Varför fastnar dörren till frysen precis när man stängt den…?

Vanligt problem, man glömmer något i frysen exakt när man stängt och ska snabbt öppna igen – men dörren sitter bergsäkert fast 🙂 Så, vad sker när vi står utanför och undrar, det känns ju som ett riktigt ”sug”?
En frys, frysbox eller ett frysskåp, är en teknisk apparat som används för att frysa livsmedel och andra varor till temperaturer under noll grader Celsius.

Svaret?
Jo, det har blivit ett – undertryck inne i frysen. När man öppnar dörren smiter en viss volym kall luft ut, och en lika stor volym varm (rumstempererad) luft tar sig in. När man stänger dörren så finns det en del varm luft i frysen, och den luften börjar snabbt kylas ner.

När luften kyls ner så minskar dess volym, den tar mindre plats när den är kyld. Eftersom frysar är byggda ganska täta så blir det ett undertryck i frysen, och dörren hålls på plats av det större lufttrycket utanför.

Så länge det är ett undertryck inne i frysen är det svårt att öppna dörren, man kan behöva ta i ordentligt för att få upp dörren igen om man precis hade stängt den. Helt täta är dock inte frysar, och efter en liten stund går det att öppna dörren igen.

---

Tänk på – frystips:
Ha tillräckligt med mat i frysen. Förvara ett halvt kilo mat för varje kubikmeter av frysutrymme. Med andra ord, håll ungefär 3/4 av din frys full. Helst ska din frys vara full men inte överfylld.
Frosten kan öka om frysen är varmare eller kallare än den behöver vara. Rekommenderad frystemperatur är cirka –18 °C. Kontrollera inställningen och justera den vid behov. Just 18 grader minns jag förr man använde som minigräns för – glass.

Repetition:
Eftersom frysar är byggda ganska täta så blir det ett undertryck i frysen, och när dörren stängs kyls luften ner, varvid trycket minskar. När luften är fuktig kan vi dessutom få kondensation av vattenångan, vilket leder till ytterligare tryckminskning. Först efter en längre tid har mer luft läckt in i frysen och trycken utjämnats.

Historiskt?
Frysarna introducerades för hemmabruk under 1940- och 1950-talen och år 1956 presenterade Electrolux sin första frysbox, City Box.

Källor:
faktabanken.nu
nyteknik.se
beko.com
pressreader.com
sv.wikipedia.org

❤
Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 27/1-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Har du haft ”sphenopalatine ganglioneuralgia”? Hjärnfrys eller glasshuvudvärk?

Du har säkert drabbats av detta och vad det beror på kanske du kan gissa? Jag har haft det, det kan smälla till i huvdet, men – jag vill veta 🙂
Glasshuvudvärk, ”brain freeze” eller Sphenopalatine Ganglioneuralgia kallas den plötsliga, kortvariga huvudvärk som vissa människor upplever då de äter glass eller hällt i sig en kall dryck eller annan kall mat. Drygt en tredjedel av befolkningen har någon gång fått huvudvärk av att äta glass. Känslan av smärtan beror på att vissa delar av kroppen är dåliga på att placera smärta på rätt plats.

Hur uppstår den?
Enligt experter så uppstår smärtan när kylan påverkar nerver i gommen – i synnerhet nervus trigeminus, en tredelad nerv som bland annat tar emot känselintryck från ansiktet, munnen och hjärnhinnorna.

Trots att glassen kyler ner insidan av munnen uppstår smärtan högre upp i huvudet. En vanlig teori är att huvudvärken är ett exempel på så kallad refererad smärta. Smärtan är ofta skärande och intensiv i pannan eller bakom ögonen. Attacken varar från några sekunder till några minuter. Enligt läroböckerna löper människor med migrän större risk än andra att få ont i huvudet av glass. Men enstaka studier talar emot ett sådant samband.

Forskningens resultat?
Forskarna vet relativt lite om glasshuvudvärk. Sannolikt beror det på att de drabbade sällan söker vård. Av alla cirka 140 typer av huvudvärk som forskare har namngett är värk orsakad av kalla matvaror en av de lindrigaste. Men det finns experimentella studier av fenomenet. Två kanadensiska forskare berättade om ett experiment år 2002.

Den då 13 år gamla Maya Kaczorowski och hennes pappa, neurologen Janusz Kaczorowski, bjöd 145 skolbarn på en deciliter vaniljglass var. Hälften av barnen skulle sluka glassen på mindre än fem sekunder. De övriga blev ombedda att mumsa i lugn och ro under mer än en halv minut. Bara 13 procent av de som åt sakta fick ont i huvudet. Bland snabbätarna var andelen mer än dubbelt så stor.

Eller mer?
Enligt en grupp forskare vid Harvard Medical School är det inte kylan som orsakar smärtan, utan värme. När det kalla når gommen sänds signaler som ökar blodflödet i den artär som förser hjärnan med syre. Hjärnan överhettas då för att kompensera för kylan, och det är denna överhettning som orsakar smärtan. Efter en liten stund drar sig blodkärlen samman igen och smärtan försvinner

Tips?
Ett praktiskt tips är att inte pressa upp glassen mot gommen, enligt en neurolog – och tänk på att äta sakta. Eller ät ingen. Låt den bli lite lätt ljummen 🙂 Men värm den ej i micron….

Övrig huvudvärk?
Återkommande huvudvärk är ofta spänningshuvudvärk som uppstår när man spänner musklerna i nacken och ansiktet under en längre tid och kan uppstå bland annat genom att sitta mycket framför datorn. Stress kan också utlösa huvudvärk. Migrän, akuta anfall av intensiv huvudvärk, beror på att blodkärl i hjärnan har svullnat och smärtreceptorer i kärlväggarna som har blivit överkänsliga. Så ta det lugna.

Källor:
fof.se
sv.wikipedia.org
natgeo.se
10fakta.se
aftonbladet.se
svt.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om sphenopalatine ganglioneuralgia, Hjärnfrys, glasshuvudvärk, sjuksymptom, fakta, kroppen, huvudet, smärta, huvudvärk, glass, kyla, sjukdom,

Singoalla, en romsk flicka i Rydbergs roman, finns fler…?

Singoalla, namn som vi mött, vad kommer det utav? Antal kvinnor med namnet i Sverige är ca 50 stycken. Det namnet är också namnet på en roman av Viktor Rydberg och handlar om kärleken mellan riddaren Erland Månesköld och den mystiska Singoalla.

Erland, en riddarson, Singoalla, en romsk flicka. Namnet Singoalla betyder den ”lilla zigenerskan” kan man läsa, uppdaterat blir det väl, den lilla romska flickan?

I romanen från 1857 skildrar Rydberg romerna som stöldbenägna och grymma. Romanen publicerades för första gången i göteborgs-kalendern Aurora 1857, då med undertiteln ”Romantisk sagodikt”. 1865 kom den första bokupplagan och då med ett omarbetat lyckligt slut istället för det ursprungliga olyckliga. Den filmatiserades som Singoalla 1949 (bild från filmen).

Andra Singoalla?
Kexfabriken i Kungälv har kex med namnet, Singoalla – finns numera i flera olika smaker såsom Citron & Lime, Blåbär, Cheesecake Jordgubb, Päronglass, Jordgubb & Rabarber samt årets nyhet (2017) Svarta & Röda vinbär.

”Singoalla tror att om himlen finns är jag förlorad, men känn ingen sorg för mig Göteborg”. Håkan Hellströms rader i texten. Enligt såväl lingvistisk som genetisk forskning har romerna sitt ursprung i Indien, som de av okänd anledning lämnade för omkring tusen år sedan. Det romska ordförrådet kan fungera som en karta över vägen från Indien, över Persien (Iran), genom Armenien till Bysans (Istanbul), där deras närvaro på 1200-talet finns belagd.

Från 1322 finns noteringar om romer i Europa, på Kreta, för första gången. Livet i Europa präglades av förtryck och slaveri. I Rumänien levde de som slavar ända till 1855.
Under andra hälften av 1800-talet spred sig stora grupper av romer från centrala och sydöstra Europa till andra delar av Europa, och några lämnade Europa. Under 1940-talet drabbades minst en halv miljon av de europeiska romerna av den nazistiska förintelsen, vilket har erkänts först senare. I exempelvis Estland överlevde bara mellan 5 och 10 procent av romerna förintelsen.

August Strindbergs Tschandala från 1897, som ingår i Svenska öden och äventyr II, beskriver möten med romer, som skildras i rasistiska termer. I Lärobok i geografi för folkskolan från 1894-97 av Fridtjuv Berg kunde man läsa att romer försörjde sig på ”tiggeri och snatteri”.

I Fritiof Nilsson Piratens Bombi Bitt och jag från 1932 skildras romer något mer sympatiskt, men boken innehåller en del tveksamma formuleringar. 1954 hade en film med titeln Tattarblod premiär, och så vidare. Nutiden är annorlunda och lite kan man säga att namnet delats upp.

Romer är folket, men som ofta förknippas med just tiggare, en del som rest runt för att skaffa pengar – till hem. På gott och ont, en del utnyttjas kan man läsa om i media. Tiggeri i nutid? En populär tavla som kopierades förr var just Singoalla. I mångas hem?

Den äldre benämningen ”zigenare” om romer kommer ursprungligen från ordet ”tsigan” som i sin tur härrör från den gamla grekiska benämningen på kättare, atsigan. Grekiskans athyinganis betyder ‘de som inte rör’ eftersom romerna på den tiden inte hälsade med handslag utan med händerna ihop.

Källor:
svenskanamn.alltforforaldrar.se
sv.wikipedia.org
goteborgskex.se
fokus.se
fof.se
goteborgskex.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om singoalla, rom, romer, fakta, viktor rydberg, fördomar, zigenare, folkgrupp, glass,