Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE MÅNDAG, ONSDAG, FREDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! 2640 inlägg.


Lämna en kommentar

Sveriges främsta inom jazzmusiken, historik och listor – och tips för att lyssna på… Del 2-2.

jazZ1

Musikstilen jazz växte fram i USA:s sydstater under senare delen av 1800-talet, och slog igenom internationellt på 1920-talet. Den svenska jazzens guldålder anses vara 1950-talet, då namn som Arne Domnérus, Rune Gustafsson, Lars Gullin, Alice Babs, Rolf Ericson, Bengt-Arne Wallin och Monica Zetterlund dominerade.

Alice-Babs

Fakta?
Jazz är en musikgenre som kännetecknas av bland annat improvisation, avancerad harmonik med blå toner, synkoper, sväng, musikinstrument som ”svarar” varandra (så kallad call and response) samt polyrytmik. Termen jam är jazzmusiker-slang.

Hemsida – Svensk Jazz:
https://svenskjazz.se

Tidernas viktigaste svenska jazzskivor plats 1-5, 1 september 2020.
1. Jan Johansson, Jazz på svenska, 1964.
”Jazz på svenska är den magiskt skimrande punkten där svensk jazz och svensk folkmusik sammanstrålade. ”

2. Lars Gullin, Danny’s dream, 1954.
Tio år före Jazz på svenska, början till den svenska folkjazzen, eller fäbodjazzen som den kom att kallas i Lars Gullins fall. Danny’s dream ”öppnade ett nytt landskap i jazzen”. Barytonsaxofonisten Gullin blev sedermera ett högt vördat jazznamn på båda sidor om Atlanten, med flera album.

3. Monica Zetterlund & Bill Evans, Waltz for Debby, 1962.
Här är å ena sidan den amerikanske superpianisten Bill Evans med trio på Sverige-besök, å den andra vår egen Monica Z på toppen av sin kurva. ”Den perfekta vokalisten möter den perfekta pianisten”, säger norske jazzskribenten Jan Granlie.

EST, From Gagarin’s point of view, 1999

4. EST, From Gagarin’s point of view, 1999.
Esbjörn Svensson och hans trio med Magnus Öström och Dan Berglund var redan etablerade som Sveriges stora jazzens omtyckta när denna deras fjärde skiva kom och blev gruppens startraket mot en internationell kometkarriär som saknar motstycke i svensk jazzhistoria. EST gick hem över alla gränser och vidgade möjligheterna för vad en pianotrio kunde vara. 2008 tog resan abrupt slut när Esbjörn omkom i en dykolycka.

5. Bernt Rosengren, Notes from underground, 1973.
Oavsett om man menar kompositören, arrangören eller musikern Bernt Rosengren är han en av svensk jazz allra största och mest personliga röster. Inspiratör för generationer av saxofonister och med fem Gyllene skivan-vinster bakom sig. Dubbelskivan inspelad 1973 i EMI-studion i Skärmarbrink innehåller såväl Rosengren-original som Rachmaninov och traditionella turkiska folklåtar.


Bobo Stenson, Reflections, 1996.
Bo Gustav Stenson debuterade i trioformatet redan 1971 men det var med Reflections, inspelad 1993 och utgiven i januari 1996, som allt tog fart och konceptet Bobo Stenson Trio satte sig med Anders Jormin på bas och Jon Christensen (senare ersatt av Jon Fält) på trummor. Ytterligare sex trioskivor av målerisk och melodisk jazz, lika lättfattlig som avancerat sökande, har det blivit sedan dess och den nu 77-årige Bobo Stenson framstår tydligt som en av svensk jazz riktigt stora namn internationellt genom tiderna.

Jonas Kullhammar Quartet, Plays loud for the people, 2003
Kullhammars till synes okuvliga energi och kaxigt rakryggade jazz snappades ganska snabbt upp av ett musik-Sverige svältfött på rå, närmast punkig, men samtidigt traditionstrogen jazz, där strax efter millenieskiftet. Hans kvartett med Torbjörn Zetterberg på bas, Torbjörn Gulz på piano och Jonas Holgersson på trummor satte tonen i många år och det var med tredje skivan ”som det verkligen brakade loss” för att citera saxofonisten själv.

landgren

And She Closed Her Eyes, Stina Nordenstam – ingen traditionell jazz..

X/Y (2010), Goran Kajfes.
Goran Kajfes dubbelalbum X/Y fick översvallande kritik när den släpptes 2010. Den hyllades i brittiska tidningar som Mojo och AllAboutJazz samt belönades 2012 med Nordic Music Prize.

Ljuv musik!
Dicken Hedrenius Amanda Sedgwick in Herräng, Memories Of You
https://www.youtube.com/watch?v=tRuURa8yCK0

Miriam Aïda

Listar mer svenska jazzartister:
Amanda Ginsburg, jazzsångerska och låtskrivare, Amanda Sedgwick, jazzmusiker,Ann-Sofi Söderqvist, kompositör, arrangör, jazzmusiker, Anna Lundquist, jazzsångerska och kompositör, Fabian Kallerdahl, jazzpianist, Georg Riedel, jazzmusiker och kompositör, Ida Sand, musiker, Jonas Kullhammar, saxofonist, Karin Hammar, jazzmusiker, Lena Willemark, sångerska/riksspelman (visor).

Lina Nyberg, jazzsångerska och kompositör, Lisa Nilsson, musiker, artist och skådespelare, Lisa Rydberg, violinist, Magnus Lindgren, jazzmusiker/kompositör, Miriam Aïda foto ovan, artist och musikjournalist, Nils Landgren, artist, foto en bit ovanför, Rigmor Gustafsson, sångerska och ex. Sofia Jernberg, sångerska. Bra tips, sök på ex you tube.

Källor:
sv.wikipedia.org
lira.se
carkiv.musikverk.se
konserthuset.se
faschingsvanner.se
musiken.se
svenskjazz.se
youtube.com


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 13/7-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Lämna en kommentar

Sveriges främsta inom jazzmusiken, historik och listor – och tips för att lyssna på… Del 1-2.

jazz

Själv lärde jag mig tidigt gilla jazz, men endast en del av musiken. Som ung man hörde jag ”The In Crowd” med Ramsey Lewis trio, bild under, och blev förtjust. På senare år vill jag veta mer och lärt mig gilla en hel del. Musikstilen växte fram i USA:s sydstater under senare delen av 1800-talet, och slog igenom internationellt på 1920-talet.

Ramsey Lewis trio1


Så, lite fakta?
Jazz är en musikgenre som kännetecknas av bland annat improvisation, avancerad harmonik med blå toner, synkoper, sväng, musikinstrument som ”svarar” varandra (så kallad call and response) samt polyrytmik. Termen jam är jazzmusikerslang.


Namnet jazz kommer utav…?
Ordet ”jazz” är av omtvistat ursprung och en lång rad teorier har framförts om dess etymologi. En av dessa är att ordet ursprungligen är av sexuell art (precis som termen Rock’n’Roll) och skulle komma från ordet ”jasm” eller ”jizm” som i mitten på 1800-talet stod för virilitet och vitalitet med ett ursprung som slang för sperma. Ordet förefaller ha använts i tryck i sportjournalistik innan det kom att användas om en musikform.


Dinah – Bengt Hallberg
https://www.youtube.com/watch?v=9B5NYrfNOok

När kom jazzen till Sverige?
Var det 1919, då ordet ”jazz” (jass) dyker upp i de stockholmska dagstidningarnas annonser och notiser om dans- och nöjesliv, och då ”The Five Royal Imperials” från London spelade i kabarén Svarta Katten på Blanchs Café i Stockholm? Och när började svenska musiker spela jazz? Var det samma år, 1919, då ett ”Svenskt jazzband” ackompanjerade sångaren Ernst Rolf på en skivinspelning i London?

Eller var det först vid mitten av 20-talet, då den sedermera legendariska Svenska Paramountorkestern kom igång? Frågetecknen är många kring jazzens introduktion i Sverige. Den svenska jazzens guldålder anses vara 1950-talet, då namn som Arne Domnérus bild, Rune Gustafsson, Lars Gullin, Alice Babs, Rolf Ericson, Bengt-Arne Wallin och Monica Zetterlund dominerade.

Arne Domnérus

Utöver dessa finns ett flertal svenska jazzartister med gott internationellt renommé. Åke Hasselgård, Gösta Törner, Putte Wickman, Gilbert Holmström, Bengt Hallberg, Gugge Hedrenius, Jan Johansson, Per Henrik Wallin och Bobo Stenson m.fl. Harry Arnolds storband vann internationell berömmelse och några kända musiker i traditionell stil var Jack Lidström, Rolf Ekelund och Gösta Linderholm.

I del två tips på tidernas viktigaste jazzskivor och bästa svenska albumen enligt expertis.

Källor:
sv.wikipedia.org
lira.se
carkiv.musikverk.se
konserthuset.se
faschingsvanner.se
musiken.se
svenskjazz.se
youtube.com


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 13/7-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Lämna en kommentar

Mari Boine, norsk, samisk sångerska med power och engagemang…

marboine1

Inom sin musik en banbrytare med smak för jazz, folkmusik, rock och en artist vars musik är inspirerad av och tillförd av sina samiska rötter. En kvinna som vet vem hon är, var hon kommer ifrån och vad hon står för. En musikikon som har inspirerat inhemska artister över hela världen. Mari Boine. Hon har själ. Så säger hennes hemsida.

En spännande kvinna vars engagemang är stort och hon kämpar mycket för ex samiska kvinnor. Hon är – Mari Boine, född Mari Boine Olsen, tidigare gift Mari Boine Persen, född i november 1956 i Gamehisnjárga, Finnmark, är en norsk, samisk sångerska och låtskrivare. Hon sjunger i en traditionell folkmusik stil, en traditionell jojk, men har också förnyat den med element från jazz, rock och folkmusik från många olika kulturer och med en rad kompletterande instrument och slagverk.

Mari Boine – Vuoi Vuoi Mu (Vuoi Vuoi Me)
https://www.youtube.com/watch?v=NyB90aNkURU

mari-boine-with-horse

Tidigt?
Född och uppvuxen i Gámehisnjárga, en udde vid floden Anarjohka i Karasjok kommun i Finnmark, i nordligaste Norge, där hon växte upp bland Laestadianer, en kristen rörelse. Hon växte upp genomsyrad av regionens naturliga miljö. Hennes föräldrar var Sami (samer). Joseph Boine Olsen (1922-1990) och Kirsten Vuolab (1924-1991). De levde av lax fiske och jordbruk. Den lokala skolan som hon gick i återspeglade en mycket annorlunda värld. All undervisning var på norska. Hennes låtar är starkt rotad i hennes erfarenhet av att vara i en föraktad minoritet.

Musikens början?
Till ex. låten ”Oppskrift för Herrefolk” på hennes genombrott CD ”Gula Gula” 1989, som sjungs på norska, skillnad från resten av låtarna som är på samiska, talar direkt om ”diskriminering och hat” och rekommenderar ironiskt sätt att förtrycka en minoritet: ”Använd bibel och brännvin och bajonett”. Hennes andra låtar är mer positiva, sång av skönhet och vildhet i Sapmi (Lappland).


Riddare!
Boine blev 18 september 2009 utnämnd till riddare av första klassen av Sankt Olavs Orden för hennes konstnärliga mångfald. Vid vinter-OS i Lillehammer 1994 tackade hon nej till att uppträda, då hon såg inbjudan som ett försök att få henne att tjäna som kulturellt alibi. Hon blev 2008 utnämnd till professor i musikvetenskap vid Nesna (en av 24 statliga högskolor i Norge).

mariv

Mari:
”Det gör mig glad att se att den samiska självkänslan är starkare idag. Jag tycker att jag är en av artisterna som har bidragit till det. Och naturligtvis, som för alla andra artister i världen, är ens bakgrund en stor del av ens musik och konst.”

Musiken?
Mari Boine har också arbetat med andra musiker vid inspelningar, bland annat med Jan Garbarek. Hon är också en viktig bidragsgivare till fredsprojektet One People.

Priser:
Utmärkelser som : Nordlysprisen 1994 och Nordiska rådets musikpris 2003.

Mari Boine – Goaskinviellja/ Eagle Brother (Oslo Opera House, 2009) – 8:32 min.
https://www.youtube.com/watch?v=kprl0CECykA

Officiell hemsida:
mariboine.no

För flera år sedan återvände Boine till det som samerna kallar Sámiland, den vidsträckta marken som täcker norra Norge, Sverige, Finland och en del av Ryssland. Hon bor nu i Finnmark, nära där hon växte upp och nära sin familj inklusive sina barn. Varit gift med Åge Arnfinn Persen (nu?).

mariboine2

Senare år?
Släppt 2017 blev See the Woman, hennes första studioalbum på åtta år. Trots att hon behöll sitt kännetecken-ljud spelas alla låtar utom en på engelska, vilket har lockat fans från hela världen:

”Det är väldigt viktigt för mig att marknadsföra mitt eget språk, men det finns nu så många samiska artister på scenen att jag känner att jag också kan göra andra saker som jag vill göra”

Källor:
en.wikipedia.org
mariboine.no
no.wikipedia.org
youtube.com
ne.se
lifeinnorway.net


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – använd helst munskydd med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 3/5-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).