Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3100 inlägg. Våga lär mer år 2023!


Vet ni att världens dyraste kaffe heter Kopi Luwak…?

Kopi_Luwak_Coffee1

Ja, så läste jag på facebook i detta fallet, framställt som humor. Varför? Jo, mårddjuren äter av dessa röda bär! Sen kommer de ju ut, den naturliga vägen förstås! Avföringen plockas upp, sedan görs detta exklusiva kaffe av detta! Jo, men gör mer jag läste bestämde jag mig för att aldrig smaka på det. Som alltid när i-länder fått en produkt som lockar så fixar u-länder till det, ibland utan någon etik.

Så vad vet vi om kaffet?
Kopi Luwak Coffee är från Indonesien. Det kostar mycket, 1 kg – 2280 kr! Jag vet ej, men det står att Oprah Winfrey sägs vara ett fan av världens dyraste kaffe, som på svenska kan översättas till ”bajskaffe”. Man kan även läsa priserna 2000–6000 svenska kronor per kilo.

Mården bakom?
Sibetkaffe (malajiska: kopi luwak; även känt som palmmårdskaffe) är en variant av kaffebönor. De produceras i Sydostasien, med hjälp av enzymer i matsmältningssystemet hos indisk palmmård. Resultatet är kaffebönor utan de normala bitterämnena. Kaffet är en utpräglad lyxprodukt och säljs numera till priser motsvarande flera tusen svenska kronor per kilogram.

Plågeriet?
Kopi Luwak är kaffebönorna av sorten Arabica eller Robusta som har ätits och passerat matsmältningssystemet hos palmmården. Tyvärr är framställningsmetoden väldigt plågsam för palmmårdarna som hålls fångna i minimala burar. Därför har de svenska återförsäljarna nyligen beslutat sig för att stoppa inköp av kaffet. Kopi Luwak2
Kaffet blir till genom att den indiska palmmården äter kaffebär. När bären gått igenom det kattliknande djurets matsmältning kommer bönorna ut med avföringen. Sedan plockas de, tvättas, torkas och säljs med dyra prislappar.

Sagt: World Animal Protection.
”Det blir allt fler palmmårdar som fångas på plågsamma sätt och hålls i små burar under fruktansvärda förhållanden. De ges ingen omvårdnad för sina skador och har enbart kaffebönor att äta. De blir sjuka, får stereotypa beteenden och till och med stympar sig själva. Många kaffeproducenter blandar dessa kaffebönor med bönor som tagits från fria djur” skriver svenska WSPA på sin hemsida.
”De är ensamlevande djur som blir otroligt stressade av att vara tillsammans med andra. I det vilda lever de dessutom på en varierad diet, men i fångenskap får de enbart kaffebönor.”


Historien bakom?
Upptäckten av palmmårdens mildgörande magenzymer, och dess potential inom kaffeindustrin, kom på kaffeodlingar som anlagts på Java på 1710-talet. Odlingarna fick problem med palmmårdar som nattetid tog sin in i odlingarna och åt upp kaffebären. Som ett sätt att rädda lite av skördeförlusterna började man sälja de osmälta bären ur djurens spillning som sibetkaffe. Åtminstone inledningsvis kunde denna omväg via djurspillning även ses som en kvalitet, eftersom palmmårdarna endast åt mogna och oskadda bär.

Senare började man med att ha dem fångna, där man matar dem med kaffebär. Produktionen är främst koncentrerad till Sumatra. Kaffet skördas dock även i andra delar av Indonesien och på Filippinerna. Palmmården äter bara de bästa sorterna av kaffebären, och efter att de passerat djurets matsmältningssystem kan kaffebönorna plockas ur dess avföring för rengöring och rostning.

Industrin:
Ökningen som blivit p.g.a. efterfrågan gör att det lett till att produktionen har industrialiserats. Viss tillverkning av sibetkaffe via uppsamling av spillning från vilda palmmårdar förekommer dock fortfarande. Man kan ju anta att det enklaste sättet gäller…

kopi luwak asian palm civet caffee, eyes closeup, most expensive coffee animal


Andra liknande varianter?
Produktionen av sibetkaffe kan jämföras med den där man i norra Thailand istället låter kaffebönorna passera matsmältningsapparaten på indisk elefant. I båda fallen bryts bitterämnen i kaffet ner av enzymer i djurens mag- och tarmsystem, utan att det förstör kaffet.

Resultatet blir ett kaffe med en len och mjuk smak. De båda framställnings-processerna är dock förknippade med höga produktionskostnader, och priser på 3 000 svenska kronor per halvkilo har nämnts för elefantvarianten. Otäckt.

Källor:
sv.wikipedia.org
svd.se
svt.se
worldanimalprotection.se

Blogginlägget nedtecknat 4/12-19


Lider mahouts lika mycket som elefanterna de tränar?

elefant2

En märklig tanke slog mig efter att ha sett ett videoklipp om elefanter. Vi ser ofta i sociala medier bilder och berättelser om djur, jag tycker många är bisarra. Vem vill se djur kämpa för livet? Oavsett, i samband med detta ville jag veta om detta s.k. ”yrke”, mahout och deras elefanter. Vänner och…? Är det äkta?

Förklaring om mahout:
Mahout, (från hindins mahawat via engelskan), elefantdrivare, som sitter på elefantens rygg och styr honom med en pikstav, ankus. Han kan också sitta på huvudet med fötterna bakom elefantens öron och styra med fötterna. Det är också möjligt att han inte sitter på elefanten alls och styr den med ord.

Hur börjar de sitt arbete som barn?
Vanligtvis börjar en mahout som sonen, i en familj, då han tilldelas en elefant tidigt i sitt liv. De förblir bundna till varandra under hela livet. Ofta lär de sig genom träning ex för lantbruk och andra hushållssysslor. Ordet igen, mahout härstammar från hindiska orden mahaut och mahavat – och ursprungligen från sanskrit mahamatra.

Yrkets namn på olika språk:
En annan term är cornac eller kornak, som kom till europeiska språk via portugisiskan. Detta ord härstammar till sist från sanskrittermen karinayaka, en sammansättning av karin (elefant) och nayaka (ledare). På språket telugu – är det namnet på en person som tar hand om elefanter en Mavati; detta ord härrör också från sanskrit. På tamil är ordet som används pahan, vilket betyder ”elefantvaktare”, och på singalesiska kurawanayaka (”stabil mästare”). I Malayalam är det använda ordet paappaan. Nu kan du ropa på alla språk 🙂 Mer? Okej, i Burma kallas yrket u-si ; i Thailand kwan-chang och i Vietnam qu´n tu´ng. 🙂

Vad använder föraren för redskap?
De vanligaste verktygen som används av mahouts är kedjor och Goad A´kusa (eller ankus), en skarp metallkrok som används vid utbildning och hantering av elefanten genom att ”sticka den” i huvudet och i områden som munnen och innerörat, där djuret är mest känsligt. Usch…

mahout

I Indien, särskilt Kerala, använder mahouts tre typer av enheter för att kontrollera elefanter. Thotti (krok), som är 1 meter lång och cirka 2,5 tjock; valiya kol (lång käpp) och även en kort.

Bakgrund?
Elefanter, och därför också mahouts, har länge varit integrerade i politik och ekonomi i hela södra och sydöstra Asien. Djuren ges bort på begäran av statsministrar och ibland som gåvor. Förutom mer traditionella yrken, används idag mahouts i många länder i skogsindustrin samt inom turism. Varför ska turister rida?


I Indien har det varit kontroverser om elefanter som angriper mahouts och bybor på grund av tortyren som vissa elefanter uthärdar från sina mahouts, särskilt under festivaler. Mer än 90% av elefanterna i Kerala, till exempel, erhålls inte lagligt.

Singapore Zoo har en show som heter ”elefanter i arbete och lek”, där elefanternas vakter visas hur elefanter används som lastdjur i sydöstra Asien. De muntliga kommandona som gavs till elefanterna av mahouts finns på singalesiska, ett av de två officiella språken på Sri Lanka.

I media?
En butiksdisplay som annonserar ”Mahout”-cigaretter är framträdande i bakgrunden av ”regndans”- sekvensen från 1952 med Gene Kelly i filmen Singin ‘in the Rain. Ordet ”mahout” innehåller finns också i texten till låten ”Drop the Pilot” av Joan Armatrading.

I George Orwells essä ”Shooting an Elephant” diskuteras förhållandet mellan en elefant och mahout: ”Det var naturligtvis inte en vild elefant, utan en tam som de hade… Den hade fastkedjats, som tama elefanter alltid är, men den föregående natten hade den brutit sin kedja i en attack och rymt. Dess mahout, den enda personen som kunde hantera den när den var i det tillståndet, hade deltagit i jakten, men hade tagit fel riktning och var nu tolv timmars resa bort …”

elefan

När organisationen WAP, World Animal Protection, talade med 200 mahouts i över 80 läger i Thailand, fann de 65% av mahouts som medgav att de använde en bullhook eller en skarp pinne väldigt ofta för att kontrollera sin elefant. Som vi läst om ovan. På platser som håller elefanter i svåra förhållanden, kedjade på golvet utan social interaktion och en otillräcklig, enformig diet, hittas mahouts också lidande. Deras liv…

Ofta tvingas de att bo i squalor, arbeta långa timmar utan utbildning eller säkerhetsföreskrifter och överleva bara på tips eftersom många platser inte erbjuder en grundlön. Squalor är uttjänta hus som består av smuts och trasigt omkring, en situation där det blivit ett jobb som de måste leva på.

Hjälp djur i nöd: https://www.worldanimalprotection.se

WAP påpekar att det finns platser som behandlar både elefanter och mahouts med respekt, såsom Elephant Valley Thailand, Mahouts Elephant Foundation (MEF) och Boon Lott’s Elephant Sanctuary (BLES). I dessa fristäder använder de inte brutalitet för att kontrollera elefanterna – eftersom de inte behöver kontrolleras. De är fria att ströva omkring i skogar och bada i sjöar, när besökarna tittar på avstånd, vilket garanterar allas säkerhet. Härligt läsa.

”På elefantvänliga arenor kan besökare lugnt gå bakom elefantena på ett säkert avstånd och se dem göra sina egna saker under mahouts vakande öga.”

Dokumentär som gått i TV, 2010, Dokumentär, Tyskland – Sri Lanka om – ”16-åriga Chandani som vill gå i sin pappas fotspår och bli en mahout – en person som tar hand om elefanter. Chandanis far Sunamabanda är en av Sri Lankas mest erfarna mahouter och är chef för Pinnawala-hemmet för övergivna elefantungar. Chandani – elefantviskarens dotter heter den, men finns ej kvar.

mahout1

HELP THE THULA THULA ELEPHANTS (se Lawrence nedan)
https://www.givengain.com/ap/thula-thula-land-expansion-project-for-elephant-habitat/


En elefantälskare:
Lawrence Anthony ägnade sitt liv åt att skydda hotade djurarter och värna naturen. När han ombads att ta hand om en flock vilda elefanter tackade han motvilligt ja. Elefanterna var aggressiva och misstrodde människor; flera i den ursprungliga hjorden… ❤

Se: Lawrence Anthony’s Rehabilitation of Elephants
https://www.youtube.com/watch?v=F4nvQbfQAUg

The Amazing Story of the elephant whisperer
https://www.youtube.com/watch?v=K7mli4LnN0s

Källor:
tv.nu
en.wikipedia.org
bokus.com
travelwireasia.com
youtube.com
worldanimalprotection.se

Blogginlägg nedtecknat 22/10-19