Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, Klockan 09 – Måndag, onsdag, fredag och lördag! 2560 st inlägg. OBS! COVID-19 DISTANS!


Lämna en kommentar

Sir Nicholas Winton bakom räddningen av 669 judiska barn före kriget…

Sir Nicholas Winton3

Videoklippet så många sett, mannen som räddade 669 barn under förintelsen. Men vet du vem han var, Sir Nicholas Winton? Han organiserade räddningen som senare fick namnet Czech Kindertransport. Han räddade livet på dessa judiska, tjeckoslovakiska barn från nazistiska dödsläger och tog dem till tryggheten i Storbritannien mellan åren 1938-1939.

Sir Nicholas Winton: The life of a Holocaust hero – BBC News
https://www.youtube.com/watch?v=M1JEuQfMZfY

Sir Nicholas George Winton, född Nicholas Wertheim, 19 maj 1909 är britten som hjälpte barnen även att hitta hem för dem och arrangerade för deras säkra färd till Storbritannien. Han avled 1 juli 2015 i Slough i Berkshire, 106 år.

Sir Nicholas organiserade räddningen av 669 barn, mestadels judar, från det nazistockuperade Tjeckoslovakien. Efter kriget berättade aldrig Winton för någon om sin livsgärning, och hans fru fick reda på det först 1988 då hon hittade en bok på parets vind med detaljer om barnens föräldrar och familjerna som sedan tog emot dem. Brittisk press gav honom titeln ”den brittiske Schindler”, som referens till Oskar Schindler. 28 oktober 2014 tilldelades han Tjeckiens förnämsta utmärkelse, Vita lejonets orden, av president Miloš Zeman.

Sir Nicholas Winton2

Tidiga åren?
Nicholas Winton var född i Hampstead, London, son till tyska, judiska föräldrar som hade flyttat till London två år tidigare. Släktnamnet hade varit Wertheim, men de ändrade det till Winton i ett försök till integration. De konverterade också till kristendomen och Winton döptes. Sedan hoppar vi fram nästan 30 år.

Strax före julen 1938 hade Winton planerat att resa till Schweiz för en skidsemester. Han bestämde sig i stället för att besöka Prag och hjälpa sin vän Martin Blake, som hade ringt för att be honom att hjälpa till med det judiska välfärdsarbetet.

Hjälpa judar:
Winton ensam etablerade en organisation för att hjälpa barn från judiska familjer, i riskzonen från nazisterna. Han satte upp ett kontor på ett matsalsbord på sitt hotell på Vaclavplatsen. I november 1938 efter Kristallnatten i Nazi-regerade Tyskland, godkändes att han för Storbritannien skulle försöka hjälpa flyktingar yngre än 17 år, under förutsättning att de hade en plats att bo och även en garantisumma på 50 pund – för deras eventuella återvändande till sitt eget land.

Ett viktigt hinder var att få officiellt tillstånd att få dem passera in i Nederländerna, eftersom barnen var avsedda att gå ombord på färjan i Hoek van Holland. Efter Kristallnatten stängde holländarna officiellt sina gränser för alla judiska flyktingar. De gränsvakter som fick tag i någon skickade dem tillbaka till Tyskland.

Winton1940 1940

Winton lyckades, förutom den sista gruppen av 250 barn som planerats lämna Prag den 1 september 1939, som inte nådde säkerheten. Hitler hade invaderat Polen och andra världskriget hade börjat. Winton sökte registrering som vapenvägrare och tjänstgjorde under kriget med Röda Korset, men 1940 valde han att gå med i Royal Air Force.

Tystnaden om sin gärning?
Winton höll tyst om sina humanitära bedrifter i många år, tills hans hustru Grete hittade en detaljerad klippbok på vinden 1988. Den innehöll listor över barnen, inklusive deras föräldrars namn, samt namn och adress till de familjer som tog hand om dem. Genom att skicka brev till dessa adresser, fann hon – 80 av ”Wintons barn” i Storbritannien. Bland flyktingarna fanns också de som ej var judar.

Och vi fick veta genom ett program 1988, i TV, BBC – där han var inbjuden som medlem i publiken. Vid ett tillfälle visades klippboken upp och hans hjälpsamma handlingar förklarades. Värden för programmet, Esther Rantzen, frågade om någon i publiken var något av dessa barn – som Winton räddat, och i så fall stå upp – mer än två dussin människor som omgav Winton reste sig och applåderade.

Sir Nicholas Winton1


Winton var i Prag cirka tre veckor före nazisternas invasion. Han satte ex. aldrig sin fot på Prag Station.
Själv skriver han att ”Trevor Chadwick gjorde svårare och farligare arbete efter nazisternas invasion, han förtjänar allt beröm”.

Han har fått utmärkelser i Tjeckien och Storbritannien bl.a. I september 2010 blev en staty med honom avbildad avtäckt på Maidenheads järnvägs-station från inrikesministern Theresa May, MP för Maidenhead. Skapad av Lydia Karpinska, som visar hur Winton sitter på en bänk och läser en bok. En hjälte.

Källor:
en.wikipedia.org
theguardian.com
gurragillar.se
sli.se/prodimages/00
youtube.com


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – använd helst munskydd med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 4/5-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Gustav H. Lönnberg, Kisas James Bond, en svensk flygare som kämpade på plats mot tyskarna…

Svenska soldater i krig är ovanligt och nu handlar det om andra världskriget och i luften. Denna man ser jag lite som en hjälte i det stora, då han medverkade för att hålla tyskarna stången. Han är Gustav H. Lönnbergh, född 1915 i Östergötland – död 1980, växte upp i Kisa. Han var en svensk flygare, sjökapten och en av silvervingarna. Silvervingar – ett senare samlingsnamn på hela denna personalkategori av reservflygare under krigsåren och tiden omedelbart efter kriget i Europas slut på våren 1945.


Utbildning?
Lönnbergh utbildade sig till civil pilot i Sverige 1938. Han byggde på utbildningen vid den brittiska flygskolan i Hamble 1939. Vid andra världskrigets utbrott erbjöds civila flygare att anmäla sig som frivilliga för att fylla luckorna i det svenska Flygvapnet. Lönnbergh sökte sig in som frivillig värnpliktig flygförare och fick militär flygutbildning 1939-1940 och silvervingar 15 maj 1940.

Han sökte 1941 tillstånd av de svenska myndigheterna att få resa till Storbritannien för fortsatta flygstudier. Väl i England skrev han in sig i RAF som placerade honom som nattjaktpilot vid 111:e divisionen, vars uppgift var att slå tillbaka Luftwaffes anfall mot London och den engelska sydkusten 1941. Han kom senare att arbeta som testpilot vid RAF:s verkstäder i norra England. Utprovningen av flygplan och taktik var krävande och farligt och han var med i ett flertal haverier under uppdraget som testpilot.

Under 1942 placerades han som pilot på en modifierad Wellington bombplan (”Q”) i Nordafrika för torpedfällning mot tyska flygplan i Medelhavet. Under ett flyguppdrag samma år, 30 maj, träffades Lönnberghs ena motor av luftvärn från ön Pantellarian och han tvingades nödlanda på Sicilien..

Tufft öde, och efter att besättningen eldat upp flygplanet och sedan lyckades hålla sig gömda en vecka greps de av italienska trupper. Under en tågtransport från Bologna till Tyskland 1943 lyckades Lönnbergh fly i trakten av Verona. Han anslöt sig till en grupp partisaner i norra Italien, blev ledare, men gruppen tvingades fly undan tyskarna till Schweiz genom en tågfångtransport. När han hoppade av tåget i farten fick han ett skott i vänsterarmen. I Schweiz blev han internerad i sex månader, som krigsfånge, men med hjälp av franska motståndsrörelsen smugglades han ut, genom södra Frankrike till den amerikanska frontlinjen vid Grenoble.

Gustav återvände till RAF sommaren 1944 där han placerades i Transport Command där han flög Liberator, Avro York och Skymasters mellan England och Kina. När han som Flight Lieutenant tog avsked från RAF 1946 hade han flugit 5 000 timmar i 119 olika flygplanstyper (cirka 70 av dem som testpilot).

Han tilldelades utmärkelsen Member of the Order of the British Empire (MBE). När han återvände till Sverige fick han sina civila flygcertifikat indragna och han ställdes inför krigsrätt för obehörig vistelse utomlands. Den brittiska ambassaden uttalade sig till förmån för Lönnbergh, och efter tio förhandlingar i krigsrätten blev han frikänd 1947.

Han kom senare att arbeta ett par år som pilot på mål- bogserbåtar vid Bromma flygplats och – sjökapten. Ett tufft liv, en gång gick han i backen (x) med en Spitfire i 780 km/h och överlevde. 65 år ung gick han bort, en hjälte enligt mig…


År 2015 gavs boken ”Gustaf Lönnberg: svensk stridsflygare och dekorerad hjälte i brittiska flygvapnet under andra världskriget” ut av hans kusinbarn Folke Vernersson. En bok om en okänd man med ett synnerligen spännande liv.

CORONA: ❤
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, håll avstånd, hosta i armvecken och var fortfarande – rädd om alla dina medmänniskor. Smittan finns ännu trots att vi märkt en nedgång, men tillfälligt? Var ännu försiktig.

Källor:
silvervingar.se
forum.skalman.nu
sv.wikipedia.org
surfcity.kund.dalnet.se
Gyllenhaal, Lars & Westberg, Lennart:
Svenskar i krig 1914-1945 (x)

Blogginlägget nedskrivet 9/9-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns)


Läkaren Leonid Rogozov var tvingad utföra en otrolig operation på sig själv…

leonid

När man söker fakta finner man ofta mer än man först anar. Detta är en otrolig historia och därutöver som bonus, några andra också. Den handlar om Leonid Ivanovich Rogozov, som levde 14 mars 1934 till 21 september 2000. Han föddes i Dauriya Station, Chita Oblast, en avlägsen by i östra Sibirien, bara 17 km från Sovjetgränsen med Mongoliet och Kina, nära Manzhouli.

Han var en dåtida sovjetläkare som deltog i den sjätte sovjetiska antarktisutforskningen 1960-1961. Han var den enda läkaren som var stationerad på Novolazarevskaya Station. Dessutom fanns 13 assistenter.

Ur journalen som han skrev:
”På morgonen den 29 april 1961 var patientens allmäntillstånd dåligt. Förutom svaghet tillstötte illamående med kräkningar. Inom några timmar uppstod smärta i bukens övre del, som snart tilltog och vandrade nedåt till höger. Kroppstemperaturen steg till 37,4 °C. Det var helt klart ett fall av blindtarmsinflammation. Febern fortsatte att stiga. Det skulle krävas en operation för att rädda patientens liv.”

Dessa kliniskt torra anteckningar gjordes av den då 27-årige ryske kirurgen Leonid Rogozov. Vid tiden för det akuta sjukdomsfallet rådde svår snöstorm i området, vilket omöjliggjorde flygevakuering. Närmaste forskningsbas låg hundratals mil bort. Och så var det ett problem till. Det var Rogozov själv som var patienten…

Agera eller dö?
Han insåg att hans chanser att överleva en brusten blindtarm var lika med noll. Han bestämde sig för att operera sig själv. Han startade klockan 02:00 lokal tid den 1 maj med hjälp av en assistent som tillhandahöll instrument och höll en spegel för att observera områden som inte var synliga, medan Rogozov låg i halvläge, på sin vänstra sida. En lösning av 0,5% novokain användes för lokalbedövning i bukväggen.

rogozovappe

Rogozov gjorde ett snitt, 10-12 cm, i bukväggen, och skadade sig inuti något. Efter en dryg halvtimme blev han rejält matt och illamående, och tvingades därefter ta flera pauser för att kräkas och vila. Vid ett tillfälle svimmade han av.

Rogozov noterade att assistenterna var likbleka i ansiktet. Stationschefen, Vladislav Gerbovitj, som troligen tog fotot från operationen, intygade i sin dagbok att alla som befann sig i rummet var svimfärdiga, hur de hörde gurglande ljud från läkarens inälvor och helst av allt ville fly fältet. ”Men Rogozov var lugn och fokuserad, och arbetade metodiskt med svetten drypande från pannan.”

Efter två timmars operation, klockan 04:00 var operationen klar. Han hade avlägsnat den infekterade och delvis spruckna blindtarmen, rengjort bukhålan och sytt igen såret, därefter tog han några sömnpiller och föll i dvala. Redan nästa dag kände han sig bättre. Han beräknade att han kunde klarat sig ett dygn. Kroppstemperaturen återvände till det normala efter fem dagar, och stygnen avlägsnades sju dagar efter operationen. Han återupptog sina ordinarie uppgifter efter cirka två veckor.

rogozov-efter

Vid hemkomsten till Sovjetunionen (1961) tilldelades Rogozov – Arbetets Röda Fanas orden för sin hjältemodiga insats.

I oktober 1962 återvände Rogozov till Leningrad och började arbeta med ett chefsarbete inom sitt område. 1966 publicerade han en doktorsavhandling med titeln ”Resektion av matstrupen för att behandla matstrupecancer”. Han arbetade senare som läkare på olika sjukhus i Leningrad. Från 1986 till 2000 tjänstgjorde han som chef för operationsavdelningen i Sankt Petersburgs forskningsinstitut för tuberkulär pulmonologi.

Rogozov dog 2000, 66 år, i Sankt Petersburg, Ryssland, i lungcancer. En man man minns beroende på sin otroliga operation. Bilderna, från op och en efteråt på sjukhus och – vid hemkomsten.

Några andra otroliga operationer.
Evan O’Neill Kane, en kirurg i Pennsylvania, på tidigt 1900-tal, tog bort sin blindtarm 1921 och opererade ett eget bråck 1932

Inés Ramirez från Mexiko utförde sitt egna kejsarsnitt i mars 2000 utan någon medicinsk kunskap. Både hon och hennes bebis överlevde.

Dr Jerry Nielsen utförde en biopsi av en tumör på sitt bröst medan han var i tjänst vid en forskningsstation i Sydpolen. Hans cancer försvann, men återkom igen och han dog 2009.

Aron Ralston amputerade sin egen högra underarm med en kniv efter att den hade fastnat vid en stensamling under en vandring i Utah 2003.

Man förstår att – nöden har ingen lag?

Källor:
en.wikipedia.org
popularhistoria.se
metro.co.uk
thewalrus.ca

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,