Myror kan man se överallt, jag funderade på – hur många finns i hela världen?

Galen tankegång? Nja, allt finns svar på och finner man ej så är svaret, ingen vet – det vet vi 🙂 Men ofta finner man så nära rätt svar man kan komma. I denna fundering förekommer matematik på hög nivå och jag var bra i skolan, det ska stämma, men om ej så spelar det ingen roll 🙂 Man vet nämligen ej hur många det finns exakt som vid kontrollmätning 🙂 Men ja, såhär är svaret.

Myror tar sig in överallt, vad vet vi om myror?
Myror finn nästan överallt, överaktiva kilar de omkring för att hämta in föda och byggmaterial till stacken. De tillhör en framgångsrik insektsfamilj som utvecklats under tiotals miljoner år. Framgången bygger helt på samarbete. Myrstackar är ytterst välorganiserade samhällen där alla individer har sin uppgift som arbetare eller soldater, samlade runt en enda drottning. Fertila hannar och honor flyger bara en kort tid på sommaren för att para sig. Hanarna dör sedan och honorna blir drottningar som grundar nya kolonier.

Hur många arter finns?
Det finns omkring 15 000 arter av myror i världen, varav merparten i tropikerna. I Sverige finns ett 80-tal arter. Jaha, där fick vi delsvar!

Ekvationens början:
För varje människa finns det cirka 1 000 000 myror. Det vill säga att den totala vikten för myror är lika stor – om inte större – än människans totala vikt. En myra väger som mest en tvåhundradels gram. 0,02 gram. Jag beräknar med mina aktiva hjärnceller: 3 500 000 st myror per människa a 70 kg, enbart sett till vikten. Experter nämner 1 miljon myror, aningen lågt. Dock:

7,753 miljarder (2020) människor på jorden = 7 miljarder gånger 1 miljon, 1 miljard – 1000 miljoner, ca 7000 miljarder. 7 000 000 000.

Uppställning?
7 000 000 000 000 (en 7 följd av 12 nollor) En biljon är på svenska en miljon miljoner, d.v.s. en etta följt av tolv nollor. 7 biljoner myror finns det, troligen drygt, jämnat ut antalet människor, som med barn etc Personligen skulle jag välja 8,5 biljoner myror.

Vad bestämmer om en myra blir arbetare, soldat eller drottning?
Det är födan i larvstadiet som avgör vad en myra utvecklas till.

Vad är myrans livscykel?
Ägg, larv, puppa, fullt vuxen. En myra kan bli upp till 15 år och genom dess livscykel får den mer och mer ansvar: de yngsta arbetarna matar drottningen och tar hand om ägg och puppor, senare börjar de städa myrstacken, och till slut får de lov att skaffa föda till kolonin. Ett smart vis få ihop familjen.

Problem med myror ute?
Myrmedel för utomhusbruk är en bra produkt för bekämpning av myror utomhus. Om du har myror på terrassen eller i gräsmattan, då skall du bara köpa myrmedel för bekämpning av myror utomhus.

Du häller på myrmedel ur förpackningen ner i en vattenkanna och fyller på med vatten i det blandningsförhållande som står på paketet. Det är absolut bäst om din vattenkanna kan sprida vattnet som en dusch. Därefter häller du ut vattnet på din terrass eller gräsmatta där myrorna färdas.

Källor:
sverigesnatur.org
tt.se
10fakta.se
sv.wikipedia.org
skadedjursstopp.se
djursajten.se

❤
Om covid-19, tänk på alla: Håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 20/1-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Allt om Kung Byxlös och den otäcka pesten som tog dennes liv…Del 2-2.

Fortsättningen om Kung Byxlös, i kvinnokläder. Så, hur var då den omskrivna Margareta Valdemarsdotter? Hon var ex. mycket frikostig med sina gåvor till biskopar, kyrkor och kloster. Särskilt gynnade hon Birgittinorden: hon var mycket verksam för Birgittas kanonisering 1391 och lät 1403 inskriva sig i Vadstenanunnornas brödraskap, där hennes fostersyster, Ingegärd, länge varit abbedissa.

Det finns inte något skäl att tvivla på Margaretas uppriktiga fromhet, och de senare legendariska beskyllningarna mot henne för osedlig vandel är säkerligen förtal. Att hon 1402 lät bränna den tyske bedragare på bål, som sa sig vara hennes avlidne son, överensstämde fullständigt med tidens tänkesätt och bruk.

I sitt uppträdande var Margareta vänlig och intagande, medan däremot hennes handlingssätt ofta var myndigt och strängt. Hon var alltid sansad och genomtänkt, aldrig överilad i sina handlingar. Smidigt förstod hon falla undan för opposition och anpassa sig efter förhållandena, men fortsatte att verka för sina egna planer på längre sikt. Hennes överlägsna klokhet beundrades till och med av hennes motståndare, men betecknades både i svenska och tyska krönikor som slughet.

---

I Uppsala domkyrkas skattkammare förvaras som främsta dyrbarhet en gyllenduksklänning, som troligtvis tillhörde Margareta och från Roskildes domkyrka 1659 fördes till Sverige av drottning Hedvig Eleonora. Klänningens vävnad är utförd med guldtråd och djupviolett purpurfärgat silke. Det diskret framträdande mönstret visar palmetter av granatäpplen och rosor. Sådana dräkter från slutet av 1300-talet finns avbildade men inte bevarade i original.

Om kvinnonamnet Margareta eller Margaretha. Det är ett gammalt namn med grekiskt eller latinskt ursprung som använts i Sverige i varje fall sedan 1000-talet då kung Inge den äldres dotter fick namnet Margareta. Flera drottningar och prinsessor i Sverige har haft namnet. Namnet är bildat från ett persiskt ord som betyder ”pärla”. Margareta finns också i flera kortformer.

När pesten härjade som värst, dog runt hälften av Europas befolkning. Bland dessa kan nämnas: Kettil Karlsson (Vasa), pestdöd 11 augusti 1465 och Bengt Birgersson (Folkungaätten) pestdöd 25 maj 1291. Pesten uppstod genom en bakterie som normalt finns hos gnagare, men kan under vissa omständigheter även spridas till människan via människoloppan och då, vanligtvis råttor.

I gränsområdet mellan Östergötland och Småland, vid Västra Lägern, slingrar sig en grusväg upp genom beteshagen. Parkerar du vid vägkröken mitt i backen, går till höger och tittar noga, ser du resterna av det som en gång var en liten gård. Bonden har från sitt högt belägna gårdstun kunnat se ut över södersluttningen där hans små stenbemängda åkrar låg som en bred trappa. Nu markeras de små tegarna av terrasskanter, husen som förhöjningar i markytan. En ridstig sträckte sig genom inmarken till nästa lilla gård norröver. I dag syns ridstigen som en knappt skönjbar hålväg. Gården hette Hemvidakulla, eftersom den nämns i Vadstena klosters jordeböcker.

En gång hade där bott två brukare, men gården övergavs första gången efter digerdöden i slutet av 1300-talet. I mitten av 1400-talet bodde en landbo där, som betalade låg ränta. Snart var gårdstunet helt övergivet och marken brukades som äng. Åkrarna odlades aldrig mer. Ett resmål i Sommarsverige?

---

Hennes död sålunda.
I herrens år 1412, befann sig Margareta i staden Flensburg, när hon till sist själv drabbades av pesten och avled. Efter Margaretas död blev det snart stridigheter i Sverige mellan dem som ville bevara unionen och dem som ville ”befria” Sverige. Striderna upphörde först i och med att Gustav Vasa 1523 blev kung över ett självständigt Sverige. Senare historieskrivning, främst under 1800-talet, har därför lyft fram Gustav Eriksson Vasa som en av vårt lands största frihetshjältar.

Källor:
medeltiden.kalmarlansmuseum.se
sv.wikipedia.org
popularhistoria.se
so-rummet.se

Allt om Kung Byxlös och den otäcka pesten som tog dennes liv…Del 1-2

Historiskt, men med inslag av både fakta, kuriosa och – resmål!
Vi börjar med – Margareta Valdemarsdotter, född våren 1353 på Söborg på norra Själland, död den 28 oktober 1412, endast 59 år, som var regerande drottning av Danmark och Norge 1387-1412 och av Sverige 1389–1412. Hon var dotter till Valdemar Atterdag och Helvig av Slesvig och när hon var endast sex år gammal blev hon bortförlovad med Håkan, 19 år. Snart nog får ni veta – varför hon blev Kung Byxlös…

Han var son till den svenske kungen Magnus Eriksson. De gifte sig, alltså med den svensk-norske kungen Håkan Magnusson. Vigseln ägde rum den 9 april 1363 på Köpenhamns slott. I Danmark kallas hon sedan 1972 för Margrete I. Margareta fortsatte att bo hos sina föräldrar och fostras till drottning av den heliga Birgittas dotter Märta.

---

Margaretas barn med Håkan: Olof II, som var Margaretas enda egna barn. Olof, som i maj 1376 valdes till kung i Danmark, kung av Norge från 1380 och adoptivbarn: Erik av Pommern, namnbyte från Bogislav, hennes systerdotterson, tronföljare och efterträdare och – Katarina, den förres syster.

Redan tidigt visade hon djup insikt som rådgivare till sin mycket äldre make. I maj 1380 dog kung Håkan. Den blott tioårige Olof ärvde då kungamakten i Norge varmed Margareta ensam fick styra riket i Olofs namn. Hon gjorde detta med sådan skicklighet och kraft, att hon sedan Olof avlidit utan hänsyn till mecklenburgarnas arvsrätt utsågs till regent. Margareta valdes 1388 till Danmarks och i februari även Norges ”fru och husbonde och fullmäktige förmyndare”, tills hon och folken enades om att utse en ny regent.

Hon hade dessförinnan fått hansestäderna att 1385 återlämna de slott i Skåne, som de innehaft alltsedan 1370. Hon hade också lyckats erhålla trohetsed 1386 av den holsteinske greven Gerhard som hertig av Schleswig, varmed hon tryggade sig mot fientligheter i ryggen under sina framtida strävanden gentemot Sverige.

Ok, fakta som blir lite stelbent, men lägg till egna bilder, det är ju 1300-tal. Därför blir fortsättningen lite mer kuriosabetonad. En sägen säger att kung Albrekt försökte håna Margareta genom att bl. a. kalla henne ”konung byxlös”, och ”munkedejan” samt skicka henne en slipsten till att vässa sina nålar på, men i själva verket känner man till endast mycket lite om enskildheterna i striden och kan inte avgöra, om svenskar eller danskar utgjorde huvuddelen av hennes här.

Hon härjade runt i Schleswig som 1410 ledde till krig, och medan drottningen var i Flensburg för förhandlingar avled hon på sitt skepp i stadens hamn den 28 oktober 1412, innan hon ännu nått sitt sista stora mål. Hon begravdes först i Sorö. Men 1413 fördes hennes kropp till Roskilde domkyrka, där en praktfull begravning ägde rum och 1423 ett storartat gravmonument restes: en liggande alabasterstaty pryder hennes kista.

Läs om hur hon var, om pesten, om en sevärdhet för historiskt intresserade i del två… Om ett par dagar…

Källor:
medeltiden.kalmarlansmuseum.se
sv.wikipedia.org
popularhistoria.se
so-rummet.se