Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Sprid länken! Ett inlägg varje dag (minst) klockan 10. Nu 2250 st inlägg. CORONA KVAR – HÅLL DISTANS!


Hur parar sig fjärilar? Hur många arter finns det? Kul kuriosa…

fjarilsex

Jag fick en annorlunda fråga, men allt finns svar på – ibland dock så nära som möjligt. Bakgrund. Många är vackra av dessa flygande insekter, mycket olika skiftningar, lite av naturens underverk – som mycket annat. Jag hade ett inlägg om fem vanliga fjärilar att lära sig om – sök gärna.

Först lite fakta:
Fjärilar är djur som de flesta av oss lägger märke till när de flyger förbi med sina vackra och ofta färggranna vingar. Den första fjärilen på våren ger hopp om varmare tider. Fjärilarna tillhör insekterna.
I Sverige finns det 2700 arter av fjärilar, men de flesta av dem ser vi sällan eftersom de är aktiva på natten. De vi oftast ser är så kallade dagfjärilar som det finns 121 arter av i Sverige. Natten blir alltså otroliga – 2569 stycken arter.

Partner sökes?
När det börjar bli varmt så vaknar fjärilarna och beger sig ut för att hitta en partner. Nässelfjärilen kan ses redan tidigt i mars och det är ett tecken på att det börjar bli vår. När de letar efter sin partner så flyger hanen snabbt efter honan, de flyger i sicksack och uppåt och neråt. Hanen vill trumma på honans vingar med sina antenner. Oj då. Då och då så stannar de till i leken och sätter sig nära varandra.

sexfjar

Honan känner på hanen med sina antenner. Sen kryper de till något gömställe där de parar sig ifred, de sitter tätt ihop i flera timmar när de parar sig! Men så smarta! 🙂 Honan lägger sen sina ägg på brännässlor, en värdväxt, som står i solen men som är skyddade från vind. Där lever sedan larverna när de kommer ut ur äggen. Det är sedan larven via puppa som blir en fjäril.

Efter att parningen ägt rum dör honan och hannen efter några veckor hos en del arter. Äggen kläcks och larverna börjar äta på växten. Larverna ömsar skinn när de växer sig större. När larverna är tillräckligt stora letar de upp en bra plats att förpuppa sig på.

Parningsorgan?
Hannen har parningsorgan och honan äggläggningsrör. Från ägg till larv, till puppa och till vuxen individ.

fjarilharsex

Övervintrande fjärliar:
Det finns fem dagfjärilar i Sverige som övervintrar som vuxna fjärilar: Citronfjäril, Påfågelöga, Vinbärsfuks, Sorgmantel och Nässelfjäril. Det finns också fjärilar som flyttar till Sverige under sommaren. Amiralfjärilen flyger från Sydeuropa och tistelfjärilen flyttar från Nordafrika.

Rekordfjäril?
Världens största fjäril till vingytan är Herkulesspinnaren Coscinocera hercules. Hanar har vingspann på upptill 27 cm.

Kuriosa?
En fjäril kan bara se färgerna rött, grönt och gult. Tur att blommor brukar vara färgglada. Däremot innehåller deras ögon cirka 6 000 linser, och till skillnad från oss kan de se ultraviolett ljus. I snitt flyger en fjäril i cirka 20 km/h, men vissa arter kan flyga så snabbt som 40 km/h. Förbi en moped?

Antarktis är den enda kontinent på jordklotet där man aldrig hittat levande eller spår av fjärilar – någonsin. Tre bilder påvisar det som är parning.

Källor:
lund.se
sv.wikipedia.org
10fakta.se
studera.com
sverigesradio.se
raddadjuren.se

Blogginlägget skrivet i slutet juni 2019.


Tre svenska fjärilar alla ska kunna, amiral, påfågelsöga och blåvinge…?

Påfågelöga

Fjärilar är väl ett trevligt inslag i vår natur? En del av dessa underverk är också riktiga skönheter. Läste om en man som fotar dessa, och söker efter de som är svåra upptäcka. Han skriver medryckande.

”Vi har det väldigt trevligt på banvallen och vi upptäcker flera arter av fjärilar medans vi sakta går längs spåret. Då och då får vi hoppa av spåret när tåget passerar. Och rätt som det är, så dyker farbror polisen upp och undrar vad vi gör på spåret. När dom ser att det är medelålders gubbar som tittar på fjärilar, så lugnar poliserna ner sig och åker därifrån.” (x)

Jag tänkte berätta om tre vanliga som vi kan lära oss att alltid känna igen och skryta om att vi kan namnet? Eller det anses väl som allmänbildning? 🙂

Okej, bilden överst är:

Påfågelöga (Inachis io)
En fjärilsart; den enda i släktet Inachis. Den förekommer i stora delar av Europa och Asien. Påfågelögat har ett vingspann på 55–65 mm och dessa kännetecknas av tydliga blå ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg.

Det vuxna påfågelögat söker sig företrädesvis till röda och blå blommor – särskilt ängsvädd, hampflockel och olika arter av tistelsläktena Carduus och Cirsium. Fjärilen kan förflytta sig långa sträckor för att finna sina favoritblommor.
I Sverige förökar sig påfågelögat enbart med en generation om året.

Påfågelöga har fått sitt namn från de ögonliknande fläckar på fjärilens vingar som påminner om påfågels fläckar på fjäderdräkten. Se, den är lätt känna igen!

amiral

Bilden över här är en –
Amiral, amiralfjäril. Vanessa atalanta.

Amiralen blir allt vanligare i Skandinavien, trots att de har svårt att klara övervintringen. I Sverige är Amiralen ofta sommarens sista fjäril och den kan ses flyga långt in på hösten, innan de återvänder ner till sydligare breddgrader för övervintring.

Amiral är en art i familjen praktfjärilar. Den är svart med ett rödorangefärgat tvärband och vita fläckar på framvingens spets samt rödorange bakvingekant. Vingspannet är 53-63 millimeter. Amiralen förekommer i hela Europa bort till Uralbergen, och i hela Nordamerika. Bestånd har införts på Hawaii och Nya Zeeland.

Varje vår migrerar ett stort antal individer från medelhavsområdet till bland annat Sverige. Amiralen övervintrar som vuxen, men i Sverige misslyckas detta vanligen. På sensommaren samlas de ofta vid rutten fallfrukt som de äter av. Värdväxt: Brännässla.

Okänt, men namnet kan eventuellt komma efter den berömde amiral Nelson, som vann slaget vid Trafalgar och på kuppen sköts ihjäl av fienden när han stod på däck.

blåvingar

Den tredje är vackra –
Blåvingen.

Blåvingar är små dagfjärilar med blå vinginsidor. Utsidorna är oftast blågrå med mörka fläckar. Tosteblåvingen ex. känner du igen på den isblåa färgen på vingarnas utsidor. Värdväxt: Brakved, benved, murgröna. Blåvingar (Polyommatini) är en tribus (en sorts taxonomisk grupp) av juvelvingar inom ordningen fjärilar. De blir 18-42 mm i vingspann.

Vingarnas ovansida är som namnet antyder vanligen blåfärgade, men detta gäller i huvudsak hanarna; honorna är mer bruna.

Fetörtsblåvingen är en av Sveriges mest sällsynta fjärilar. Den lever på klippiga platser med fetbladsväxter vilka utgör värdväxter för fjärilens larv. I Östergötland är arten endast känd från ett litet område vid Getå.

Fotointresserad? Nägot tänka på.
Att fotografera fjärilar.

För att man ska kunna bli en bra fjärilsfotograf så är ett bra makroobjektiv mycket bra på sikt för ett bra resultat, teleobjektiv går bra på håll. Att använda stativ vid fotografering ger bättre stabilitet men försämrar rörligheten det är bättre att arbeta utan och i stället ev. ha en kamera med snabb slutartid.

Vill man ha fjärilarna lättillgängliga så kommer det att underlätta om man planterar blommor hemma i sin trädgård som man vet att fjärilar tycker om. Till exempel på våren så gillar fjärilar maskrosor tack vare att det inte finns så många andra blommor som har god tillgång på nektar, ett maskrosfält är ett bra tillhåll för att hitta fjärilar att fotografera.

Ett givet tips är att ha koll på vilket väder det råder och och vilken tid på dygnet som man ska fotografera. Solljus mitt på dagen är inte den bästa tiden på dygnet för att man ska få bra bilder. Det gäller att veta när fjärilar är som mest aktiva. Generellt sett så är de mest aktiva de dagar då det är varm, mulet och när regnet hotar.

För att man ska kunna komma riktigt nära en fjäril så är det viktigt att man är en duktig smygare. Man ska invänta då fjärilen har satt sig till ro och därefter smyga obemärkt nära inpå fjärilen. Gott. Nu vet du 🙂

Källor:
allers.se
sv.wikipedia.org
wildlifegarden.se
lepidoptera.se
bakgrunder.com/bloggen x
op.se
natureframed.se z