Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3000 inlägg. Våga lär mer!


Historiens mest kända vilda barn, Dina Sanichar, lite som Mowgli…?

dina-sanichapå4

Dina kan man kanske kalla Vargpojken? Och i Djungelboken kring berättelserna kretsar en indisk pojke som heter Mowgli och hur han fostras upp av vargar och lär sig självförsörjning och visdom från djungelns djur. Boken beskriver vargflockens sociala liv och, mer fantasifullt, rättvisan och livets naturliga ordning i djungeln. Som vår unga man…?


Unga år?
Efter att ha fötts upp av vargar i Indiens Uttar Pradesh-djungel, hittades Dina Sanichar av jägare vid sex års ålder. De förde honom sedan till ett barnhem, Mission Orphanage, där missionärer i flera år försökte civilisera honom. De var tvungen röka ut dem ur grottan och tvungna att döda varghonan för att fånga pojken, låter hemskt tragiskt.


Fakta?
Dina Sanichar (1860 eller 1861–1895) och upptäcktes av en grupp jägare i en grotta i Bulandshahr, Agra, Indien i februari 1867. Pojken fick namnet ”Sanichar” eftersom han kom på en lördag. När han kom till barnhemmet gick han enligt uppgift på alla fyra och åt rått kött. Han kunde inte kunde tala, men gjorde ljud som liknade en varg. Det har dokumenterats att fader Erhardt på plats då observerade: ”Han kan inte prata, och även om han utan tvekan är galen, visar han fortfarande tecken på förnuft, och ibland verklig klurighet”

Dina Sanicharmowgli

Livet?
Han fortsatte att leva bland dessa människor i över tjugo år men lärde sig aldrig tala och förblev allvarligt nedsatt av handikappet hela sitt liv. Det närmaste Sanichar kom mänskligt beteende var att kedjeröka cigaretter och ibland stå upprätt. Annars kommunicerade han bara i grymtande och ylande, klättrade i träd och vägrade gå på två ben. Detta eviga rökande tror man gjorde att han dog i tuberkulos 1895. Han var alltid ”ensam”.

Mowgli?
Kring hans död – så 1894 tog författaren Rudyard Kipling delar av Sanichars berättelse och använde den för att skapa Mowglis karaktär i ”Djungelboken”. Och även om Kiplings Mowgli gick på häpnadsväckande äventyr, och till och med gifte sig och fick barn, skulle Dina Sanichar aldrig få en familj och dog vid 34 års ålder. Han levde på barnhemmet hela sitt liv och visade liten förbättring. Han kunde stå, gå, klädde sig ordentligt, började äta från tallriken men luktade alltid på maten innan han åt.

Dina Sanichar

Hur många barn är vilda?
Detta fenomen med vilda barn är exceptionellt sällsynt, och det har bara funnits omkring 100 kända fall genom hela mänsklighetens historia. Skrivet 17 dec. 2021.

Vilda barn (vargbarn) är människor som från unga år vuxit upp utan mänsklig kontakt, ofta uppfostrade av djur. Vissa djur kan om de förlorar sina ungar reagera genom att uppfostra ungar av helt andra arter som sina egna, hundar som tar sig an ekorrar till exempel. Det har också förekommit att föräldrar har satt ut oönskade barn i skogen eller ödemarken för att dö, så kallad utsättning.

Känt fall? Pålitligt? Nej…
Missionären J A L Singh hittade år 1920 vid Midnapore i Indien två flickor som levt med vargar. De fick namnen Kamala och Amala, och Singh beskriver hur han personligen var med och grävde ut håligheterna där flickorna hittades.

Berättelsen finns återgiven i Singhs bok Wolf-Children and Feral Man från år 1939. Dessa fall har dock visat sig vara en bluff från Singhs sida och de båda flickorna var födda med fysiska och mentala handikapp.

Vår pojke Dina gick ett sorgligt öde till mötes. Idag tyder man det också som han led av intellektuell funktionsnedsättning. Numer används ej förståndshandikappad. ❤

Källor:
instagram.com
en.wikipedia.org
historicmysteries.com
indiatimes.com
edtimes.in
sv.wikipedia.org

Blogginlägget nedskrivet 4/8-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


4 kommentarer

När vi kan resa igen, välj ej ön som tillhör Maldiverna – Thilafushi lockar ej…?

Thilafushi22

Nya tider lär komma och vi hoppas resor kan starta upp. Oavsett så en plats berätta om, man undrar om man först läste rätt, men ja. Detta är den tropiska ögruppen Maldivernas senaste tillskott. ”Reklamen” skriver, Maldivernas ”Rubbish Island” är ”överväldigad” av skräp. Vad?

Vad handlar detta om, fakta?
Världens största ö skapad helt av sopor heter Thilafushi och är 50 hektar stor, växer med en kvadratmeter om dagen och började byggas 1992 för att lösa huvudstaden Malés sopproblem. Thilafushi är en konstgjord ö som skapats som en kommunal ö belägen väster om Malé.

Thilafushi3

Det började…?
Thilafushi fick sin första soplast från Malé den 7 januari 1992. Verksamheten startade med bara en landningsbåt, 4 tunga lastbilar, 2 grävmaskiner och 1 enda hjullastare.

Från år 2011 kan man läsa sig till att Maldivernas regering har tillfälligt förbjudit deponering av skräp från sina hotell på denna ön. ”Uppsamlingen av skräp där har blivit så akut att den har börjat spilla in i lagunen. Båtarna som tar med skräp till Thilafushi har nyligen börjat dumpa det i lagunen, många båtförare otåliga att behöva vänta upp till sju timmar för att lossa det. Chefen för Maldivernas miljöskyddsbyrå, Ibrahim Naeem, säger att förseningar i hanteringen av skräp orsakas av tekniska problem med lossning av lastbilar. Han betonade att Thilafushi inte var full och att arbetet pågår för att förbättra avfallshantering och förbjuda öppen förbränning.”

Thilafushi2

Men allt kom igång och kritiken?
Miljöaktivister säger att mer än 330 ton skräp förs till Thilafushi om dagen, varav de flesta kommer från Malé. År 2005 beräknades 31 000 lastbilar med sopor årligen transporteras till Thilafushi, där det dumpas i stora högar och så småningom används för att återvinna mark och öka storleken på ön. Så mycket deponeras att ön växer med en kvadratmeter om dagen. 😛

Här bor som tur är inga av alla 10 000 tals-turister som varje år reser till Maldiverna. Där har istället byggts åtskilliga fabriker, en moské och bostäder till 150 bangladeshiska gästarbetare som sållar avfallet (!). Tonvis med sopor fraktas dagligen från den tättbefolkade huvudstaden nedan med båtar och huvuddelen deponeras på ön, men enligt miljögrupper slängs också batterier och elektronikskrot rakt i havet utanför.

Thiruvananthapuram

Thilafushi är ett industriellt knutpunkt som rymmer de flesta fabriker i landet som annars skulle vara en börda för folket på bostadsöarna. Det här borde ej få finnas, en hel del försvinner ut i vattnet och det fuskas. Man har har också börjat exportera sopor till Indien.

Otroligt, men nu vet du att även om det finns billiga resor så knappast något man vill ens se.

Källor:
vetgirig.nu
bbc.com
en.wikipedia.org
maldivesfinest.com
wiki2.org


CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig,
covid-19 som ökar 2021, håll avstånd!.

Blogginlägget nedskrivet 28/12-20

 

 


William Strachey (1819-1904) var en märklig man, tala om annan tidsuppfattning…

1904-Postcard-Calcutta-India

Ibland stöter man på människor som man känner, den där vill jag veta mer om. Ibland är det svårt, men söka bör man En udda man, men det är de som förgyller och får oss andra bli mer vanliga. Bra eller ej 😛 William Strachey. 1819-
1904.

Denna hette som sagt – William Strachey, han var den excentriska farbrorn till författaren Lytton Strachey. William tillbringade mycket av sitt tidiga liv i Calcutta, Indien. Från 22 juni 1819 – 29 november 1904. Och – han var en engelsk författare och kritiker. Han dog – 85 år gammal som ogift. Han jobbade på kontor för ”fredens rättvisa” – (JP) för Somerset. Han var hos Bengal Civil Service 1838 och 1843. Han var hos Colonial Office mellan 1843 och 1870 (se nedan).

clokca1

Ja, han tillbringade den tidiga delen av sitt liv som tjänsteman i Calcutta. Lugna dig så kommer snart det annorlunda. När han återvände till England vägrade han att byta tillbaka till Greenwich Mean Time och tillbringade resten av sitt liv minst fem och en halv timme före London. Va?

”Han försökte bara en gång bryta vanan genom att köpa en mekanisk säng med en klocka som tippade honom i ett bad på en bestämd timme. Upplevelsen så störd av honom att han krossade klockan på plats”. Strachey skulle äta frukost vid tetid och tillbringade de flesta av sina vakna timmar i levande ljus.


Vad vet man mer?
Att han var udda? Man vet att han vid mitten av 1840-talet arbetade på Colonial Office i Calcutta, där han blev övertygad om att Indiens folk, och särskilt Calcuttas folk, hade hittat ett sätt att behålla de mest korrekta klockorna (de bästa klockorna i Indien vid den här tiden gjordes troligen i Storbritannien, men det spelar ingen roll). Han trodde på det. När han återvände till England efter sina år, bestämde han sig för att fortsätta att leva sitt liv efter Calcuttas tid.

Calcutta1904

Födelsedatum varierar lite men gravplatsens bör stämma. Han var, vet man, son till en fin man, Edward Strachey och Julia Woobine Kirkpatrick. Hon gifte sig med Edward, son till Sir Henry Strachey, 1808. Julia dog 1847. Från den 13 oktober 1808 blev hennes gifta namn Strachey. Vår man William var ett av sju barn.

Så William organiserade de återstående femtiofem åren av sitt liv efter detta och steg upp mitt i natten och gick till sängs medan hans landsmän intog sitt eftermiddags-te. Han såg med andra ord andra delar av dagen. Bilder finns ej på honom, men två från Calcutta, 1904, vykort. Ett på en klocka som symbol för honom. 🙂

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
sv.findagrave.com
genealogy.kirkpatrickaustralian.com
lowndeslondon.com
en.m.wikipedia.org
thepeerage.com
oxforddnb.com

Blogginlägget nedtecknat 21/2-20.

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).