sls.fi
fulaordboken.se
ne.se
sv.wikipedia.org
synonymer.woxikon.se
slakthistoria.se

Blogginlägg nedskrivet 10/10-19