Trettio dagar har november,
april, juni och september,
februari tjuguåtta allen,
alla de övriga trettioen.
Ja, en ramsa de flesta av oss hört som ska lära oss om våra månaders antal dagar. Den heter 30 dagar har november, och är en gammal ramsa, som man använder för att räkna ut hur många dagar månaderna har enligt julianska och gregorianska kalendern. Den är ursprungligen engelsk, och heter på engelska Thirty Days Hath September”.
Vilka månader har 31 dagar och vilka har 30? Finns det något knep för att hålla koll på hur många dagar en månad har? Ja, det finns det! Denna som kommer nedan är lättast.
Man kan också minnas att en månad, februari, har 28 dagar (29 vid skottår). Så: 30-dagarsmånader – är endast fyra av tolv månader: April. Juni. September. November. Lär dig de fyra bara 🙂
Vanlig är ”knogmetoden” enligt bilden. Ta bort tummarna och räkna varje knoge och en för varje mellanrum.
Så: Första knogen: Januari, 31 dagar. Första mellanrummet: Februari, 28 dagar. Andra knogen: Mars, 31 dagar. Andra mellanrummet: April, 30 dagar. Tredje knogen: Maj, 31 dagar. Tredje mellanrummet: Juni, 30 dagar. Fjärde knogen: Juli, 31 dagar.
Andra handen:
Första knogen (högerhand): Augusti, 31 dagar. Första mellanrummet: September, 30 dagar. Andra knogen: Oktober, 31 dagar. Andra mellanrummet: November, 30 dagar. Tredje knogen: December, 31 dagar. (Två över räknas ej).
Ramsan i början – på engelska lyder en variant av ramsan:
Thirty days hath September, April, June, and November. All the rest have thirty-one, Excepting February alone, And that has twenty-eight days clear, And twenty-nine in each leap year.
Bakgrund till ramsan?
Den har lång historia. En medeltida version har hittats ur Harley 2341 från 1400-talet, och finns i British Library:
Thirtey days has November,
Aprile, June, and September:
Of twyecescore-eightt is but eine,
And all the remnante be thrycescore-eine.
O’course Leap yare comes an’pynes,
Ev’rie foure yares, gote it ryghth.
An’twyecescore-eight is but twyecescore-nyne.
I senare versioner har ofta september och november bytt plats i ramsan, så att september i stället nämns först.
Vår svenska översättning?
Den svenskspråkiga översättningen är gjord av den som pekoralist ansedde räkneläraren, men också nonsensversens fader, i Vadstena Hans Jacob Seseman, född 6 september 1751 på Alms rusthåll i Tingstads socken, Östergötland, och publicerad i hans Brudskrifter 1851. Hans var från 1793 lärare vid apologistskolan här i Vadstena. ”Såsom på grund af sina egenheter icke rätt passande till lärare, blef han 1805 tjänstefri…”
Seseman var en mer än måttligt originell herre men gjorde goda insatser som läroboksförfattare (matematik). Hans poetiska skapelser var dock hopplösa, det tyckte redan Sesemans samtid. Men idag kan vi läsa de sesemanska skaldestyckena och njuta av deras oavsiktliga komik. Han avled 19 april 1819.
Bakgrund?
”Hans blev intagen på Jönköpings trivialskola, och han lyckades, den obemedlade ynglingen genomgå denna genom att, så snart han det förmådde, uppehålla sig genom meddelande af undervisning åt yngre kamrater. Sedan han 1774 blifvit student i Uppsala, kvarstannade han därstädes någon tid. Nödgad att förskaffa sig sitt uppehälle genom undervisning i enskilda hus, fortfor han därmed i många år.
Han sökte förgäfves 1777 en docentur i aritmetik, men konsistoriets afslag å hans ansökan var åtföljdt af den förklaringen, att »det gärna skulle se honom till häradsskrifvare eller någon dylik räkenskapssyssla befordrad.»
Sedan han genom en på eget förlag 1779-83 utgifven lärobok Arithmetica eller räknekonst dokumenterat sig såsom kunnig i antydda ämne, fick han, på förord af Schröderheim, anställning såsom apologist och kollega vid trivialskolan i Vadstena 1791, hvilken anställning han dock icke tillträdde förrän 1793. Såsom på grund af sina egenheter icke rätt passande till lärare, blef han 1805 tjänstefri och tillbragte de sista åren i Stockholm, där han snart blef af hvar man känd på grund af sitt egendomliga yttre och sina originella vanor och där afled han.
Själf tillade han sig titeln »aritmethices magister» och lärer verkligen varit skickligi räknekonsten. Sin ryktbarhet vann han genom sina rimmerier, hvilka sannolikt blifvit föga bemärkta, om ej Schröderheim upptäckt dem och sökt utveckla dem till allmänhetens förlustelse. Samme man tros äfven haft sin hand med vid redaktionen af H:s samlade kväden, hvilka utkommo under titeln: Brudeskrifter med mera af och öfver samt utgifna af arithmeticus magistern och apologisten Hans Jakob Seseman och sedan blifvit omtryckta i Hansellis samling af äldre skalders arbeten.
Förutom den förenämnda räkneboken, innehållande ett philosofiskt, mathematiskt curieusitets cabinett, inrättadt och prydt med utvalda och angenäma samt eftertänksamma propositioner i räkne- och mätekonsten, utgaf han en Algebra eller högre och naturligare samt allmännare räknekonst 1791-93.”
En ramsa?
Man bör ej äta krita
allt uppå denna jord.
Men städse sig beflita
att hålla sina ord.
CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om alla dina medmänniskor.
Källor:
sv.wikipedia.org
vadstenabibliotek.wordpress.com
(läst tips: Kim Torvanger )
tidochdatum.se
runeberg.org
Blogginlägget nedskrivet 2/6-20
Zenzationella Människor Et Facto 