Kan insekter och andra smådjur känna smärta, rädsla och må dåligt…?

Sommaren medför exempel flugor som hela tiden susar runt oss, irriterande vanligen inomhus. Jag har beskrivit flugan förr, men kort så dras den till vår hud – det som befinner sig på huden är som middag för flugan. Viftandet är den inte rädd för, lägg dock märke till att den ser dina slag som i ”slow motion”, därför hinner den undan. Om ska man tillämpa den metod som karate gör, man slår ett slag rakt ut från kroppen ”utan ansats” 🙂

Sålunda, när de första insekterna utvecklades för cirka 500 miljoner år sedan uppstod medvetandet på jorden. Insekter har förmågan till subjektiva upplevelser, vilket är den mest grundläggande formen av medvetande. De ”märker av”. Notera att insekter får världen att gå runt. Utan dem, ingen pollinering – inte heller någon förmultning. Inte heller någon föda för de många fåglar och djur som lever av insekter.

För varje människa som lever på jorden finns det 200 miljoner insekter. Men medan människornas antal de senaste 40 åren har dubblerats, har insekternas samtidigt halverats. Så vi sparar på dem mer, tänk på att alla insekter är middagar 😛

Känna smärta?
För att ett djur ska känna smärta måste det ha någon form av kroppsmedvetande eller uppmärksamhet. Det måste också ha en smärtfri referenspunkt, ett normaltillstånd, att jämföra med smärtan. Medvetandet känner smärtan. En nödvändighet för ett medvetande är ett centralt nervsystem, med andra ord någon form av hjärna, inte bara ett nät av nervtrådar som hos maneterna. Insekterna har just ett sådant system, precis som hos oss ryggradsdjur – en central, förstorad nervknut i huvudet specialiserad för att processa och integrera sinnesintrycken från yttervärlden. Med andra ord en hjärna.

Bin har också känslor!?
Upptäckten har gjorts av ett engelsk forskarteam från Newcastle University och forskarna har kommit fram till att om man gör ett bi ledset, ja, då blir det på dåligt humör. Forskarnas försök visade att en obehaglig omskakning innebär ett stort fall av lyckohormoner i bins hjärnor. Prozak?

Huruvida insekter kan känna smärta beror därför på om de har något slags medvetande. De flesta insektsforskare betvivlar detta, då insektshjärnor bara har cirka 250 000 neuron, av vilka de allra flesta används för att kontrollera ögonen och övriga sinnen. I jämförelse har en brunråtta 200 miljoner neuron. Dessutom ligger insekter mycket långt från oss evolutionärt sett, och deras eventuella uttryck för smärta kan därför vara svåra att tyda.

---

Annat rörligt?
Det finns tydliga tecken på att bläckfiskar kan uppleva stress, oro och smärta. Bakterier, växter och svampar har inte subjektiva upplevelser, och det skulle vara överraskande om de allra mest primitiva djuren, exempelvis svampdjur och maneter, har dem.

Det finns en hel del som tyder på att även andra ryggradslösa djur kan uppleva smärta och lidande. I nuläget finns det goda belägg för att tiofotade kräftdjur (t ex krabbor, humrar, räkor och kräftor) kan uppleva smärta och lidande. Man anser också att ex. sniglar kan uppleva smärta.

Många insekter fortsätter att använda skadade kroppsdelar som om ingenting hänt, men det kan också vara ett sätt att undvika att locka till sig rovdjur. Flera arter av insekter reagerar mindre på potentiellt smärtsamma upplevelser om de fått smärtstillande morfin, liksom maskar, krabbor, iglar, sniglar och flera andra djur.

Växter, svampar och encelliga djur har inga nerver alls. Det gäller även ett fåtal grupper av flercelliga djur: tvättsvampar, placozoer och mesozoer.

Kammaneter, nässeldjur, musslor och ostron har nerver men inget centralt nervsystem, det vill säga inget som liknar en hjärna. Det är därför inte troligt att de är medvetna även om det inte går att utesluta. Alla andra djurarter, som maskar, insekter och kräftdjur, har ett centralt nervsystem och med stor sannolikhet även någon form av upplevelseförmåga.

Tester?
Försök med bananflugelarver har dock visat att de har sinnesceller i huden som reagerar på skador i vävnaderna. De motsvarar däggdjurs smärtreceptorer, de så kallade nociceptorerna.

Hos däggdjur finns dessa i de flesta av kroppens vävnader, och de avfyrar smärtsignaler till hjärnan som då skapar smärtupplevelsen. Forskarna vet fortfarande inte om något motsvarande sker hos insekter. När det gäller fiskar som oftast dör en långsam död diskuteras det, två läger finns. Man kan ana medvetenhet men utan rädsla, smärtan är svår tyda. Men alla vi är ju snälla mot djuren.

Källor:
illvet.se
svt.se
natgeo.se
djurensratt.se
vethos.se
fof.se
tv4.se

Blogginlägget nedskrivet 13/9-19

Den röda färgen finns mycket intressant läsa om, allt på en plats här…

Jan Myrdal har yttrat: ”Fläckiga stugor tågar vi förbi här på landet ty nu svartnar de nymålade röda stugorna. Sverige möglar. Det har gått med Falu rödfärg som med den miljöanpassade vita färg som redan fått räcket på vår altan att se ut som själva fan.” Från rödmålade stugor till färgen 🙂

Om färgen?
Röd är en färg i det lägsta frekvensområdet för synligt ljus och är en av de sju allmänt accepterade spektralfärgerna. Rött används ofta som signal- och symbolfärg och röda färger brukar förknippas med starka känslor, kraft och energi. I den västerländska kulturen kan rött till exempel symbolisera både kärlek, synd och revolution och i asiatisk kultur symboliserar rött ofta lycka, glädje och framgång.

Läppar?
Det tidigaste röda läppsminket har hittats i 5 000 år gamla gravar i sumerernas huvudstad Ur i nuvarande Irak. På bilder från den tiden har både män och kvinnor mörkröda läppar och svartsminkade ögon. Henna och röda bly- och kvicksilverföreningar som cinnober blandades i en bas av blyvitt.

I naturen kommer den röda färgen på blod från hemoglobin, det järninnehållande proteinet som finns i de röda blodkropparna i alla ryggradsdjur. Den röda färgen på Grand Canyon och andra geologiska särdrag orsakas av hematit eller ockra, vilka båda är former av järnoxid. Det orsakar också den röda färgen på planeten Mars. Den röda himlen vid solnedgång och soluppgång orsakas av en optisk effekt som kallas för Rayleigh-spridning. Färgen på höstlöv orsakas av pigment som kallas för antocyaniner, som produceras i slutet av sommaren, när det gröna klorofyllet inte längre produceras.

En till två procent av befolkningen har rött hår; färgen produceras av höga halter av det rödaktiga pigmentet pheomelanin (som också står för den röda färgen på läpparna) och relativt låga nivåer av det mörka pigmentet eumelanin.

Röda jordfärger – ockror – har sedan forntiden använts för kroppssmyckning och för klippmålningar. De får sin färg av järnoxid, som även idag är huvudingrediens i viktiga pigment för byggnads- och konstmålning, exempelvis Falu rödfärg och engelskt rött. För starkare röda färger har man sedan antiken använt cinnober, som idag är förbjudet eftersom det innehåller giftigt kvicksilver, och blymönja, som idag endast får användas i specialfall.. Under 1800-talet tillkom ett antal kadmiumpigment som ger starka och hållbara färger men som på grund av sin giftighet idag endast får användas i konstnärsfärg.

Ordet röd?
Det kommer från det fornnordiska rauðr, som i sin tur har sin rot i det urindoeuropeiska ordet reud-ó- med motsvarigheter i latinska ruber.

I den västerländska kulturen kan rött till exempel symbolisera både kärlek, synd och revolution. Röda färger i rummet har i många studier visat sig ha en aktiverande och uppiggande effekt, men det mesta tyder på att skillnader i färgens intensitet (kulörthet) där har större betydelse än dess kulörton. När det gäller ljusstrålning så verkar det i stället som att kortvågigt – blått – ljus fungerar uppiggande medan detta inte gäller för långvågigt – rött – ljus.

Rött i olika sammanhang:
I kristen liturgi är rött eldens, blodets och kärlekens färg och används vid pingst och martyrdagar. Rött kan också specifikt symbolisera Guds kärlek och den helige Ande.

Som politisk färg brukar rött beteckna socialism och kommunism, men det finns också andra betydelser, som till exempel i USA där rött står för de konservativa republikanerna.

I Asien?
I den kinesiska kulturen är röd den populäraste färgen och symboliserar glädje och lycka, och röd används mycket vid högtider såsom bröllop och det kinesiska nyåret. I den japanska kulturen symboliserar röd solen, och röd kombinerat med vit associeras med glädje och lycka. I Korea förknippas röd med lycka och rikedom.

Och?
Som standardiserad färgsymbol står rött för stopp, som i trafiksignaler och bilarnas bromsljus, och för eld, som på brandsläckare och brandbilar. Från 1400-talet och flera hundra år framåt var det i Sverige högsta status att måla hus med rödfärg, som en anspelning på det dyrbara och prestigefulla fasadmaterialet tegel. På 1700- och 1800-talen blev rödfärgen vanlig i både städerna och på landsbygden, och i och med nationalromantiken kom den tidigare överklassmarkören i stället att symbolisera någonting typiskt svenskt och lantligt.

Röda kläder – speciellt purpurröda – var förr ett tecken på rikedom och makt, något som kom sig av att de röda färgämnena var dyra och exklusiva. Inom bilsport har den röda färgen använts som nationalfärg för Italien, se internationella bilsportfärger. Och som alla vet – rött förknippas också med julen; jultomtens kläder är röda.

Vi använder ordet om dagar?
Ibland talar man om röda dagar. Det är detsamma som helgdagar. Uttrycket kommer sig av att helgdagar brukar markeras med röd färg i almanackor, en sed som i Sverige kan härledas ända tillbaka till den tidiga medeltidens kyrkliga kalendarier.

Mynt?
Inte ett rött öre kan man säga när man inte har några pengar kvar. De minsta mynten i Sverige har ofta varit gjorda i olika kopparlegeringar och har därför haft en rödaktig färg.

Kuriosa:
Röda mattan som läggs ut för celebriteter och vid fester är kanske en kvarleva från den tid då rödfärgade textilier var extra dyra.
Röd är den svenska gruppen Kents åttonde studioalbum och gavs ut 2009.

---

Röda Korset är världens främsta katastroforganisation, som finns i 191 länder, där frivilliga kämpar för att ingen ska lämnas ensam i en katastrof. Det var på slagfältet i Solferino som det hela började. Året var 1859 och den schweiziske bankiren Henry Dunant som var på genomresa råkade bevittna det totala kaos som rådde efter slaget mellan fransk-sardinska och österrikiska styrkor. Döda, döende och sårade soldater låg övergivna kvar på slagfältet. Så det sägs han kavlade upp ärmarna och började tillsammans med frivilliga kvinnor från bygden att organisera hjälpen till alla de tusentals som sårats och lemlästats. Som ännu hjälper!

---

Teckenspråk, röd:
Pekfingret, uppåtriktat och inåtvänt, kontakt med munnen, förändras sedan till E-hand

Jag njuter av – röda rosor, röd som färg lyser upp, ex en tomat, jordgubbar eller symboliskt för kärlek ❤

Källor:
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
teckensprakslexikon.su.se
redcross.se
aftonbladet.se
shenet.se

Blogginlägg nedskrivet i juni 2019.

Döden talar vi ej om, känsligt ämne, som alla drabbas av…?

Döden ser många som slutet, flera tror livet fortsätter i annan form. Många vill ej höra talas om döden, ordet döden följs ju av sorg vanligen. Jag tror vi borde tala om det i vardagen, som livet, som födseln. Astrid Lindgren berättade att när hon och hennes systrar hördes på telefon sa de alltid först, Döden, döden. För att avdramatisera deras situation och att de var äldre och medvetna?

Döden är livets upphörande, en avslutning av alla biologiska funktioner som upprätthåller en levande organism. I biologin ses det som ett permanent stadium, att alla levande ting förr eller senare dör

Folk som vill donera organ borde tänka på en sak. För döden är inte ett specifikt ögonblick. Det är en process som kan ta tiotals minuter, upp till en halvtimma. Det säger Sam Parnia, brittisk professor och erfaren intensivvårdsläkare, som varit med om att återuppliva en lång rad patienter med hjärtstillestånd. Någon har skrivit att en läkare som väntar på organ gärna vill ta dem direkt och med chansen att de ska vara livsdugliga.

I Sverige är det överlämnat till den medicinska vetenskapen att i de flesta fall på klinisk väg bestämma när döden inträtt för en människa. Numera är det i lag reglerat att en människa är död när hjärnaktiviteten upphört, så kallad hjärndöd, eller som det uttrycks i §1 i lag 1987:269 (Lag (1987:269)

En överlevare som ”dött”.
”Jag är definitivt mindre rädd för döden. Nu vet jag att döden inte är värre än att sova. När man dör så slutar man bara helt enkelt att existera, det är inget att oroa sig för”.

---

I dag är det vanliga att man dör den ”långsamma döden”. Den snabba medicinska utveckling som inleddes i början av 1900-talet har givit oss penicillin, sulfa, insulin, bättre narkos, strålbehandling av cancer m m, vilket har inneburit bot för allt fler livshotande sjukdomar. Allt bättre hygien och levnadsstandard har också förlängt medellivslängden. Den är hög i Sverige, 82 år för kvinnor och 77 år för män.

I dag är det därför endast 20 procent som dör den ”snabba döden” – i olyckor, akut hjärtinfarkt, förgiftningar och självmord. De allra flesta människor, 80 procent, kommer att dö i en kronisk sjukdom som så småningom leder till döden.

Många av de patienterna har efteråt­ kunnat berätta om märkvärdiga saker. De har haft en nära döden-upplevelse. Många människor upplever inte att döden gör ont utan att det snarare sker en befrielse och att kroppen går in i ett skönt stadium, som att sova. Sedan kan ju anledningen till döden göra ont, en lång och utdragen sjukdom kan vara smärtsam. Men när en människa dör så somnar den in för gott. Man behöver inte vara rädd för döden men tänk på att leva så många dagar som möjligt tills att åldern får utvisa vilken som blir den sista dagen, anser andra. Jag har sett döden på flera sätt och jag är osäker. Tror det finns massor av situationer kring döendet.

Läst:
”Såg på TV igår ett reportage om en kvinna som lagt sig på T-banespåret för att ta sitt liv. När hon hörde tåget komma kände hon det som en efterlängtad befrielse och beskrev det som att hjärnan blockerades. Att vetskapen om att svår smärta väntas skulle blockera hjärnans smärtförnimmelse låter visserligen humant. Hon släpades med tåget 20 meter men miste benen och det var ett under att hon överlevde enligt läkarna. Själv har hon inga minnen från olyckan. Är det en naturens försyn för att vi ska slippa lidande?”

---

Smärtsam död?
När en människa ska avrättas med gift, så ska han eller hon först ges bedövningsmedel. Medlet både söver och tar bort smärta, innan själva giftinjektionen ges. Men, visar undersökningar, i många fall får personer för låg dos av medlet, vilket leder till starka smärtor och att man kvävs till döds. Forskarna har analyserat 49 obduktionsprotokoll och i nästan hälften av fallen hade personerna fått så låg dos att de kan ha varit vid fullt medvetande.

Obs detta gäller våra husdjur, gå igenom det innan med veterinären om hur det ska ske. Normalt ska man ge lugnande, som man ökar, vanligen somnar djuret, varefter man ger – sövningsmedel så djuret somnar in och organen upphör verka. MEN det sker att man ger för lite lugnande och ej låter det verka så var noga med att TALA OM DETTA som annars kan göra att djurets organ stängs av medan det lever med smärta.

---

Vad sägs om dö av smärta?
Man kan inte dö av smärta. Däremot kan man svimma, om smärtorna kommer som en kraftig och mycket plötslig påverkan. Då slår hjärnan av. Det kan uppfattas som den ultimata försvarsreaktionen, som gör att man ökar chanserna för överlevnad i samband med allvarliga skador genom att skruva ned aktiviteten i alla kroppens system.

En ihållande smärta kan inte kopplas ur på detta sätt. Smärtsignalerna i hjärnan samlas alla i den del som heter thalamus, innan de sänds vidare till högre centra. Blir påverkan för kraftig, kommer thalamus att dämpa smärtsignalerna. Det sker för att undvika att nerverna blir överbelastade och så att säga kortsluts. Reaktionen kan innebära att en person vid medvetande slipper känna smärta under en kortare period.

Det är för övrigt något som torterare sägs ha vetat i århundraden. Skall tortyr verka effektivt, skall man ta pauser, så att offret kan återhämta sig och på nytt uppleva smärta. Är smärtpåverkan fullkomligt extrem, släcker thalamus signalerna högre upp i nervsystemet, och det är då man svimmar. Smärta i sig själv kan alltså inte vara dödlig.

När man är frisk kan många saker vara meningsskapande: arbete, resor, upplevelser, relationer, religion, engagemang, föreningsliv, altruism. I livets slutskede är goda relationer ofta det som är mest meningsskapande: att man fortfarande befinner sig i ett sammanhang av goda relationer, att man får umgås, att man fortfarande betyder något för sina närmaste.

Människor som varit djupt medvetslösa men som vaknat upp igen har berättat att de kunnat höra vad som sägs, kunnat känna igen bekanta röster och kunnat uppleva beröring.
Därför är det inte meningslöst att finnas nära den döende, att tala till den som är sjuk, hålla handen, stryka pannan, fukta munnen. Det är inte ovanligt att det mot slutet händer att den sjuke vaknar upp – som om krafterna samlas en sista gång. Jag vet några fall. Ibland räcker kraften till att säga några ord – ibland bara till att öppna ögonen och möta blicken hos den som vakar vid sjuksängen.

Vad säger medium?
”När själen lämnar sin kropp, så brukar man kunna se sin kropp där man lämnade den. Ibland så stannar man kvar en stund bland sina nära och kära som finns kvar på jorden. Ibland så kan själen stanna kvar hos familjen, under några dagar innan han han/hon går över till andra sidan. Kärleken dör inte för att du dör. Dem som du älskar här på jorden kommer du fortfarande att älska på andra sidan. De som älskar dig här kommer alltid att älska dig. Ni kommer inte att tappa bort varandra heller, för ni har en starkt band till varandra och de kan aldrig brytas.”

Tro är viktigt och med den vår syn på liv och död. Jag tror det är bättre tro än inte alls. Men att klargöra med anhöriga vad man vill är stort, redan när man är frisk och kry. Och tala om döden.

Finns det något positivt med döden? Vem vet vad?
De som lider av enorma smärtor kan ”slippa dessa”, palliativ vård, där man ej ger uppehållande åtgärder. Palliativ vård (från latinets pallium, ”mantel” och palliatus, ”bemantlad” där manteln symboliserar omsorgen om den döende människan) omfattar vård av en patient med icke botbar sjukdom med förväntad dödlig utgång. Vården som nu har problem löser tyvärr ej detta alla gånger bra trots personal som kämpar. Resurserna.

Och med döden – vi får alla svar. Vad händer efter döden? Mörker, sömn eller himmel, möten med anhöriga? Det fysiska upphör och det psykiska kan ha en annan ”livsform”. Men nu lever vi 🙂 Nuet och livet är värdefullt även dåliga dagar. ❤

Källor:
illvet.se
fof.se
spa.merinfo.se
lajkat.se
rosenlundnytt.tripod.com
medialt.se
alltomvetenskap.se
sv.wikipedia.org
sverigesradio.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om döden, dö, smärta, fakta, livet, födas och dö, himlen, religion, gud, ateism, reinkarnation, känslor, husdjur, sjukvård, Palliativ vård,