Hört om Brest i Bretagne, med naturhamn och flottbas…?

Vi tar det från början. Brest är en alltså en stad i departementet Finistère i Bretagne i nordvästra Frankrike med 140 064 invånare. Den ligger vid en bred och djup vik av Atlanten och har en av Europas förnämsta naturhamnar. Sedan 1600-talet finns här en viktig flottbas, numera använd av Nato.

Här finns bl.a. sevärdheten Vallon du stang Alar, dalen mellan Brest och Guipavas, i Bretagne.

Dalen korsas ursprungligen av floden Dourguen (på bretonska ”Dour-Gwen” som betyder ”vitt vatten”), parallellt med Costour-dalen (från namnet på bäcken som rinner där, ”Kost An Dour”, ”bredvid vattnet” som ligger längre österut i kommunerna Guipavas och Relecq-Kerhuon. Mellan de två ligger Rody-platån.

Le Vallon du Stang Alar
https://www.youtube.com/watch?v=EGAnb2FrbF4

Fakta:
Brest ligger på platsen för den antika staden Gesoscribate. Under senmedeltiden då staden tillhörde Bretagne var den en betydande hamn. Richelieu utsåg 1631 Brest till Frankrikes örlogshamn och började uppföra hamnanläggningar i staden, vilka utvecklades av Jean-Baptiste Colbert. På 1680-talet försågs staden med befästningar efter Sébastien Le Prestre de Vaubans ritningar.

Efter franska revolutionen 1789 förvaltades staden av gironden (moderat (republikansk) politisk fraktion). Hamnen förlorade i betydelse under kontinentalblockaden. Under Napoleon I byggdes Canal de Nantes à Brest för att undgå blockaden. 1865 byggdes en järnvägsstation i Brest, och staden låg nu endast 18 timmar med tåg från Paris.

Under första världskriget var Brest en viktig hamn för att kunna skeppa in de amerikanska soldaterna i Frankrike. Viktig plats i krigstider förstår man.

Under andra världskriget hade tyskarna en ubåtsbas i Brest, och där fanns även en av de viktigaste stödpunkterna i Atlantvallen. Brest förstördes totalt under andra världskriget av allierade bombningar; förstörelsen var så total att endast ett fåtal byggnader fanns kvar vid krigets slut. Den återuppbyggda staden består till stor del av enkla granit- och betongbyggnader. Bussresa dit?

Kuriosa? 🙂
Vad är klockan (tid) i Brest, Frankrike? Detsamma som i Sverige, i december. ♠

Källor:
sv.wikipedia.org
tripadvisor.se
fr.wikipedia.org
youtube.com
vad-ar-klockan.info

Blogginlägget nedskrivet 9/12 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Vem har varit Fader Fouras, en kvinna med…? Massor av fakta…

Programmet som hållit på länge och ännu lockar en stor publik. Fångarna på fortet (2003 och 2005 under namnet Fortet) är en svensk version av den franska TV-programserien Fort Boyard, som utspelar sig på Fort Boyard utanför Frankrikes sydvästkust. Den första säsongen sändes i TV4 1990.

Var?
Fort Boyard utanför Frankrikes atlantkust är spelplats när programledarna Gunde Svan och Agneta Sjödin leder sina lag genom kluriga gåtor, klaustrofobiska celler och benhårda kamper om den åtråvärda äran att bli mästare på fortet.

Våra ”Fader Fouras” m.m.?
1. Oraklet i tornet – Martin Myrberg
Först ut som gåtställare i Fångarna på fortet var Martin Myrberg som karaktären Oraklet i tornet. Fotot överst.

2. Fader Fouras – Stig Ossian Ericson
I den andra säsongen av Fångarna på fortet tog Stig Ossian Ericson över som karaktären Fader Fouras. En roll han hade under åtta säsonger av programmet. Fader Fouras-legend som hyllats för sin insats på Fort Boyard mellan åren 1992-2000.

3. Dan Bäckman – Felix Herngren
I säsong 10 tog Felix Herngren över rollen som gåtställare och klev in som professorn Dan Bäckman. En roll som han tidigare gjort ibland annat programmet ”Sen kväll med Luuk”.

4. Bebé Fouras – Rolf Skoglund
I säsong 12 var det Rolf Skoglund, som Bebé Fouras, som fick ställa gåtorna. Karaktären Bebé var Fader Fouras son och efter att Fader Fouras gått bort fick han ta över.

5. Kurt Olsson – Lasse Brandeby
Efter Bebé var det dags för en göteborgare att ta över som gåtställare. Lasse Brandeby klev in som den klassiska radio- och tv-karaktären Kurt Olsson.

6. Stellan Silvertass – Peter Magnusson
Under säsong 14 presenterades en ny gåtställare nämligen Stellan Silvertass. Stellan var vaktmästare på Fort Boyard och spelades av Peter Magnusson.

7. Pápá Fouras – Börje Ahlstedt
Börje Ahlstedt axlade under säsong 15 rollen som Pápá Fouras. En roll som han själv beskrev som något av det roligaste han gjort på 15 år.

8. Le Wolff – Rikard Wolff
Efter Pápá Fouras så intog Rikard Wolff rollen som gåtställare på Fångarna på fortet. Hans karaktär fick namnet Le Wolff.

9. Madame Fouras – Suzanne Reuter
Obs Den första kvinnliga gåtställaren, Madame Fouras, som spelas av Suzanne Reuter. Madame Fouras blev lämnad bland giftormarna på Fort Boyard för 200 år sedan och nu har hon vuxit upp och ormarna har blivit hennes bästa vänner.

10. Kapten Kaboom – Peter Stormare
Peter gestaltar karaktären ”Kapten Kaboom” som har ett orubbligt intresse för krut och kanoner. Efter många år på haven så fick han sitt smeknamn efter att han råkade spränga sitt eget fartyg. De lät helt enkelt ”kaboom” och Peter är kanonkul i den här rollen, säger den exekutiva producenten på TV4.

---

Listade:
Oraklet i tornet (spelad av Martin Myrberg i säsong 1).
Fader Fouras (spelad av Stig Ossian Ericson i säsong 2–9).
Dan Bäckman (spelad av Felix Herngren i säsong 10–11).
Bebé Fouras (spelad av Rolf Skoglund i säsong 12).
Kurt Olsson (spelad av Lasse Brandeby i säsong 13).

Stellan Silvertass (spelad av Peter Magnusson i säsong 14).
Pápá Fouras (spelad av Börje Ahlstedt i säsong 15–18).
Le Wolff (spelad av Rikard Wolff i säsong 19).
Madame Fouras (spelad av Suzanne Reuter i säsong 20)
Kapten Kaboom (spelad av Peter Stormare i säsong 21)

---

Olyckor i serien?
Tina Leijonberg bröt båda fötterna 1996.
Yvonne Ryding slet av ett korsband 2011.
Rickard Söderberg krossade axeln 2015.
Jon Henrik Fjällgren bröt ena foten 2019.

En av mina favoriter La Boule:
Yves Marchesseau, född 12 maj 1952 i Montélimar i Drôme, död 29 september 2014 i Saintes i Charente-Maritime, var en fransk TV-personlighet och försäljare av bouleklot. Han medverkade i tv-programmet, rund och med vanligen bar överkropp.
Under namnet ”La Boule” fick Marchesseau 1994 rollen som fångvaktare på Fort Boyard. Han gavs namnet La Boule för att han sålde bouleklot på fritiden.

Under sin uppväxt blev han mobbad för sin skallighet, som var orsakad av sjukdom. Han hade en dotter. 2014 dömdes Marchesseau till fängelse i sex månader och skyddstillsyn efter att ha dömts för trakasseri. Under 2014 drabbades han av cancer och tvingades avstå sin medverkan i programmet. Han avled den 29 september samma år till följd av sjukdomen.

Källor:
tv4.se
cafe.se
sv.wikipedia.org
hemtrevligt.se
teleobs.nouvelobs.com

Blogginlägget nedskrivet 25/9 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Vem var läkaren Jean-Martin Charcot, som Freud såg upp till….?

Så, den unge Sigmund Freud tog stort intryck av Charcots förevisningar av hur man med hypnotiska suggestioner kunde framkalla hysteriska anfall, helt lika de spontant uppkomna symptomen. Han kunde också med hjälp av hypnos få hysteriska symptom att försvinna. Läkaren är – Jean-Martin Charcot, född 29 november 1825 i Paris, död 16 augusti 1893 i Montsauche-les-Settons, var en fransk läkare och neurolog. Han var far till Jean-Baptiste Charcot.

Charcot var under senare delen av 1800-talet verksam som neurologiprofessor vid sinnessjukhuset La Salpêtrière i Paris. Till Charcots seminarier kom intresserade åhörare från hela Europa för att se hans hypnotiska experiment med hysteriska patienter. Charcot utvecklade en teori om hypnos. I denna teori identifierade han tre utvecklingsfaser: letargi, katalepsi samt somnambulism.

Vad kunde hända?
Han brukade låta visa upp en kvinna med hysteriska anfall. Kvinnan i fråga hette Blanche (Marie Wittman) och var troligen även hans älskarinna. Charcot avled före Blanche, varpå hon plötsligt friskförklarades – och flyttade till Marie Curie vars assistent hon blev. Författaren P.O. Enquist beskriver kvinnornas liv i romanen Boken om Blanche och Marie (2004).

Marie Wittman?
Levde 15 april 1859 – 1913 och var en fransk kvinna känd som en av Jean -Martin Charcots hysteripatienter. Hon blev senare röntgenassistent på sjukhuset, vilket resulterade i amputationer av hennes armar på grund av strålningsförgiftning.

Charcot – ur folks syn?
Han kallades för ”hysterikornas Napoléon” och väckte starka sym- och antipatier i olika läger. Många beundrade honom som dramatisk och färgstark ledarfigur inom neurologin. Han tycks ha ägt en magnetisk skådespelartalang som gjorde att han med sin blotta utstrålning kunde utöva en suggestiv makt över människor – åtminstone över personer som var mottagliga för hypnos och därmed disponerade för hysteri. Av andra blev han kritiserad för att använda människor som forskningsmaterial.

Karaktäristiskt för Charcot är uttalandet att ”teorier är bra att ha, men de hindrar inte att fakta existerar” – La théorie, c’est bon, mais ça n’empêche pas d’exister.
Charcot blev 1883 medlem av Franska vetenskapsakademin och invaldes 1887 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Charcot hade också föreläsningar om afasi som också övervägde aspekter av musik och hjärnan. Medan det har skrivits mycket om Charcots intressen för konst och litteratur, lite är känt om hans idéer om musik. En expert, Guillain (1959) – säger att även om han inte hade musikutbildning eller spelade ett musikinstrument, gick han både på Folies Bergères och operan. Han hade en förkärlek för kompositörer från 1700- och tidigt 1800-tal.

Sjukdomar:
Charcot har givit namn åt många olika syndrom och sjukdomar, till exempel Charcots triad, Charcots sjukdom (ALS) och Charcot-Marie-Tooths sjukdom.

Hypnotisk suggestion:
En hypnotisk suggestion är en suggestion som ges till en person under hypnos av en annan person eller av personen själv. I det senare fallet brukar det kallas självhypnos.

Posthypnotisk suggestion kallas det när en person utför något som suggererats under det hypnotiska tillståndet efter att det hypnotiska tillståndet upphört.

Det hypnotiska tillståndet:
Mycket av det som berör området hypnos är direkt kopplat till det hypnotiska tillståndet. Detta tillstånd brukade ofta uppfattas som ett enda tillstånd, men anses numera vara ett förenklat uttryck för en hel mängd tillstånd, vilka har gemensamt att de skiljer sig från det vanliga, vakna tillståndet.

Källor:
sv.wikipedia.org
lakartidningen.se
en.wikipedia.org
karger.com
academic.oup.com

Blogginlägget nedskrivet 06/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.