Ja, de flesta har hört ordet, orden – och vet betydelsen. Men lite bakom då jag fått en fråga. Det är slang även om det är vedertaget idag av ”vanligt folk” att använda det. Men – förortsslang skvallra, tjalla.
Betyder vad? Polisen är den myndighet som ökar mest när det gäller allmänhetens förtroende. Men i vissa områden sprids istället en rädsla och ett förakt mot polisen. Här tiger man när polisen ställer frågor. Här löser man brott och konflikter själva. Här har golare inga polare. Så är ett uttryck.
Gola? Skvallra till någon eller anmäla/tjalla till polisen, ange någon; i synnerhet om man därmed bryter ett förtroende. Ofta förekommande ord i småkriminella sällskap i förorterna, men hörs även på andra håll. Tjalla den äldre varianten, en mer allvarlig variant av skvallra.
Och då: Golare säger man till eller åt en person som tjallar. ”jag cuttar dig om du golar” cut – skär). ”hon golade till fröken, så jag fick kvarsittning”
Besläktade ord: golare, golfitta, golbög.
Kuriosa? Två kvinnor i Sverige heter Gola i förnamn. Ordet ”gola” betyder ”naken kvinna” på (syd)slaviska språk.
Goltupp? En brottsling som tjallar på andra för polisen. Det är med största sannolikhet från tuppen ordet gola härstammar. Uttrycket är kanske främst ett uttryck som används av knarkare, men är vida känt även utanför kriminella kretsar. Han tjallade till polisen. Ett ord som självklart ej finns närmare historik bakom.
Tjalla? Etymologi: Av romani tjalla (”förråda”), jämför xalo (”icke-rom, bedragare”), besläktat med bl.a. sanskrits (chalin, ”bedragare”).
En säker beskrivning av gola: Gola betyder på Knoparmoj att gråta. Knoparmoj var ett ”hemligt språk” som talades av Stockholms sotare på sent 1800-tal/ tidigt 1900-tal. Om slangordets moderna meningen härstammar därifrån är okänt.
Jag konstaterar att detta ord skapar ”rädslor för vittnen” etc av risk för vedergällning även på sina familjer. Otäckt.
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.
Blogginlägget nedskrivet 2/3-21 Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).
Ja, ämnet är starkt och en vän ville jag skulle skriva lite historik i ämnet, svar på en del frågor som finns. Jag hade möjlighet få en berättelse av samma vän som blivit adopterad och ni ska få ta del av den. Hur är känslan då och senare i livet? Hur tänker och känner man?
Bakgrunden – vad betyder det? Adoption (latin ado’ptio, av ado’pto ’utvälja’, ’uppta i barns ställe’), att uppta en person som sitt eget barn. Att adoptera betyder att man blir barnets nya förälder och vårdnadshavare. En adoption kan enligt svensk lag – aldrig upphävas. I Sverige är det vanligast med internationell adoption.
Varför sker adoptioner? Självklart en mängd skäl, speciellt förr i tiden. Barn lämnas till adoption av olika skäl. Oftast påverkas beslutet av fattigdom, sjukdom och sociala förhållanden som gör att föräldrarna inte kan ta hand om barnet. Idag vanligt också med barnlöshet. Mest från utlandet? Det måste vara ordentligt utrett av myndigheter i barnets ursprungsland att barnet inte kan tas om hand av sin familj eller en annan familj, innan en adoption kan bli aktuell.
Adoption innebär att du tar emot ett barn som ditt eget. Barnet får samma rättigheter som om det varit ditt biologiska barn. För att få adoptera måste du ha fyllt 18 år. Det finns ingen övre åldersgräns för att få adoptera. Du kan ansöka som gift, registrerad partner, sammanboende tillsammans med din partner eller ansöka som ensamstående.
Kraven? Krav för att godkännas som adoptivförälder är att man bland annat har en stabil socioekonomisk situation, att man inte har en belastande historia vad gäller tung kriminalitet eller missbruk samt att man är fysiskt och psykiskt frisk. Sverige är det land i världen som har flest internationellt adopterade i förhållande till sin befolkning. I slutet av 1970-talet när det kom som flest barn gick det 17,4 adopterade på 1000 nyfödda barn.
Historik? Adoption infördes i svensk lag 1917. Sedan Sveriges adoptionslag infördes har mer än 100 000 adoptioner genomförts i svensk domstol varav drygt hälften varit av utrikesfödda. Sverige är det land i världen efter 1945 som har adopterat flest utrikesfödda barn per invånare. I den nya lagens ikraftträdande möjliggjordes en ny form av familjebildning som grundade sig på ett domstolsbeslut.
På 20-talet var oron för barnen stor. Det fanns många fattiga och utomäktenskapliga barn som inte hade något hem och det sågs som ett allvarligt politiskt problem. Ex på Örebro Stadsarkiv finns handlingar som rör omhändertagande och placeringar av barn från 1800-talet fram till nutid.
En vän som är adopterad i Sverige har berättat hur man upplever det. ”Jag föddes 1961 på Sophiahemmet, kom först som ett fosterbarn vid fyra månaders ålder och därefter till ett barnhem som jag blev utplacerad från. Adoptionen genomfördes 1965 då jag var 4 år. Kom till ett gift par som hade en biologisk dotter på 8 år. Eftersom detta par förlorat ett barn tidigare så skulle väl jag ersätta detta barn men något gick snett i uppfattning och känsla över att ta hand om någon annans barn..
Inte som de tänkt sig. Jag blev kallad för fosterunge när jag lekte med grannens barnbarn och sprang in och frågade vad det var för något. Så kom det fram, idag kräver adoption mycket mer. Skulle det vara samma villkor med att få barn skulle inte jorden vara överbefolkad? Att vara adopterad är för de flesta någon form av traumatisk upplevelse.
Hur bra man än får det eller inte så skapar det en rotlöshet, grund, avsaknad av rötter och en massa frågor. Varför, varför, varför, och oftast inga svar. En tidig upplevelse som absolut sätter sina spår genom livet, med skuldkänslor, viss skam om du vet varför. Sedan undrar man…vem är mamma…vem är pappa.. släkt? Vem är jag lik…arvsanlag…sjukdomar…
Jag letade upp min biologiska mamma 1995 och hade två år tidigare själv fått en dotter. Jag beslöt mig för att söka upp och – skaffa information om mitt tidigare liv. Man ringer till folkbokföringen och på en kort stund vet man. Chockerande snabb upplysning till ett annat liv och jag begärde utdrag. Har växt upp i en familj som nog ångrade sig efteråt..
Har upplevt en skillnad på äkta barn och inte. Anser att det inte skulle vara lagligt med adoption om man har biologiska barn..Orättvisor finns och kärleken blir annorlunda? Man söker sina rötter. Men man vet aldrig vad man finner. Detta var min historia i korthet.” // Helena J.
Internationellt? Internationella adoptioner startade på 1930-talet och gjorde en kraftig ökning på 1960-talet. Inom kultur- och socialantropologin har begreppet en vidare mening och kan gälla grupper av individer eller till och med klaner eller stammar. Ordet adoption härstammar från den romerska rätten och innebär att en person upptar en annan person som sitt barn.
Även om möjligheten att adoptera på lagreglerad väg i vårt land inte funnits till längre än sedan början av förra seklet, har adoptionen en lång historia. Att adoptera har människor gjort sedan före tideräkningens början i det babyloniska samhället. När Sverige såväl som andra västländer inrättade ett adoptionsinstitut var det just den romerska rätten som påverkade utarbetningen av lagstiftningen.
Adopterade kändisar – i utlandet?
Nicole Richie, Jamie Foxx, Faith Hill, Marilyn Monroe, Nelson Mandela, Eartha Kitt, John Lennon, Frances McDormand och Bill Clinton.
Reaktioner av en adoption? Vad det innebär att vara adopterad är olika för olika personer. En del funderar mycket på det och vill veta mer om sin biologiska bakgrund. Andra tänker nästan inte alls på att de är adopterade. Det finns föreningar för adopterade om du vill få kontakt med andra som har liknande erfarenheter.
Här tänker vi samla värdefulla och intressanta länkar som har anknytning till eller känns angelägna för oss adopterade. https://www.afo.se/l%C3%A4nkar.html
De länder som enligt statistiken kommer med adopterade barn ifrån? Syd-Korea totalt: 8 356 st. Indien totalt 6503 st. Colombia 4 879 st. Länder därefter: Sri Lanka, Finland, Chile, Thailand, Polen, Vietnam och 10:a – Kina. Uppräkningen visar vilka länder som de adopterade med två adoptivföräldrar vanligtvis är födda i.
Att adoptera från utlandet innebär kostnader. Det rör sig om summor från knappt 100 000 kronor till närmare 200 000 beroende på från vilket land barnet hämtas. De blivande adoptivföräldrarna är de som betalar, men ett statligt bidrag utgår med 40 000 kronor.
En huvudregel för adoption är att adoptanten ska ha fyllt 25 år. Tillstånd kan ges åt en ensamstående person eller åt makar. Sedan februari 2003 också åt homosexuella par. Ensamstående har i liten skala adopterat under hela lagens tillämpningstid.
Läst från 2010: Växande trend att svenskar dumpar sina adoptivbarn. Forskaren Tobias Hübinette om avslöjandet i Uppdrag Granskning. En avbruten adoption innebär att den adopterande föräldern eller föräldrarna slutar att leva med och vårda adoptivbarnet innan det fyller 18 år. Det utlandsfödda adoptivbarnet placeras då på en institution eller i ett familjehem som så kallat fosterbarn, och i mer extrema fall omadopteras barnet till en annan familj. Det handlar numera om relativt många barn. Länk:https://www.svt.se/opinion/vaxande-trend-att-svenskar-dumpar-sina-adoptivbarn
Om det beskrivna Sophiahemmet kan jag nämna att det är ett privat sjukhus på Norra Djurgården i Stockholm. Sjukhuset grundades 1889 av Sveriges dåvarande drottning Sofia av Nassau och maken kung Oscar II. Byggnaderna ritades av Axel Kumlien. En sjuksköterska utbildad där kallas ”Sophiasyster” och de är välkända för att bibehålla en etablerad uniform, som inkluderar förkläde och hätta.
Obs alla bilder är som illustrationer och ingen person har med handlingen att göra.
CORONA: Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var fortfarande – rädd om alla dina medmänniskor. Smittan finns ännu trots att vi ibland får motsatta besked. Kommer det öka igen?
Hon är Sveriges bäst säljande författare med boken ”Störst av allt”- och dotter till Sveriges favoritprofessor i TV, kriminologen och författaren Leif GW Persson.Anna Malin Ulrika Persson Giolito, ogift Persson, född i september 1969 i Bromma i Stockholm, är en svensk författare och tidigare jurist. Mamma, sjuksköterska, lärare Birgitta Liedstrand (omgift Lauffs), född 1944, bor i Djursholm.
Malin är uppvuxen i Bromma de första fyra åren, därefter tre år på Östermalm i Stockholm och sen Djursholm. Men att växa upp en alkoholiserad pappa har inte varit helt enkelt, har Malin berättat om Leif GW Perssons problem med alkohol. ”Min pappas alkoholism har blivit lättare att hantera med åren”. Baksidan som inte syns i TV?
Malin avlade juridikexamen vid Uppsala universitet 1994 och arbetade inledningsvis vid Europeiska unionens domstol i Luxemburg. Sin magisterexamen i Europarätt avlade hon vid College of Europe i Bruges. Därtill har hon studerat vid Stockholms universitet och vid franska Université catholique de l’Ouest. Åren 1997–2007 var hon anställd vid advokatbyrån Mannheimer Swartling men fick lämna tjänsten då hon väntade sitt tredje barn.
Därefter arbetade hon som handläggare inom konkurrensrätt vid Europeiska kommissionen i Bryssel. Sedan 2015 är hon författare på heltid och är bosatt i Bryssel och har familj.
Litteratur? Malin debuterade 2008 med romanen Dubbla slag. Debuten följdes upp 2010 med spänningsromanen Bara ett barn, senast Störst av allt, som är en rättegångsthriller som kom ut 2016. Netflix planerar att spela in den som serie.
Kuriosa? Den 5 juli 2017 var hon sommarpratare i Sveriges Radio. Hon samarbetar med tidskriften Amelia där hon skriver om litteratur.
Priser och utmärkelser 2016 – Svenska Deckarakademins pris för ”Bästa svenska kriminalroman” (Störst av allt). 2017 – Priset Glasnyckeln av Skandinaviska Kriminalsällskapet (Störst av allt) Leif GW Persson och dottern Malin Persson Giolito gästade Skavlan – 19 oktober 2012.
Sagt av GW: ”Det är väl ingen hemlighet att jag dricker för mycket. Varför berättar jag det för alla som orkar lyssna? Jo för jag tror att… jag funkar ju i allt annat så att säga. Vad händer när jag blir jättefull? Jo jag brukar sjunga ikapp med Jussi Björling i min ensamhet. Han är bättre än jag på att sjunga kan jag säga men även han hade problem med alkoholen.”
Malin Persson Giolito har bott utomlands större delen av sitt vuxna liv. Hon tror att utifrånblicken är en fördel.
Familj: Maken Christophe Giolito född 1965, och tre döttrar, cirka år – Elsa, 17, Nora, 15 och Béatrice, 12. De har/haft en labrador, Lily Potter.