Måste man ha sex för att må bra? Beröring viktigast eller, vad säger forskningen…?

Via en studie har följande framgått. Unga som gamla, män som kvinnor, alla vill ha sex lika ofta. Studien visade också att den vanliga uppfattningen att män och unga har större sexlust är falsk. 

Tidigare rön har visat att mycket sex leder till ett lyckligare förhållande, men ny forskning visar att det finns ett gyllene tal. Att ha sex ofta är bra för både hälsan och relationen. Men enligt en omfattande studie som genomfördes på University of Toronto-Mississauga i Kanada gäller denna regel endast till en viss gräns, och man säger sig ha hittat det gyllene talet.

”Du behöver inte ha sex varje dag. I stället tyder våra resultat på att det är viktigare att behålla en intim förbindelse med din partner”, säger forskaren Amy Muse, enligt TT.

Forskarna har analyserat flera tidigare större undersökningar, och kommit fram till att graden av välmående i ett förhållande ökade med mängden sex man hade, men endast upp till en viss gräns. Och den gränsen är en gång i veckan. Efter det kunde de inte notera att deltagarnas välmående blev högre.

Sex är mycket och är man ensam? Vad vill man egentligen? Sjukdom? Forskaren anser att behålla en intim förbindelse med din partner.

Om sexlust?
Samlagsfrekvensen är låg under vissa perioder av livet – minns småbarnsår! När sömnbristen bäddat in hjärnan i ett trött bomullstäcke så kan sex kännas långt borta. Och det behöver inte vara barn med i bilden för att lusten ska dippa.

”Stress är en riktig sexlustmördare, liksom sorg. Sexlusten är ofta det som stryker på foten först när livet är jobbigt”, Malin Drevstam, leg. psykoterapeut och sexolog. Men så länge båda är okej med att sexlivet slumrar så är det inga problem. Det är när den ena vill, medan den andra hellre sover eller scrollar på mobilen (eller renoverar huset!), som problem uppstår. Och just sexuella problem kan vara tärande. Min reflektion? Tala med varandra. Ensam? Tala ej. 🙂

Njuta?
Njutning behöver inte vara sexuell, men njutning och sexlust hänger ofta ihop. Något som du inte alls tänkt dig ska vara sexuellt kan bli det. Att till exempel röra vid varandras hår kan vara mysigt och skönt men kan också vara upphetsande. Du kan även njuta av olika saker vid olika tillfällen och med olika personer.

Det kan också hända att du får stånd eller blir fuktigare i könet om du sitter på något som skakar – till exempel en cykelsadel på en grusväg eller på ett bussäte. Det som händer är att signaler går direkt till könsorganet utan att gå förbi hjärnan.

Obs tänk på:
Utlösning och orgasm är inte samma sak. Utlösning innebär att det kommer vätska från könet. Orgasmen är den sköna känslan. Vissa gånger kan du få bara utlösning och andra gånger kan du få bara orgasm. Men oftast kommer de samtidigt.

---

Att ligga minst en gång i veckan är vanligt – men var tionde svensk har aldrig sex.

Malin Drevstams tips:

1. FÖRST AV ALLT – PRATA!
Kommunikation är alltid en väg till lösning. Man behöver fundera på varför den ena vill mer och på varför den andra vill mindre eller inte alls.

2. HITTA ORSAKEN
Den som har minst lust behöver kartlägga vad det är som hindrar hen från att vara i kontakt med en sexuell lust. Hur man mår är en viktig faktor. Är den ena utvilad och den andra slutkörd? Är arbetsfördelningen jämn? Engagerar man sig lika mycket i hemmet?

3. SNACKA SNUSK (Malins råd)
Tala om sex, det sköna. Att prata om era fantasier och vad ni skulle vilja göra om ni hade sex kan hjälpa till att väcka lusten. Ordet snusk kan man byta ut om man önskar.

Gammalt ord är självtillfredsställelse!
Onani betyder att du har sex med dig själv. Du kan till exempel smeka ditt kön eller andra delar av kroppen. Det är inte dåligt att onanera. Du bestämmer själv om du vill göra det. Man kan även ha onani med sin partner.

Sex handlar ej om samlag enbart, närheten och njuta.
En grundregel brukar vara att det två tycker om är okej, det handlar om att vara överens och gränsen vid att ej skada varandra. Numer finnes mycket leksaker att använda på en eller fler. Känn in och finn din, ert behov gemensamt av närhet ❤

Källor:
mabra.com
elle.se
1177.se
expressen.se
svt.se
umo.se

Blogginlägget nedskrivet 28/8-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Hur står det till med klimatet, dess förändringar som skapar problem med miljön…? Del 2-2

Vädret är de skillnader och omväxlingar i de fysiska förhållandena som sker vid ett givet tillfälle eller under en kortare tidsperiod. Nu inne i mitten av juli drygt och sommar är ordet 🙂

Märkligt?
2022 upptäckte forskare en ny naturlig värmekälla på Grönland som får isen att smälta underifrån. Den här mekanismen går att jämföra med hur stora dammar genererar elektricitet – och verkar överträffa dessa i kraft. Det här är första gången man borrat hål en kilometer ner i isen på Grönland och kunnat observera den här mekanismen.

Enligt Poul Christoffersen, professor i glaciologi vid universitetet i Cambridge i England, och en av forskarna bakom studien. Det var när han och hans forskargrupp undersökte en stor glaciär på västra Grönland som man upptäckte en helt ny värmekälla som härstammar från is som smälter.

Jag vänder och försöker se positiva saker, många har vi märkt redan nu i vår vardag.
Forskning tyder på att uppvärmningen på kort sikt skulle avstanna om vi blir klimatneutrala. Temperaturerna kommer att sluta stiga och uppvärmningen stabiliseras inom ett par årtionden, har klimatforskaren Michael Mann vid Pennsylvania State University sagt.

Mindre växthusgasutsläpp?
År 2018 motsvarade Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 52 miljoner ton koldioxid. Det var en minskning med 27 procent jämfört med 1990. De vanligaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. De finns naturligt i jordens atmosfär. Andra växthusgaser är metan, lustgas, svavelhexaflourid och flourföreningar (flourkolväten och flourkarboner).

Tar med några positiva nyheter senaste 2-3 åren:
Kina har satt upp mål om klimatneutralitet. Enligt expertis. Utsläpp minskade i rekordtakt – av fler skäl än pandemin. Bidens seger i amerikanska valet? USA är världens andra största utsläppare av växthusgaser, och Donald Trumps motarbetande av Parisavtalets åtaganden och avhopp från överenskommelsen var ett steg i helt fel riktning.

Biden är knappast en miljöhjälte – men har skärpt sina klimatlöften, bland annat med tusentals miljarder till förnybar energi, järnvägar och energieffektiviseringar. Så i jämförelse med Trumps godkännanden av oljeborrning i naturreservat och stöd till ”rent och vackert kol” får valsegern ändå ses som det bättre alternativet även för världens klimat. USA kommer i och med Biden att återgå till Parisavtalet. Jaha? Så skriver de lärda.

Omställning i stålindustrin ska minska Sveriges utsläpp med 10 procent. Sverige har chans att bli världsledande inom nästintill fossilfritt stål, i och med omställningsprojektet Hybrit, i Luleå. Ståltillverkaren SSAB är i dag Sveriges största enskilda som gör utsläpp.

Oavsett intresse för omställning av miljöskäl har det under året kommit allt fler tecken på att investeringar i förnyelsebar energi är mer lönsamma än kol, gas och olja.
Östersjön har blivit friskare. Tack vare förbättringar inom jordbruk och avloppsrening har Östersjön börjat tillfriskna. Halterna av fosfor och kväve – som bland annat leder till algblomningar och syrebrist – minskar i en “närmast unik” utveckling.

Dispens för insektsdödande värstingmedel stoppas. Klimatrapporteringen i media ökar kraftigt. Under fjolåret publicerade svenska medier fler klimatartiklar än någonsin, enligt en ny rapport. Totalt 85 000 klimatartiklar såg dagens ljus under 2019. Valarna är havets okända klimathjältar – lagrar koldioxid,

I framtiden kan algerna komma att innehålla mer protein genom att de får växa i livsmedelsindustrins spillvatten. Att odla alger är framtiden. De växer i vatten och man behöver inte använda några ekosystem på land som ofta är överutnyttjade. Alger behöver ingen gödsel, de växer av solsken, de tar upp näringsämnen ur vattnet och renar dessutom havet. Så alger är ett mycket hållbart livsmedel, enligt experter.

Till 2025:
Biståndet till klimatanpassning i de fattiga länderna ska fördubblas till 2025 jämfört med 2019. Tidigare löften om 100 miljarder dollar i klimatbistånd per år ska uppfyllas. En dialog ska påbörjas om hur länder som drabbats av klimatförändringarna ska kompenseras.

Utvecklingsländerna i nätverket G77 krävde mer konkreta löften, men utan att få gehör för detta. Resultatet av dialogen ska stå klart sommaren 2024. 105 länder lovade att minska sina utsläpp av metan med 30 procent till 2030 jämfört med 2020.

110 länder lovade att stoppa avskogningen till 2030, bland dem Brasilien, Ryssland, Indonesien och Kongo-Kinshasa. Men – detta var före kriget i Ukraina, löften? Men alla.

Tro och hopp. I nutid är och har det varit tufft, nu hoppas vi allt vänder igen... ❤

Källor:
naturskyddsforeningen.se
aftonbladet.se
greenpeace.org
tidningensyre.se
jordbruksverket.se
supermiljobloggen.se
sv.wikipedia.org
folkhalsomyndigheten.se
svt.se
unwrapped.se

Blogginlägget nedskrivet 24/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Hur står det till med klimatet, dess förändringar som skapar problem med miljön…? Del 1-2

Klimatkris är ordet, det verkar ofta som experter har olika åsikter. Ett svårt ämne om man ej är riktigt påläst, jag ser det rakt – som klimat förändras och det kan gå riktigt illa? En del talar om vintrar, jordbävningar, sol, avgaser, ofta ser man mellan människor att vad som är klimat och vad som är miljö är svårt separera. Så jag börjar där.

Klimatet är de fysiska förhållandena runt omkring oss som temperatur, luftfuktighet, nederbörd och vind. Det beskriver de genomsnittliga förhållandena under flera år eller till och med sekel.

Miljön är ett brett samlingsnamn för allt omkring oss, ett system bestående av berggrunden, luften och vattnet. När vi pratar miljöproblem menar vi alla problem som på något sätt påverkar jorden negativt.

Klimatförändringarna är ett exempel på ett miljöproblem. Ett mycket viktigt sådant som sker mycket snabbt och som gör att ekosystemen inte hinner anpassa sig. Andra miljöproblem är exempelvis utrotning, miljöföroreningar och övergödning. En trend över tidsperioder som sträcker sig över alltifrån decennier till miljontals år, då talar man om klimatförändringar.

Vädret är de skillnader och omväxlingar i de fysiska förhållandena som sker vid ett givet tillfälle eller under en kortare tidsperiod.

Jag delar inlägget i två delar och ska skriva om saker jag funnit för att man ska förstå mer. Sparar en del saker jag ser positivt i vår miljö till del två.

---

Fakta?
Forskarna är oeniga i vår tids stora ödesfråga. Vissa menar att en global klimatkatastrof redan är ”inbyggd” i dagens utsläpp och därför oundviklig. Senaste året 2021 skrev man att det inte fanns några kända kopplingar mellan klimatförändringar eller uppkomsten av coronaviruset, och inte heller dess spridning.

Publicerat 20 december 2021.
”En ny analys från Folkhälsomyndigheten visar hur hälsan i Sverige kan påverkas av att klimatet förändras. Mest troligt är att människors hälsa påverkas av värmeböljor. De senaste somrarnas värmeböljor med höga temperaturer har redan påverkat hälsan, främst bland äldre och personer med underliggande sjukdom.

Även fästingburna infektioner som borrelia och TBE har blivit vanligare då högre medeltemperatur bidrar till att fästingarna trivs och sprids till nya områden”, säger Karin Björklund, tillförordnad enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Om solen i tiden?
Solen, som är den energikälla som är grunden för livets existens på jorden och som dikterar många klimatförhållanden, uppvisar oregelbundenheter i sin aktivitet. Solens aktivitet påverkar molnbildningen i jordatmosfären och därigenom temperaturen. Det är troligt att lilla istiden, tre perioder av nedkylning i Europa från början av 1400-talet till mitten av 1800-talet, berodde på en minskning i energin som jorden tog emot från solen på grund av större molnmängder.

Tankebanor?
Ökar det extrema vädret i Sverige och världen? Hur hänger väder och klimat ihop? Gör det någon skillnad om vi slutar flyga, äta kött och köra bil? Klimatförändringar och global uppvärmning är ibland snårigt och allt som sägs stämmer inte. Koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären bidrar till jordens växthuseffekt. Ju mer koldioxid i atmosfären desto varmare blir det på jorden, ett samband som varit känt ända sedan den svenske kemisten och fysikern Svante Arrhenius beskrev fenomenet i slutet av 1800-talet.

Sommaren 2018:
Forskarna är rörande överens om att extrema väderhändelser blir vanligare i takt med klimatförändringarna, må det vara extrem hetta, extrema skyfall eller kraftigt ökade stormar. De kan slå fast att torkan och hettan under sommaren 2018 berodde på klimatets förändringar. Anledningen till hettan 2018 berodde på att jetströmmarna saktade ner, eftersom luften i Arktis var mycket varmare än den brukar vara, på grund av just klimatförändringen. Okej.

Hårdare väder?
Det finns många exempel på extremväder som tydligt kan kopplas till klimatförändringarna. Ett exempel är antalet riktigt starka orkaner, som nu är mer förekommande än förr. Det är uppvärmningen av havet som orsakar kraftigare orkaner.

Beror skogsbränder på klimatförändringarna?
Klimatförändringarna ökar risken för skogsbränder. Extremt väder med hetta och torka gynnar bränder.

Experter påstår att enbart luftföroreningar från fossila bränslen kan kopplas till 4,5 miljoner dödsfall årligen, på en global nivå. Redan idag får vi genom vårt extrema väder mat- och vattenbrist, spridning av tropiska sjukdomar som malaria och extrem fattigdom, effekter som innebär en stor och verklig risk för människor världen över.

I del två på onsdag mer av positiva delar i allt och nyheter.

Källor:
naturskyddsforeningen.se
aftonbladet.se
greenpeace.org
tidningensyre.se
jordbruksverket.se
supermiljobloggen.se
sv.wikipedia.org
folkhalsomyndigheten.se
svt.se
unwrapped.se

Blogginlägget nedskrivet 24/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor. I maj talas nu om en ny variant av covid, läs på!