Flera av oss känner igen Fridegård och hans skrivkonst, men vad vet vi. Johan Fridolf Fridegård, känd som Jan Fridegård, ursprungligen Johansson och i ungdomen kallad Fride Johansson, född 14 juni 1897 i Enköpings-Näs i Uppland, död 8 september 1968 i Uppsala, var en svensk författare. Han var en av våra mest lästa och folkkära författare, känd för sin klara och knappa stilkonst. I den svenska litteraturen hör Fridegård till proletärförfattarna, närmare bestämt statarskolan.
Uppväxt:
Fridegård föddes som statarson på Hjulsta gård i sydvästra Uppland. Familjen bodde en i tid i Boglösa socken och flyttade 1903 till Övergrans socken och Katrinelunds herrgård, där fadern blev ladugårdsförman. Det är från den trakten som Fridegård hämtat de flesta motiven för sina romaner och självbiografiska uppväxtskildringar. Fridegårds föräldrar var lantarbetaren Johan Alfred Johansson och Anna Lovisa Lyster.
1904: Jan började 6-årig skolgång i Övergrans småskola. Redan under skolåren fick han arbeta som vallpojke.
1910: Han blev efter skolan kvar på Katrinedal som djurskötare i ladugården och vallpojke.
1915-18: Jan tog värvning 18 år gammal och blev stamanställd på K 2, Livregementets dragoner på Ladugårdsgärde i Stockholm.
Sina tre år som livdragon, skildrade i den halvt självbiografiska romanen Äran och hjältarna (1938)
1919-20 avtjänade Jan ett fängelsestraff på Långholmen med 8 månaders straffarbete för stöld av linolja tillsammans med kamrater i samband med utryckningen från det militära.
1924: Han arbetade som expedit i en klädaffär på Kungsgatan 8 i Enköping. Från den tiden började han skicka in verser och berättelse till Enköpings-Posten och senare Enköpings Nyheter.
Hemvist?
Under sin levnad flyttade Fridegård inom Uppland många gånger men sällan långt. Han föddes på Hjulsta säteri i Enköpings-Näs socken och tillbringade sina första sex år i Gåde i Boglösa socken, båda inom nuvarande Enköpings kommun. I Gåde finns Jan Fridegårds Minnesstuga inredd i en gammal smedja i en beteshage nära den gård där Jans far var ladugårdskarl 1897-1903.
Litteratur?
Debuten En natt i juni utkom 1933. Kort därefter gav han ut den starkt självbiografiska romantrilogin om Lars Hård (1940–49).
Utmärkelser: Samfundet de Nios Stora pris, Doblougska priset
Äktenskap:
Jan Fridegård gifte sig 1937 (sv.wikpedia skriver 1938) med Gudrun Nilsson, född i Söderhamn (1914–1968) och de fick barnen Aase (född 1937) och Stefan (1942–2013). De träffades på Hurtigs konditori i Klarakvarteren där Gudrun arbetade. De bosatte sig på Bastugatan 40 på Söder i Stockholm. Ett par kvarter från Ivar Lo Johanssons bostad.
Aase gifte sig 1985 med Jeremias Penayo, en flykting från Paraguay. De träffades när Jeremias läste SFI i Uppsala och Aase var där och berättade om Jan Fridegårds författarskap. Jeremias avled 2008. Stefan har sonen Mattias Fridegård som är polis och bosatt i Söderhamn.
Böcker?
Trälserien. Trägudars land. Trägudars land. Gryningsfolket. Här är min hand. Lars Hård, En natt i juli.
Kuriosa:
Fridegård var en stor verklighetsskildrare, men han lockades samtidigt av det övernaturliga.
Intresset gjorde avtryck bland annat i romanen Torntuppen (1941).med inslag av mystik. I Den gåtfulla vägen (1963) dokumenterar han sitt esoteriska sökande och hur han övertygades om möjligheten till andekontakter vid seanser. I SVT-dokumentären Jan Fridegård – Ordkonstnären (2002) sägs det att Fridegård var spiritist och att han var övertygad om att han fått kontakt med sin döde far under en seans.
Fridegård hade redan från skolåldern ett starkt intresse för forntiden och särskilt vikingatiden. Han står som upptäckare av två runstenar, den ena i Roslags-Näsby i Täby kommun, den andra i kyrkogårdsmuren vid Åkerby kyrka norr om Uppsala.
1934 vårdades han på Sabbatsbergs sjukhus för sin TBC. Efter 8 månader skrev han själv ut sig från sjukhuset.
Källor:
wwd.se
ne.se
sv.wikipedia.org
jan-fridegard.se
bokus.com
Blogginlägget nedskrivet 7/4-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.
Zenzationella Människor Et Facto 