Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, Klockan 09 – Måndag, onsdag, fredag och lördag! 2560 st inlägg. OBS! COVID-19 DISTANS!


4 kommentarer

Kan man hoppa ned i ett hål i jorden, rätt igenom och om komma ut på andra sidan – vad krävs…?

Om vår vikt och hur den förändras på vår åktur är en klassisk fråga som redan Isaac Newton och hans antagonist Robert Hooke brottades med på 1670-talet. Svaret är att gravitationen i jordens medelpunkt är 0, och som störst vid ytan. I mitten av jorden är du alltså viktlös. Först. Världens djupaste hål ligger på Kolahalvön i Ryssland. Det tog nästan 20 år att borra och är 12 262 meter djupt. Det motsvarar bara 0,1 procent av hela vägen genom jorden. De slutade borra p.g.a. värmen och då är det ej tal om bastuvärme!

Men om så?
Om du hoppar ner i ett cylindriskt hål som går genom jorden kommer du att falla med en accelererande hastighet, till en början 9,81 m/s2. Men ju närmare du kommer jordens mitt, desto mindre kommer du att accelerera. När du passerar mitten kommer accelerationen att vända och din fart kommer att avta. På andra sidan jorden kommer du att stanna, för att sedan falla tillbaka igen. Alltså, att komma ut är den stora frågan då.


Kan man falla?
Ja, men detta förutsätter att det inte finns någon friktion eller något luftmotstånd, och att tunneln som du bygger går från nordpolen till sydpolen. Bygger du en tunnel från Sverige mot till exempel Nya Zeeland, kommer det faktum att jorden snurrar att göra att du trycks mot tunnelns sidor. Men använder du ett friktionsfritt material i väggarna spelar detta ingen roll. Men ja, det är klart du gör.

Serier och…?
I science fiction-romaner har man använt denna princip för att resa. Rent teoretiskt skulle det gå att spara en massa energi om man med tunnlars hjälp kunde resa från till exempel Europa till USA. Tunneln skulle då inte behöva gå genom jordens mitt, utan några tiotal mil ner under marken. Den dag ingenjörskonsten tillåter oss att bygga tunnlar som isolerar värmen från jordens flytande järnkärna och skyddar från mantelrörelser, magma och plattektonik, kommer detta kanske att bli verklighet. Kalle Anka och andra lät oss tro man skulle hamna i Kina, men icke, samtidigt beror allt på var du bor och gräver ditt hål 🙂


Märk väl:
När man kommer fram till andra sidan jorden måste man ha något som fångar upp en. Annars faller man igen, fast åt andra hållet! Lite som en evig gunga. Men det gäller utan luftmotstånd. Om det fanns luft i hålet skulle den bromsa farten mer och mer tills man fastnade i mitten. Utan luftmotstånd skulle man som högst färdas i 7 900 meter i sekunden, alltså 28 440 kilometer i timmen. Det är nästan 27 gånger snabbare än världens snabbaste passagerarflygplan. Då skulle en enkelresa genom jorden ta cirka 42 minuter. 38 minuter nämner någon.

How Long Would It Take To Fall Through The Earth?
https://www.youtube.com/watch?v=ZM9bRJpvRgI&t=208s

Jordens kärna består av en inre och en yttre del. Den inre antas vara fast och ha en temperatur på nära 6 000 °C. Den yttre delen är flytande och har i gränsen mot den omgivande manteln en temperatur på uppskattningsvis 4 000 °C. Sannolikt består både den fasta och flytande delen av kärnan av nickelhaltigt järn och mindre mängder järnsulfider. Kanske kan vi en dag i framtiden klara detta resande, självklart med modell hiss och lite som astronauter, kan de kan vi? 🙂

Källa:
Professor Ann-Marie Pendrill,
vid Lunds universitet
kp.webben.se
sydsvenskan.minibladet.se
nyteknik.se
youtube.com
Claes Uggla, professor
i fysik vid Karlstads universitet.
fof.se
sgu.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 6/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Slagrutan, vad kan den användas till, mycket spännande och som alltid – vad tror du?

slagruta1

En vän frågar hur en slagruta fungerar och hur man får den visa fel 🙂 Vi måste tala om först vad det är, dessutom är det så att vissa saker inte kan bevisas – en del består av tro så frågan är hur öppen du är.

Vad är en slagruta?
Slagruta är ett redskap som används inom i syfte att hitta t.ex. vattenkällor, ädelstenar och malmer eller fornlämningar. Redskapet består oftast av en böjlig träklyka eller två L-formade handtag (så kallade vinkelpekare) eller ibland en pendel, sveps över ett område jord och påstås reagera när användaren närmar sig ett fynd. Jag har mest hört om att söka efter vatten. Men man kan även söka efter magnetiska fält i backen och – den ska kunna användas till kompass!

Vad sägs emot?
Problemet är bara att de inte säger så mycket om slagrutemännens förmåga, när vi inte vet något om hur ofta de misslyckas. Slagrutor har testats under kontrollerade förhållanden vid flera tillfällen, men då har resultatet endast blivit lika bra som slumpen. Själva anser de ha rätt i 90% av fallen.

Påstådda förmågor?
Vissa påstår sig också kunna hitta vatten eller mineraler genom att utföra proceduren på en karta. Liksom användning av slagruta i naturen, har denna sort inget stöd i vetenskapen, vilket gör att de flesta klassificerar användandet som pseudovetenskap. Vissa slagruteanvändare påstår att det rör sig om ESP (utomsinnlig varseblivning).


Hur ska slagrutan se ut?
Enligt äldre tradition är det viktigt vilket trädslag slagrutan är gjord av, men nutida vinkelpekare är vanligen av plast eller metall. På norska heter slagrutaønskekvist, på tyska Wünschelrute, på engelska dowsing rod eller divining rod, på franska baguette divinatoire. En person som går med slagruta kan kallas rutgängare.

Så de olika typerna:
Vinkelpekaren görs av metalltråd. De har en 90 graders böj vid ungefär en fjärdedel av sin längd, den kortare delen hålls i handen. Används för att hitta vattenådror eller magnetfält/jordstrålningslinjer samt fysiologiskt liknande fält kring kroppar så som aura eller liknande.

slagruta

Y-klykan består av en grenklyka, gärna från ett fuktkrävande träslag så som al, gran eller björk. Detta är den traditionellt vanligaste slagrutan vid sökande efter vattenkällor eller ådror, sägs det.

Pendeln består av en tyngd på ett snöre eller liknande och bör räknas som slagruta. Rak järntråd har använts som indikation för dräktighet hos främst nötboskap, i dag en mer eller mindre bortglömd metod som liknar pendeln.


Nytt märkligt?
Diverse påstått högteknologiska apparater liknande slagrutor har saluförts som påstås kunna spåra bomber. Ett exempel är ADE651, som sålts i stora antal till Irak.

Mer spännande då?
Vår vän som fick slagrutan peka uppåt tror jag kan ha – drabbats av detta, om man nu väljer tro på det. Curry-linjerna – som beskrevs först av dr Manfred Curry som också gav dem sitt namn. Curry-linjer bildar ett rutnät över jorden. De går i NV-SO och NO-SV riktning, alltså i 45 graders vinkel mot väderstrecken. Det är ca 4 meter mellan linjerna. Där linjerna skär varandra uppstår ett curry-kryss. Hur bred själva linjen är varierar med bl.a. månfaserna, men ett par dm är ett riktmärke. Strålningen sträcker sig också upp i luften.


Vad är då dessa omtalade curry-linjer egentligen?
Det finns absolut inga entydiga svar. En del säger Moder Jords aura. En del att vi på något sätt är medskapare i dem. De finns inte där förrän vi söker dem. Andra att de kan vara ett fysikaliskt jordstrålningsfenomen. Något som också är intressant är att curry-linjerna tycks försvinna under en månförmörkelse, för att sedan återkomma när månen syns igen.
Men det finns fler jordstrålningslinjer.


Hartmann?
En typ kallas Hartmann-linjer, efter dr Ernst Hartmann som först beskrev linjerna på 50-talet. Dessa går i N – S och Ö – V – riktning. Dessa har rutor med 1,5 m sida. Hartmann-linjerna har inte samma rykte som curry-linjerna att vara ohälsosamma att vistas i. En del hävdar rentav att de är nyttiga.


Energi-linjer är ley-linjer, och de finns inte bara i Sverige utan även i andra kulturer, fast med andra namn. Leylinjerna världen över verkar också ha förbindelser. Man har funnit förbindelser mellan Ley-linjerna i Norden och aboriginernas sånglinjer t.ex. Många viltstigar följer currylinjer. Om en stor sten ligger i vägen går djuren runt stenen och följer sedan stigen igen. Tydligen är det fördelaktigt för djuren att följa dessa linjer vid förflyttningar. Kanske använder de dem för att orientera sig.

slagruta

Slagruta
https://www.youtube.com/watch?v=bjngWvl0ucQ

Vetenskapliga studier:
1982 genomförde Leif Engh vid Lunds universitet en undersökning om just vattenletning med olika metoder. Området som undersöktes var Lummelundgrottorna på Gotland, som karterats av Engh och där det underjordiska rinnande vattnet finns på väl avgränsade områden. De använda metoderna var dels fysikaliska (slingram, VLF och georadar), dels 30 personer som sökte med slagruta.

Enligt rapporten hade en tredjedel av slagrutegångarna statistiskt signifikanta resultat, och slagrutan angavs som den mest effektiva av de testade metoderna. Undersökningen har dock kritiserats för att inte vara – dubbelblind. På grund av fel i de medföljande kartorna går det heller inte att avgöra var slagrutesökarna fick sina utslag i förhållande till de underjordiska gångarna.

slagruta11

Historiskt?
Slagrutan omnämns tidigast från 1400-talet i samband med malmsökning. Och metoden att använda slagruta var känd redan för flera tusen år sedan. På gamla grottmålningar har man kunnat se människor hålla slagrutor i sina händer. Under gruvepoken fanns det speciella slagrutemän, som letade järnmalm med hjälp av slagrutor.

I Kina orienterar man byggnader efter Feng Shui, en mycket gammal och detaljerad lära där man söker uppnå harmoni mellan alla element. Däri ingår också kunskapen om jordstrålning. Pyramiderna, dessa säregna byggnadsverk, är också orienterade med kunskap om jordstrålningen.


Fantaster!
Slagruteentusiaster i Sverige är organiserade i Svenska slagruteförbundet. SSF ger ut medlemstidningen ”SLAGRUTAN”, som distribueras till medlemmarna fyra gånger om året. Tidningen innehåller i allmänhet 20 sidor fyllda med slagruterelaterat material både från medlemmar, styrelse och andra håll.
http://www.slagruta.org

Kuriosa i populärkultur: Professor Kalkyl i Hergés serier om Tintin ses ofta med en slagrutependel. Så nu vet du vad en slagruta är och kan, men tror du man kan det? Jag brukar tänka att – vem vet vad vi kan? 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
vof.se
illvet.se
slagruta.org
helahalsingland.se
oforklaradefenomen.ifokus.se

Blogginlägget nedskrivet 5/10-19.