Vad var Saturnaliefesten som man firade i vår jultid i antikens Rom…?

Folk spelade spel, drack för mycket vin och upphävde den gängse ordningen mellan herrar och undersåtar – det romerska saturnalie- och kalenderfirandet gav inspiration till våra jul- och nyårsfester. Festen i antikens Rom hölls i december och var en fest till åkerbrukets gud Saturnus ära, Saturnaliefesten (latin Saturnalia). Då bytte slavar och herrar roller, man gav varandra presenter och en uppsluppen stämning rådde. Den kristna jultiden åsidosatte både hedningarnas saturnaliefest som firades den 17 – 23 december och den obesegrade solens dag.

---

Poeten Catullus beskriver saturnalia som de bästa av dagar. Det var en tid av firande, av påhälsning av vänner, och av överlämnandet av presenter, speciellt vaxljus (cerei) och små keramikfigurer (sigillaria). Saturnus var fader till Roms viktigaste gud, Jupiter. Saturnus var son till Uranus och Gaia.

Saturnalia infördes i Rom runt år 217 f.v.t. i ett försök att höja medborgarnas moral efter en förkrossande militär förlust man lidit mot Kartago. Till en början firade man högtiden under en dag, den 17 december, men efter hand utvecklades den till ett veckolångt överdådigt firande som fick sitt slut den 23 december. Myndigheterna gjorde ett flertal försök att förkorta festligheterna, men alla försöken misslyckades. Kejsar Augustus försökte förkorta firandet till tre dagar, och Caligula gjorde ett försök med fem dagar. Dessa försök orsakade uppror och massiva revolter bland de romerska medborgarna.

Fest såklart med offer?
Festligheterna innefattade sedvanliga rituella offer, man tillverkade och skänkte små presenter (saturnalia et sigillaricia), skolorna hade lov och en speciell marknad (sigillaria) inrättades under firandet. Spel och dobbel, som annars inte var tillåtet, tilläts till och med för slavarna under högtiden.

Kläder vid festen?
Togan bars inte under festligheterna, snarare bar alla färgglada informella ”middagskläder” samt en speciell hatt som annars enbart bars av frigivna slavar som symbol för deras frihet. Slavarna undslapp under högtiden bestraffningar, och de behandlade sina herrar med (åtminstone sken av) respekt. Slavarna firade med en bankett; före, med eller serverade av sina herrar. Trots detta var den omvända statusordningen högst ytlig; banketten tillreddes oftast av slavarna själva, och de brukade även tillreda sitt herrefolks måltider. Det tilläts alltså inom tydliga gränser; den vände upp och ner på den sociala ordningen utan att omstörta den. Den sedvanliga hälsningen romare emellan under högtiden var som i typ ”Hell Saturnus!”.

Toga (av latinets tego, ”att täcka”) var en romersk mantel av ylle buren ovanpå en tunika. I romarriket var ursprungligen togan för bägge könen, men med tiden byttes togan ut successivt för kvinnor som istället började bära stola.

I judendomen?
I Mishna och Talmud, judendomens viktigaste skrift, beskrivs en hednisk festival vid namn Saturna som inträffar åtta dagar innan vintersolståndet. Den följs åtta dagar senare av en festival som heter Kalenda. Talmud tillskriver denna festivals uppkomst till Adam (Bibeln), som lade märke till att dagarna blev kortare och trodde att det var en bestraffning för hans synder. Talmud anger att denna festival senare blev en hednisk ritual. Obs imorgon Lucia.

Källor:
sv.wikipedia.org
varmlandsflyttstad.se
svd.se
ne.se

Blogginlägget nedskrivet 08/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

 

 

Hur var julfirandet i Vilda Västern och – för indianerna…? Del 1-2

Juletider har firats olika och jag undrade lite hur det var i den s.k. Vilda Västern eller the Wild West. Ja på 1800-talet firade pionjärerna och cowboys på prärien ungefär på samma sätt som vi gör idag. Det var jultomte, presenter, dekorationer och – julfesten. Livet i Vilda Västern var hårt och oförutsägbart, det var ofta fruktansvärda snöstormar och kalla decembervindar. Män som jobbade i bergen fick sluta tidigare med sina gruvor med rädsla just för ovädret. Men man såg fram emot sång, lukten av hjortkött som rostats över öppen eld. Wow!

Julpynt?
Man pyntade med vad som fanns ex. tallkottar, nötter och bär. En julgran var dekorerad med hemgjorda ting, man gjorde även figurer och dockor av halm eller garn, band, bär, strängar med popcorn, veckat papper och pepparkakor användes också. Gåvorna var också handgjorda. Majsskalsdockor, påsar, egentillverkade leksaker, kuddar och broderade föremål gjordes alla med kärlek av familjemedlemmar.

Tidiga julfirare var upptäckarna Lewis och Clark med män under vintern 1805. Expeditionen hade nått Oregon Coast och väntade det varmare vårvädret i ett litet fort de hade byggt. Männen firade ledigheten genom att avfyra sina gevär och sjunga. Senare gav Lewis och Clark presenter till sina män ur de få leveranser som de hade med, näsdukar och tobak.

Traditionen med jultomten var populär bland barn vid gränsen och en tidskrift som heter ”St Nicholas” var tillgänglig. Denna tidskrift publicerades från runt början av 1800-talet till 1940-talet. Den var avsedd för barn i isolerade områden och i denna skrift på 500 sidor fanns berättelser, poesi, tävlingar, spel och hantverk. Det var särskilt hjälp för att hålla barn underhållna under de långa vintermånaderna vid gränsen.

Bland många nytillkomna familjer som var bland de första banbrytande fanns sådan stor lust till att fira jul i och med att de ville få hemkänslor. Catherine Haun, pionjär, skrev 1849, om att göra det bästa av en svår situation. 

”Även om man var van vid tält så tillbringade många den så. Jag minns inte att vi någonsin haft lyckligare ledighet tillsammans. Till jul hade vi biff på grizzlybjörn som vi betalade 2,50 dollar för, kål för 1,00 dollar – och även torkade äpplen!”

I del 2 på tisdag fortsätter mer om sederna vid jul.

Källor:
legendsofamerica.com
lifeintheoldwest.com
buckarooleather.blogspot.se
aaanativearts.com
christmas.lovetoknow.com
manataka.org

Blogginlägget nedskrivet 03/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

 

Jultider – ny kavalkad mot julen 2022, allt i ämnet, jul och traditioner… del 2-4

Dags för del två i julmånaden. I år som förra året blir det 4 olika stora inlägg med massa fakta, tips och historik, ett varje vecka och detta är andra av fyra.

Skicka julkort?
Traditionen med att skicka julkort härstammar från 1843, ungefär då det första julfrimärket skickades ut. Julkort framställdes först i England, idén med julkort blev populär redan året efter, då skickades det omkring 25 000 julkort. På bilden syns julkort – skickades till Malmö. Poststämpel oklart. 1905.

De populäraste korten är de som har en gammaldags nostalgisk ton, med kälkar, nissar och stora tjocka jultomtar i röd/vita dräkter. Vill man kan man rita ett och måla själv på kartong och skicka, mer personligt. De flesta tidiga julkorten importerades från Tyskland. De visade magiska landskap där protestantiska, katolska och folkloristiska traditioner vävdes samman.

Till en början delade man själv ut julkorten, men snart kom de att distribueras via postverket. Julkortskrivandet var först en överklassföreteelse som sedan spred sig nedåt i folklagren. Efter 1897 års utställning i Stockholm blev jul- vykortsskrivandet så populärt att det sägs att 1903 års ståtliga huvudpostkontor på Vasagatan i Stockholm bekostats av inkomsterna från vykortsportona.

Tomtens kläder?
Jenny Nyström som gjorde kort och bilder av Tomten sa själv att hon inte visste var tomtens drag kom ifrån utan hon bara tyckte att han skulle se ut på ett visst sätt. Dessutom sa hon att vår svenska jultomte ska vara gråklädd. I den svenska folktron var tomtarna gråa med röd mössa. Tomten finns ju såklart året runt och – det finns olika.

Några kända (inräknat släktingar) är i skogen – där bor vättarna (småtomtar kallade av flera), men även andra. Småtroll, dvärgar, pysslingar, brunnsgubben, älvor, alver, Mara, di sma undar jordi, vittra, skogsrå, huldra, Näcken, Lindorm, myling, lyktgubbar, irrbloss, hamnskiftare med flera. De ska vad som sägs samsas med alla djur…

Var bor Tomten?
Vi vet att så tidigt som 1898 så stödde den amerikanska regeringen Tomten och skapade en rendivision strax utanför Fairbanks, Alaska. På 1930-talet fanns i renhjordarna 640 000 djur. Detta är ursprungsplatsen. Det finns också en stad som heter Nordpolen i Alaska där en turistattraktion som kallas ”Santa Claus House” har etablerats. Men det är för de unga som ska få känna stämningen.

Varje nordiskt land hävdar att Tomten bor där. Och som ett flertal länder finns det baser för Tomten att utgå ifrån. Norge hävdar att han bor i Dröbak. I Danmark sägs han bo på Grönland (nära Uummannaq). I Sverige, i staden Mora finns en temapark som heter Tomteland. Den nationella postterminalen i Tomteboda i (Stockholm) Solna kommun tar emot barnens brev till Tomten.

I Finland, Korvatunturi, har länge varit känt som ett hem, att alla barn i Finland vet att juolupukki (julbocken) bor där – och två nöjesparker, Santa Claus Village och Santa Park ligger nära Rovaniemi. Där försöker man förmå EU att sanktionera Tomtens hemvist just på deras nöjesfält. Fast vem vet, på Inlandsbanan fanns en station som heter Julträsk.

Många folk med insyn anser att det är någonstans i Korvatunturiberget i Savukoski kommun i Lappland vid den finsk-ryska gränsen. Vad du själv väljer tro på är viktigast då det inte är öppet för alla att få den vetskapen…

Varför firar vi jul?
Jul firas till minne av Jesu födelse. Jesu födelse var en stor händelse för hela mänskligheten. Gud blev människa. Jesus kom till världen för att frälsa människor. Jesu födelse började firas i Sverige kring 1000-talet när det kristna budskapet nådde våra breddgrader. Innan brukade nordborna kring den här tiden på året hålla olika vinterfestligheter, bl.a. midvinterblot och offerfester. Exakt när de hölls vet man inte.

---

TV – SVT:
13 december – Luciamorgon från Gräfsnäs Slottsruin, SVT1 kl 07.00

Lucias bakgrund?
13 december, om sex dagar, är det LUCIA. Ofta firar man det i skolan, på jobbet med en fika och vi kan även se det ute eller på TV.

Lucia i den form som vi känner henne dyker upp vid 1700-talets slut. Det äldsta belägget härstammar från en västgötaherrgård år 1764. Vid 1800-talet finns uppgifter från Västergötland, Dalsland och Värmland, men då alltid från stora gårdar eller städernas borgerliga hushåll. Det är först i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som seden börjar bli mer allmän. Den första gången en lucia med ljus på huvudet finns dokumentariskt belagd är från 1820, och det handlade då faktiskt om en manlig lucia!

”…in trädde en dräng klädd i hvitt lakan, med en krans af ljus på hufvudet och bärande en väldig bål med glöggus.”

Lucia markerar tillsammans med advent inledningen på julfirandet. Det förekommer två huvudsakliga traditioner av att fira luciadagen, en har sin grund i Sverige, en annan på Sicilien. Enligt folktron var den 13:e december en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten.

Lucia är en av de få högtider i de skandinaviska protestantiska länderna som är namngivet efter ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på 300-talet. Lucia kommer av latinets lux (i genitiv lucis), som betyder ljus. På Sicilien är Lucia ett namn som betyder just den ljusa. Friluftsmuseet Skansen tog upp luciatraditionen 1893 i Bollnässtugan, då mest som en gammal tradition värd att bevara.

Sången Natten går tunga fjät, skrevs av Arvid Rosén (1895-1973).

Natten går tunga fjät

Natten går tunga fjät runt gård och stuva.
Kring jord som sol förlät, skuggorna ruva.
Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Natten var stor och stum. Nu hör, det svingar,
i alla tysta rum, sus som av vingar.
Se på vår tröskel står vitklädd, med ljus i hår,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Mörkret skall flykta snart ur jordens dalar.
Så hon ett underbart ord till oss talar.
Dagen skall åter gry, stiga ur rosig sky,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Varje vecka kommer nya tips och berättelser om julen, detta är del 2 av 4. ❤
Fortsättning om julen – kommer på onsdag 14/12 och 21/12. Två delar till – innan 24 december.

Källor:
aftonbladet.se
faktoider.nu
aspera.nu
sv.wikipedia.org
wikihow.com
thelivingmoon.com
en.wikipedia.org
juligen.se
fragaprasten.nu
julsanger.net
worldofchristmas.net
egna samtal/intervjuer
expressen.se

❤