Vilka är världens tio fattigaste länder, mest i Afrika naturligt…?

Mest fattiga.

68,5 miljoner människor var år 2017 på flykt av olika anledningar, antingen inom det egna landets gränser eller i ett annat land. Det är drygt tre miljoner fler än året innan, 2016. Av dem är drygt 16 miljoner nya flyktingar, sådana som lämnade sina hem under 2017. Den allra största delen är därmed sådana som har varit på flykt i flera år.

85 % av alla flyktingar finns i tredje världen. Den verkliga lösningen på flyktingkrisen i världen vore ändå ett slut på krig och konflikter. Varje år dör 2,6 miljoner barn under den första månaden efter födseln.

---

Topp 10 – Världens fattigaste länder:
Värdena baseras på det sammanlagda av de varor och tjänster för slutlig användning som har producerats i ett land för marknaden och för den offentliga sektorn under en period, vanligen ett år. BNP uppskattningar som presenteras här är beräknade utifrån marknadens eller landets officiella växelkurs. Från plats tio till ett, fattigast sist. Tragiskt.

10. Madagaskar. PPP per capita: 1,504.
Omkring 70 procent av befolkningen i Madagaskar lever under fattiga förhållanden och på grund av djupt rotad korruption och politisk instabilitet är den ekonomiska situationen kaosartad.

9. Eritrea. PPP per capita: 1,321.
Landet vars huvudnäring är jordbruk har drabbats av upprepade torkkatastrofer, vilket slagit hårt mot den ekonomiska situationen och sedan 1998 har man dessutom valt att inte ta emot bistånd från andra länder.

8. Guinea. PPP per capita: 1,271.
Landet ett av världens fattigaste och helt beroende av internationellt bistånd. Oroligheterna och strider nära Sierra Leones och Liberias gränsområde har skapat osäkerhet och lett till förlust av utländska investeringar.

7. Moçambique. PPP per capita: 1,228.
Landet genomled frihetskrig från Portugal och ett blodigt inbördeskrig innan fred slöts 1992. Runt en miljon människor hade då mist livet. Landet har sedan dess haft relativt god ekonomisk utveckling och politisk stabilitet. Trots detta lever en stor del av invånarna i stor fattigdom.

6. Malawi. PPP per capita: 1,139.
Malawi är ett av de minst utvecklade länderna i världen och landet har upprepade gånger drabbats av massvält. Uppskattningsvis är över 90 procent av befolkningen beroende av jordbruk.

---

5. Niger. PPP per capita: 1,113.
Niger består till stor del av öken och halvöken och de flesta invånarna bor i landets södra delar. Levnadsvillkoren för befolkningen bedöms som mycket dåliga.

---

4. Liberia. PPP per capita: 0,882.
Inbördeskrig och en korrupt inrikespolitik har raserat stora delar av Liberias ekonomiska resurser, där framförallt landets infrastruktur drabbats. Som ett resultat av utdragna inbördeskrig har många affärsmän och utbildad arbetskraft flytt landet och tagit både kapital och expertis med sig. Minst 80 procent av befolkningen lever i fattigdom.

---

3. Burundi. PPP per capita: 0,818.
Burundi har i perioder skakats av inbördeskrig och till följd av detta är fattigdomen extrem, utbildningsnivån låg, rättssystemet svagt och inrikespolitiken starkt korrumperad. Endast hälften av barnen går i skolan och det råder under perioder stor brist på mat.

---

2. Demokratiska republiken Kongo. PPP per capita: 0,784
Många års krig och korruption har dramatiskt försämrat det ekonomiska läget. Största delen av befolkningen lever i fruktansvärd fattigdom och 2001 uppgick siffran av Aids-smittade i landet till hela fem procent. Infrastrukturen är dessutom i mycket dåligt skick och transportmöjligheterna begränsade.

---

1. Centralafrikanska republiken. PPP per capita: 0,656.
Jord- och skogsbruk är huvudnäringarna i Centralafrikanska republiken och majoriteten av befolkningen lever av hackjordbruk i självhushåll. Diamantexporten stod tidigare för över hälften av exportinkomsterna, men har på senare tid påverkats kraftigt av den illegala diamantsmugglingen. Klyftorna mellan hög- och låginkomsttagare är enorma, till stor del orsakat av en misslyckad ekonomisk politik. Landets ekonomiska tillväxt försvåras ytterligare av dålig infrastruktur med undermåliga transportnät och outbildad arbetskraft. Bild överst.

---

Fattigaste länder enligt Världsbanken 2015.
Enligt de där siffror kan anges. Slutet på listan, fattigast sist. Samma länder, lite andra placeringar. Men de fem längst ned – fattigast.
186 – Niger – 955,5. 187. Liberia – 835,4. 188 – Demokratiska republiken Kongo 784,4. 189 – Burundi 727,2 och 190 – Centralafrikanska republiken – 618,8.

På platser runt 13-140 finner vi även en del andra länder. Etiopien, Jemen, Zimbabwe, Togo, Haiti, Tchad och Afghanistan.

Extrem fattigdom definieras av Världsbanken som när en person har en köpkraft på mindre än 1,9 dollar per dag, eller knappt 18 kronor. Visst har det blivit bättre: de senaste decennierna har världen sett en exempellös minskning av den extrema fattigdomen. Och även i dag lämnar människor fattigdom varje sekund. Tro och hopp och – kanske en ny syn av omvärlden?

Min enda tanke är, vi månar här om en del, men glömmer ofta de som behöver hjälp på plats. Minns ungdomens U-hjälp. Ge dem en chans…

Källor:
listor.se
sv.wikipedia.org
na.se
svenska.yle.fi
sida.se

Blogginlägg skrivet i juni 2019.

 

 

Ljusnarsberg, en kommun som sakta dör ut, kvar är mest singlar…

Öde orter blir det när folk flyttar ifrån och de yngre ej får nya jobb. Här bor var fjärde man ensam – Ljusnarsberg leder singelligan. Fokus på Ljusnarsberg. Kommunen ligger längs med Arbogaåns övre vattensystem. Terrängen är typiskt kuperad bergslagsterräng, och kommunens högsta punkt är Älvhöjden i nordväst med en höjd av 431 m ö.h. Invånare runt 4 800 invånare.

Ett tiotal stenåldersboplatser är kända i kommunen. 2008 tyckte ett kommunalråd om denna ort:” Hur kan du beskriva Ljusnarsberg? –Som en liten och traditionell kommun med bergslagskultur och otroligt vacker natur.”

Redan små glesbygdskommuner blir allt mindre och får alltmer åldrade invånare. Sveriges befolkning fortsätter att koncentreras till storstadsområden, högskoleorter och attraktiva kustkommuner. Överst på denna dödslista står bl.a. Ljusnarsberg (2013).

Hoppet om att öka invånarantalet genom inflyttning lever i många krympande kommuner. Men hittills har alla kampanjer inte gett något vidare resultat. Det är helt enkelt svårt att få vuxna svenskar att bryta upp. Kommunens område motsvarar Ljusnarsbergs socken där vid kommunreformen 1862 Ljusnarsbergs landskommun bildades.

Ljusnarsberg är en av de typiska, krympande bruksorterna. På 50 år har befolkningen halverats och år 2070 kan kommunen ha utplånats. Men kommunchefen då Bo Wallströmer tror på en vändning.

Ljusnarsbergs kommun är en kommun i Örebro län i landskapet Västmanland. Centralort är Kopparberg, till invånarantalet Örebro läns minsta kommun.

Känd historia?
Ortnamnet (1641 Liusnars kopparberg) betyder ‘(koppar) bergslaget vid sjön Ljusnaren’. Sjönamnet är i sin tur bildat till fornsvenskans. *licsn ‘lysande’, ‘ljusning’ e.d. Detta syftade sannolikt på vattnets färg. Innan platsen började kallas Ljusnarsberg, kallades det för Lindesås finnmark.

Den nuvarande orten har sitt ursprung i verksamheten som följde av den kopparfyndighet som Mårten Finne från Löa fann där år 1624. På initiativ av arrendatorn av Nora och Linde bergslager, Louis De Geer d.ä. uppfördes första kopparhyttan samma årtionde. Under de närmaste åren anlades flera hyttor av finnar, Finnhyttan, av De Geer själv, och personer från Stora Kopparberget, dock inte av Mårten Finne som strax efter sin upptäckt blev blind. Bergsverket kallades 1638 Finnmarks kopparbruk i ett regeringsbrev, och då hade tillverkningen redan kommit igång.

Kyrkan?
En egen kyrka byggdes 1635 och försågs med torn 1661. 1640 fick orten en egen tingsplats, och samma år fick det ett eget sigill, Ljusnarsbergs kopparbergs signet. Socknen tillhörde de som tidigt hade finsktalande präster och bildade ett eget härad – Ljusnarsbergs härad 1855 namnändrat till Nya Kopparbergs bergslag. Länge kom bergsbruket att vara den främsta inkomstkällan. Minnet av Mårten Finnes gruvfyndigheter lever kvar i ett årligt sportevenemang – MårtenFinneloppet.

Under 1960- och 70-talen började gruvorna läggas ned en efter en. I centrala Kopparberg nedlades den sista gruvan 1975. Den sista järnmalmsgruvan i kommunen lades ned 1978.

Sevärdheter?
Ovan nämnda – Ljusnarsbergs kyrka och Hörkens träkyrka (byggd 1925). Ljusnarsbergs kyrka utsågs i februari 2006 till Sveriges vackraste kyrka av tidningen Året Runt.

Tingshuset i Kopparberg uppfördes 1641 ursprungligen som gruvstuga för gruvfogden, men ombyggdes 1758 till tingshus. Efter en utbyggnad och renovering 1893 kom det att användas som tingshus. Inredningen från den tiden är välbevarad-

Bland lämningar efter bergshanteringen märks bland annat Östra Borns hytta, öster om Ställdalen. Här har både järn, koppar och bly smälts under olika perioder. Hyttan nedlades 1870 men och den bevarade hyttruinen är en sevärdhet. Hembygdsmuseet har byggt upp en ”gruvpark” med hjulhus, vändbrott, hästvandringspivå och rostgropar.

I Skäret ligger ett gammalt sågverk där sedan 2004 operafestivalen Opera på Skäret äger rum.

Orten gick läsa om – 2017: Dokumentären om flyktingmottagandet i Ljusnarsberg
”Vi har ju bott här så länge och sett utvecklingen, säger en boende och filmare. Affären som fick slå igen, verket som lades ner, gruvor som stängts. Hur missnöjet växer och klyftorna ökar.
”Törs inte säga det högt”

Beslutet att göra slag i saken och verkligen skildra Ljusnarsberg råkade ske mellan 2015 och 2016, samtidigt som kommunen tog emot flest flyktingar i hela landet. Problem flera kan uppleva, 1 200 flyktingar i en kommun med 5 000 invånare blev något som enligt filmaren inte bara innebar en ekonomisk ansträngning. / Efter detta har jag läst att asylboendena är mer tomma än tidigare.

Nu har ni en okänd ort besöka till sommaren. Örebro är nära…

Källor:
dagenssamhalle.se
sv.wikipedia.org
expressen.se
svt.se
svenska.yle.fihemhyra.se

Sverige och asylsökande, flyktingar i siffror, vad ska man lita på?

Vem ska man lita på?, sjöng Hoola Bandoola Band. Idag en aktuell fråga för många, åsikter delas om vad som är vad. Vi är ett mångkulturellt land och en bekant ställde mig frågan: Hur många flyktingar har Sverige tagit emot sen 2006? Varifrån?

Jag sökte på säkra sidor och försökte tyda det. Siffror och statistik är något man kan vända på, men detta är taget rakt av källorna. Jag har ingen åsikt, faktablogg, men empatiskt tycker jag ändå alla med behov och skäl bör få hjälp. Beräkningar på vem och vilken grupp finns experter för.

Så: De senaste tio åren har många människor från bland annat Afghanistan, Irak, Somalia och Eritrea sökt sig till Sverige för att komma bort från krig, våld och förtryck. Gruppen migranter födda i Syrien som invandrar och blir folkbokförda i Sverige har ökat under ett antal år och är precis som under de två senaste åren den enskilt största gruppen av invandrarna. Drygt 3 av 10 som invandrade under 2016 var födda i Syrien.

Under 2016 ökade invandringen till Sverige till rekordsiffran 163 005 personer. En orsak är att kriget i Syrien gör att många söker skydd här. Under de senaste åren har allt fler människor sökt sig hit från krigsdrabbade länder.

På migrationsverkets statistiksida https://www.migrationsverket.se
kan du se att från 2006 t.o.m. 2017 har – ca 560 000 personer sökt asyl i Sverige.

Flyktingkrisen i Syrien har gjort att antalet personer som sökt asyl i Sverige var på historiskt höga nivåer under 2014 och 2015. Under 2015 ansökte 162 877 personer om asyl i Sverige, vilket är dubbel så många som under 2014. Antalet ensamkommande barn ökade också drastiskt under denna period.

Beviljade uppehållstillstånd efter grund 2009-2017, totalsummor alla kategorier (endast förstagångstillstånd ingår, inte förlängningstillstånd).
2015: 115 104 st. 2016: 151 031 st. 2017: 135 529 st.

I slutet av 2016 bodde nästan 1,7 miljoner personer i Sverige som är födda utomlands. Det motsvarar ungefär var sjätte i den svenska befolkningen.

”Om man upplever att det man lämnade (hemlandet) i vart fall inte var sämre än det är här – då har man ju inte de skyddsbehov som man kanske tyckte från början,” säger Kristina Rännar, processledare för återtagande – på Migrationsverket.

Den bristande integrationen av flyktingar på svensk arbetsmarknad får konsekvenser för de offentliga finanserna och gör flyktinginvandringen till en nettokostnad lång tid efter invandring, skriver nationalekonomerna Mats Hammarstedt och Lina Aldén, som menar att reformer är nödvändiga.
Ett snabbare inträde på arbetsmarknaden är nödvändigt för att den offentliga sektorns kostnader för flyktinginvandring ska minska, skriver de.

Jag ser hemska bilder från flyktingläger och undrar dock ibland, är det samma människor som når hit? Jorden mår dåligt och människor behöver hjälp bortom statistik.

Källor:
bibblansvarar.se/sv
migrationsverket.se
scb.se
sheepheads.wordpress.com
dagenssamhalle.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om sverige, asylsökande, flyktingar, uppehållstillstånd, mångkultur, fakta, migration, invandrare, arbetsmarknad, ekonomi, politik,