Alang, en annorlunda stad i Indiska delstaten Gujarat…

Vad gör denna annorlunda plats och speciell, få av sitt slag? Fakta säger att – Alang är ett område, känt för skrotningsvarv och fartygsupphuggning. Formellt är området uppdelat på två samhällen; Alang (huvuddelen av staden, 8 309 invånare 2011) och Alang-Sosiya (industriområde), 18 480 invånare 2011). 80 % är migranter.

Arbete på plats?
Arbetet sker på stranden ca 50 km sydöst om Bhavnagar. Orsaken till att platsen blivit världens största upphuggningsplats för skrotade fartyg är sannolikt att människorna här är mycket fattiga och många. Arbetet sker för hand och man tar tillvara allting. Arbetsförhållandena beskrivs som svåra.

Man hugger upp ca 1 500 fartyg per år i 400 anläggningar, så kallade plattformar. Personalen uppgår till någonstans mellan 20 000 och 40 000 människor, ingen vet säkert. Platsen passar för ändamålet av en annan anledning, nämligen att tidvattnet kommer riktigt högt bara två gånger i månaden. Vid flod tar man in fartygen så långt det går och sedan arbetar man med fartygen på land under ebb.

Det demonteras och återvinns, ofta med bara händer och svetsbrännare. Turister är inte välkomna, men några fotografer har kunnat smyga sig in och få fantastiska bilder av massiva fartyg som monteras ned för delar och stål.

Läst 2020:
Kvar med bara 20 % arbetsstyrka p.g.a tider med covid, sjukdom – slog det mot Alang och dess skeppsbrytare hårt. Då i Alang i Bhavnagar, som hyste en av världens största fartygsupphuggnings-industrier, var allt tidvis öde. Och apropå stål.

Han är rikast i Indien:
Indiens rika blir allt rikare, enligt en rankning av den amerikanska affärstidskriften Forbes. Mest förmögen av dem alla är stålbaronen Lakshmi Niwas Mittal, god för 321 miljarder kronor.

Mittal, född 15 juni 1950 i Sadulpur, Rajasthan, Indien, är en indisk affärsman bosatt i England. Mittal leder den multinationella stålkoncernen Arcelor Mittal. Och 2007 rankade affärstidskriften ovan Mittal som den femte rikaste personen i världen med en förmögenhet på 32 miljarder dollar.. I februari 2016 rankade de honom som världens 82:e rikaste med en förmögenhet på $8,6 miljarder.

Mittal äger flera fastigheter i London, bland annat sin bostad på 18-19 Kensington Palace Gardens som han köpte 2004 för 67 miljoner pund. Han är även storägare i det engelska fotbollslaget Queens Park Rangers som för närvarande spelar i Championship, den engelska andra ligan. Indien, extremt många väldigt fattiga, men en del extremt rika…

Källor:
di.se
sv.wikipedia.org
en.wikivoyage.org
timesofindia.indiatimes.com

Blogginlägget nedskrivet 23/1-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Historiens mest kända vilda barn, Dina Sanichar, lite som Mowgli…?

Dina kan man kanske kalla Vargpojken? Och i Djungelboken kring berättelserna kretsar en indisk pojke som heter Mowgli och hur han fostras upp av vargar och lär sig självförsörjning och visdom från djungelns djur. Boken beskriver vargflockens sociala liv och, mer fantasifullt, rättvisan och livets naturliga ordning i djungeln. Som vår unga man…?

---

Unga år?
Efter att ha fötts upp av vargar i Indiens Uttar Pradesh-djungel, hittades Dina Sanichar av jägare vid sex års ålder. De förde honom sedan till ett barnhem, Mission Orphanage, där missionärer i flera år försökte civilisera honom. De var tvungen röka ut dem ur grottan och tvungna att döda varghonan för att fånga pojken, låter hemskt tragiskt.

---

Fakta?
Dina Sanichar (1860 eller 1861–1895) och upptäcktes av en grupp jägare i en grotta i Bulandshahr, Agra, Indien i februari 1867. Pojken fick namnet ”Sanichar” eftersom han kom på en lördag. När han kom till barnhemmet gick han enligt uppgift på alla fyra och åt rått kött. Han kunde inte kunde tala, men gjorde ljud som liknade en varg. Det har dokumenterats att fader Erhardt på plats då observerade: ”Han kan inte prata, och även om han utan tvekan är galen, visar han fortfarande tecken på förnuft, och ibland verklig klurighet”

Livet?
Han fortsatte att leva bland dessa människor i över tjugo år men lärde sig aldrig tala och förblev allvarligt nedsatt av handikappet hela sitt liv. Det närmaste Sanichar kom mänskligt beteende var att kedjeröka cigaretter och ibland stå upprätt. Annars kommunicerade han bara i grymtande och ylande, klättrade i träd och vägrade gå på två ben. Detta eviga rökande tror man gjorde att han dog i tuberkulos 1895. Han var alltid ”ensam”.

Mowgli?
Kring hans död – så 1894 tog författaren Rudyard Kipling delar av Sanichars berättelse och använde den för att skapa Mowglis karaktär i ”Djungelboken”. Och även om Kiplings Mowgli gick på häpnadsväckande äventyr, och till och med gifte sig och fick barn, skulle Dina Sanichar aldrig få en familj och dog vid 34 års ålder. Han levde på barnhemmet hela sitt liv och visade liten förbättring. Han kunde stå, gå, klädde sig ordentligt, började äta från tallriken men luktade alltid på maten innan han åt.

Hur många barn är vilda?
Detta fenomen med vilda barn är exceptionellt sällsynt, och det har bara funnits omkring 100 kända fall genom hela mänsklighetens historia. Skrivet 17 dec. 2021.

Vilda barn (vargbarn) är människor som från unga år vuxit upp utan mänsklig kontakt, ofta uppfostrade av djur. Vissa djur kan om de förlorar sina ungar reagera genom att uppfostra ungar av helt andra arter som sina egna, hundar som tar sig an ekorrar till exempel. Det har också förekommit att föräldrar har satt ut oönskade barn i skogen eller ödemarken för att dö, så kallad utsättning.

Känt fall? Pålitligt? Nej…
Missionären J A L Singh hittade år 1920 vid Midnapore i Indien två flickor som levt med vargar. De fick namnen Kamala och Amala, och Singh beskriver hur han personligen var med och grävde ut håligheterna där flickorna hittades.

Berättelsen finns återgiven i Singhs bok Wolf-Children and Feral Man från år 1939. Dessa fall har dock visat sig vara en bluff från Singhs sida och de båda flickorna var födda med fysiska och mentala handikapp.

Vår pojke Dina gick ett sorgligt öde till mötes. Idag tyder man det också som han led av intellektuell funktionsnedsättning. Numer används ej förståndshandikappad. ❤

Källor:
instagram.com
en.wikipedia.org
historicmysteries.com
indiatimes.com
edtimes.in
sv.wikipedia.org

Blogginlägget nedskrivet 4/8-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

När vi kan resa igen, välj ej ön som tillhör Maldiverna – Thilafushi lockar ej…?

Nya tider lär komma och vi hoppas resor kan starta upp. Oavsett så en plats berätta om, man undrar om man först läste rätt, men ja. Detta är den tropiska ögruppen Maldivernas senaste tillskott. ”Reklamen” skriver, Maldivernas ”Rubbish Island” är ”överväldigad” av skräp. Vad?

Vad handlar detta om, fakta?
Världens största ö skapad helt av sopor heter Thilafushi och är 50 hektar stor, växer med en kvadratmeter om dagen och började byggas 1992 för att lösa huvudstaden Malés sopproblem. Thilafushi är en konstgjord ö som skapats som en kommunal ö belägen väster om Malé.

Det började…?
Thilafushi fick sin första soplast från Malé den 7 januari 1992. Verksamheten startade med bara en landningsbåt, 4 tunga lastbilar, 2 grävmaskiner och 1 enda hjullastare.

Från år 2011 kan man läsa sig till att Maldivernas regering har tillfälligt förbjudit deponering av skräp från sina hotell på denna ön. ”Uppsamlingen av skräp där har blivit så akut att den har börjat spilla in i lagunen. Båtarna som tar med skräp till Thilafushi har nyligen börjat dumpa det i lagunen, många båtförare otåliga att behöva vänta upp till sju timmar för att lossa det. Chefen för Maldivernas miljöskyddsbyrå, Ibrahim Naeem, säger att förseningar i hanteringen av skräp orsakas av tekniska problem med lossning av lastbilar. Han betonade att Thilafushi inte var full och att arbetet pågår för att förbättra avfallshantering och förbjuda öppen förbränning.”

Men allt kom igång och kritiken?
Miljöaktivister säger att mer än 330 ton skräp förs till Thilafushi om dagen, varav de flesta kommer från Malé. År 2005 beräknades 31 000 lastbilar med sopor årligen transporteras till Thilafushi, där det dumpas i stora högar och så småningom används för att återvinna mark och öka storleken på ön. Så mycket deponeras att ön växer med en kvadratmeter om dagen. 😛

Här bor som tur är inga av alla 10 000 tals-turister som varje år reser till Maldiverna. Där har istället byggts åtskilliga fabriker, en moské och bostäder till 150 bangladeshiska gästarbetare som sållar avfallet (!). Tonvis med sopor fraktas dagligen från den tättbefolkade huvudstaden nedan med båtar och huvuddelen deponeras på ön, men enligt miljögrupper slängs också batterier och elektronikskrot rakt i havet utanför.

Thilafushi är ett industriellt knutpunkt som rymmer de flesta fabriker i landet som annars skulle vara en börda för folket på bostadsöarna. Det här borde ej få finnas, en hel del försvinner ut i vattnet och det fuskas. Man har har också börjat exportera sopor till Indien.

Otroligt, men nu vet du att även om det finns billiga resor så knappast något man vill ens se.

Källor:
vetgirig.nu
bbc.com
en.wikipedia.org
maldivesfinest.com
wiki2.org

❤
CORONA:
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var försiktig,
covid-19 som ökar 2021, håll avstånd!.

Blogginlägget nedskrivet 28/12-20