Svenska kvinnor i travet – en rutinerad nu är Kajsa Frick, tränare och kusk…

Duktig, samlad och Kajsa Frick tränar sina hästar dels i hembyn Nittsjö, några kilometer öster om Rättvik och dels på travbanan i Rättvik. Med en pappa och morbror som var etablerade tränare och kuskar var vägen utstakad för hennes del. Direkt efter gymnasiet började hon jobba heltid med travhästar och är idag en av landets främsta kvinnliga kuskar.

---

Kajsa är…?
Född i mitten av mars 1976, hennes första tävlingsponny, ett russ, fick hon i present när hon fyllde tio år, men fick ju ej börja tävla förrän två år senare när hon fyllde 12 år.

Pappa Leif Witasp travtränare, och systerdotter till f.d. travtränaren Jim Frick. Leif har fortfarande kvar några hästar i träning i Nittsjö. (2020)

Familj?
Sambo med Dan Hjelm, född 1970, hans två pojkar, Jesper och Viktor, hunden Jerry 3 år.

Kajsa tidiga travår?
Redan som ung ägnade hon mycket tid åt hästarna, som dotter till Leif. Hon började redan efter gymnasiet jobba i sin fars stall och köra fullstora hästar. Frick arbetade på stallets filial vid Åbytravet i nästan två år, men har även arbetat kortare tider i både USA och Frankrike.

Hennes första framgångar kom som kusk och Frick skördade fina framgångar runt om i Sverige, bland annat med hästarna Castor Café och Carl Otto. I takt med att framgångarna som kusk tog fart tog Frick steget att bli proffstränare 2003. Under hennes första år som proffstränare körde hon in nästan 3 miljoner kronor. 2004 ökades siffrorna till 4 miljoner kronor, och Frick blev även kuskchampion på Romme travbana, och blev därmed den andra svenska kvinnan att vinna ett banchampionat. Stort! Antal hästar i träning idag: 29

Kuriosa?
”Fritidsintressen: När jag hinner gillar jag att umgås med familjen och gå ut och promenera i naturen. Äter helst: Mormors köttbullar. Lyssnar på – det som spelas på Dalaradion. Bästa travminne: Jättemånga härliga stunder, framförallt när jag vann det första loppet jag körde med Jenny Bar på Östersund på min 18-årsdag.”

Hemsida:
http://www.kajsafrick.se

Travdressen?
A-licens: träna, köra. Kategori 1. (A1) Dress. Blå/vit, diagonalt delad, revär; blå hjälm.

Läst:
”Kajsa tog sin sjätte seger i Hertiginnan av Västergötland Kronprinsessan Victorias lopp, 6 juni 2021 — Även om Frick segrat flitigt i loppet så var det ett tag sedan senaste triumfen. Då skrevs året till 2013, men nu slog hon till igen med – 2021 – Starbec’s A. To Z. tränad av Anders Svanstedt.

2020 i mars:
Lunchlopp som proffstränaren Kajsa Frick, 43, var med om, en otäck olycka.
Profilen slungades ur sin sulky – men valde trots det att fortsätta köra lopp under dagen.
Rommetravet?
Proffstränaren Kajsa Frick satt bakom sin häst Åsas Gotthard när ekipaget helt plötsligt krokade ihop med ett annat ekipage samtidigt som Frick själv slungades ur sin sulky.

2017:
Travtränaren hade tillsammans med sin sambo, den före detta bandyspelaren Dan Hjelm – fått en inbjudan av självaste kungen. På fredag gästar de kungahuset för den så kallade ”Sverigemiddagen”.

2013:
”Kajsa Frick har en annorlunda idé när hon döper sina travhästar. Hon och sambon Dan ger dem nämligen namn efter skådespelare i erotiska filmer.
”Vi var på semester i samma veva som hästen föddes och då hade min sambo med sig Ron Jeremys självbiograf och läste. På den vägen är det, förklarar Kajsa Frick i TV4.

Hon fortsatte:
”Ron Jeremy godkände Svensk Travsport som namn, men inte Rocco Siffredi, det var väl någon som googlade, så han heter Rocco S. istället, säger Kajsa Frick i V75 Direkt.
Ron Jeremy är den enda av de två som börjat tävla. Resultatet: två segrar på två starter. Rocco S. är bara två år än så länge och har inte inlett sin travkarriär.” Obs 2013.

---

Du har vunnit runt 2 300 segrar, vilka rankar du som de tre högsta?
”Triumfen med Market Leader i Europaderbyt för fyraåriga hästar 1991 på Vincennes i Paris och segern med Turbo Sund i EM för treåringar på San Siro i Milano 2004.
”Och så måste jag nämna fjolårets hemmaseger med Cool Keeper i Ego Boys Minne, som kändes lite extra i hjärtat.”

17 december har Kajsa startat 459 gånger och vunnit 24 stycken av dem.

Källor:
kajsafrick.se
expressen.se
aftonbladet.se
hastsverige.se
sportidalarna.se
siljannews.se
sportapp.travsport.se
sv.wikipedia.org
nlt.se

❤
Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 17/12-21. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Vem var Skinnar Per, hur gick det för riksdagsledamoten och upprorsledaren…?

Minns du dalupproret? Där var han med, Skinnar Per Andersson, från Sollerö (Mora socken, Dalarna), och han var en av ledarna för dalupproret 1743 (Stora daldansen). Det planlösa kriget mot Ryssland hade väckt förbittring, och särskilt i Dalarna, där man inte ville släppa ut sina rekryter, innan krigets upphovsmän blivit straffade. Vid ett landsting i Falun den 23 juli 1742 utmärkte sig i synnerhet en bonde från Mora, Per Andersson, som en av de hätskaste talarna. Han blev även vald till ombud vid riksdagen, där han insattes i sekreta utskottet, som vid tiden förstärkts med 25 bönder.

Andersson, Skinnar Per, från Sollerön, föddes 1703, blev avrättad den 30 januari 1744, framträdde innan 1742 på det landsting, som dalallmogen framtvingat, såsom den kraftigaste oppositionstalaren mot regering och ständer samt valdes av hela Dalalaget till riksdagsmän; mellan honom och hans kommittenter upprättades ett formligt kontrakt, varigenom storleken av hans riksdagsmannaarvode gjordes beroende av vad han lyckades uträtta för böndernas besvär, historia av stort intresse.

I tronföljdsfrågan slöt sig Andersson till det parti, som ville ha den danska kronprinsen Fredrik som svensk tronföljare. I början av 1743 infann sig i Stockholm två deputationer från Dalarna, vilka krävde att de försumliga generalerna skulle bestraffas och att Fredrik skulle utses till Sveriges blivande kung.

När deputationerna återvände till Dalarna följde Andersson med och tvingade landshövdingen att utlysa ett nytt landsting. Detta hölls i Leksand den 12 april och var ytterst stormigt. Andersson återvände därefter till riksdagen i Stockholm, sedan han uppmanat dalkarlarna att tills vidare inte låta sina soldater gå ut i kriget.

Den danske ministern Grüner fick dock Andersson resa därför tillbaka till Dalarna för att försöka lugna stormen. Men den hade nu blivit honom övermäktig. Vid ett tillfälle blev han till och med misshandlad av bönderna, då han rådde dem att vara stilla. Man beslöt att tåga till Stockholm. Då gjorde Andersson åter gemensam sak med upprorsmännen som ledare verkade Skinnar Per Andersson från Mora och bokhållaren Gustav Schedin i Insjön. För att hjälpa dem, hade de Vilhelm Gustav Wrangel från Dalregementet.

I Sala förde han ordet för de utskickade, som utan att låta förmå sig till eftergift underhandlade med Kunglig M:ts och ständernas av bönderna internerade deputerade.

Den 20 juni ryckte dalkarlarna in i Stockholm.
”Bondehären stod på Norrmalmstorg (nuvarande Gustaf Adolfs torg) grupperade under sina sockenfanor. Det var onsdagen före midsommar. Nu fördes indelta regementen fram, 2 000 man, och de båda styrkorna stod front mot front. Samtidigt pågick förhandlingar mellan regeringen och upprorsledarna. Och även nu försökte Johan Pehrsson att lugna bönderna. Men dessa krävde att han skulle tala för deras sak inför de styrande. Förhandlingarna ledde ingen vart.

När så kungen gav order om att bönderna skulle avväpnas uppstod en skottväxling mellan en bonde och en officer, som resulterade i att bonden dog. Nu bröt helvetet löst. Några förband vägrade att skjuta på sina landsmän, men andra öppnade eld mot den stora hopen med både handeldvapen och kanoner. Det uppstod ett inferno på torget, som snabbt fylldes av döda och sårade bönder. De som kunde flydde i panik in på sidogatorna där de förföljdes och höggs ner av kavallerister.” //

Upproret tog snabbt slut. 150 kravallmän hade fallit och om 3000 hade tagits. Övriga fick – återvända till Dalarna, om än med militära eskorter enligt förödmjukande former.
Efter slutlig rannsakning inför Svea hovrätt dömdes Skinnar Per Andersson och Gustaf Schedin att mista livet genom halshuggning. Ledaren Schedin spetsades efter på en påle efter.

Fyra personer till dömdes och halshöggs vid samma tillfälle: Holbetz Anders Eriksson i Garsås, fjärdingsmannen Smeds-Anders Mattson i Garsås, Gisslar Erik Hansson i Vikarbyn och Karl Olovsson Beronius i Smedsby. Många dömdes till spö- och fästningsstraff – en av dem var major Wrangel. Av de andra som deltagit i bondehären dömdes var trettionde man att smaka spö. De utsågs genom lottning.

Hårda straff, dalaupproret var över… Nog fanns det kurage på den tiden.
Bild på Dalaregementets symbol och budkavlen, den som gick runt innan till bönderna.

Källor:
sv.wikipedia.org
sok.riksarkivet.se
bergstrand.files.wordpress.com
frihetskamp.net

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om Riksdagsledamot, Upprorsledare, skinnar per andersson, män, fakta, stora daldansen, dalarna, uppror, död, halshuggning,

Erik Axel Karlfeldt, poesi och kvinnor var stora intressen…

Erik poet och – kvinnotjusare. Erik Axel Karlfeldt, ursprungligen Eriksson, född 20 juli 1864 i Karlbo i Kopparbergs län, död 8 april 1931 i Stockholm, var en svensk poet och författare. Han föddes i Tolvmansgården i Karlbo by i Folkärna socken i sydöstra Dalarna. Hans far var bonden Erik Eriksson från Jularbo och hans mor var Anna Jansdotter från Hyttbäcken norr om Karlbo; efternamnet Karlfeldt togs senare. 1878 började han på Västerås högre allmänna läroverk. I skolan hörde han till de bästa bland klassens femton pojkar och han var medlem i skolans litterära förening. Sommaren 1882 fotvandrade han genom Dalarna.

På hösten 1884 träffade han en ung flicka, Anna Bolling, dotter till gymnastikläraren, och förälskade sig i henne. Efter hans examen träffades de inte mer men hon verkar ha tjänat som inspiration till många av hans romantiska dikter. Under sommaren 1895 färdigställde Karlfeldt sin debutbok, Vildmarks- och kärleksvisor, som blev ett fiasko med endast ett par hundra sålda exemplar.

Under sommaren 1888 arbetade han som informator hos Krylbos provinsialläkare. Dessa åren präglades av fattigdom och jakt på pengar för överlevnad. Karlfeldt skrev till Aftonbladets 1888 och bad om anställning som journalist. Han fick en försöksanställning på tidningen, även hjälp för att slutföra studierna. I samband med anställningen bytte den unge studenten efternamn till Karlfeldt.

1891 publicerades fyra av hans dikter i tidningen Svensk tidskrift, för första gången under Karlfeldts eget namn. Hösten 1893 tillträdde Karlfeldt en tjänst som lärare i svenska, engelska och tyska, på Djursholms Enskilda Läroverk, mot en lön på 1 200 kronor om året. Skolan var en samskola med både manliga och kvinnliga elever och Karlfeldts trevliga uppförande mot skolans kvinnliga elever verkar ha gett upphov till skvaller. Till följd gjorde detta att Karlfeldt fick i uppgift att lämna skolan, troligen helt oskyldig.

Folkhögskolan i Molkom leddes av rektor Mauritz Tisell som var gift med den då 39-åriga Mina Tisell. Äktenskapet var olyckligt och barnlöst och hon vantrivdes i lilla Molkom. Hon var bekant med Selma Lagerlöf och läste Heidenstam. Hon och den nye svenskläraren Karlfeldt blev goda vänner, något som har lett till en situation där Karlfeldt i april 1896 ansåg sig ha anledning att avsluta tjänsten. Vid avfärden från Molkom kom fru Tisell till järnvägsstationen och gick ombord på tåget; hon inhämtades i Deje av sin make och återfördes till Molkom. Var något på gång?

Vad som har skett är det ingen som vet exakt, ingen av de tre inblandande har skrivit några brev om saken eller gjort några kommentarer. Däremot är det klart att rektorsparet separerade i maj 1896 och att Mina Tisell då flyttade till sin mor i Stockholm och – drygt tio år efteråt var hon bosatt i Stockholm i samma hus som Karlfeldt; att de två har mötts verkar oundvikligt. Dikten Irina anses handla om Mina Tisell. 1898 publicerades Fridolins visor och andra dikter. I den har Karlfeldt skapat Fridolin, sitt poetiska alter ego, en bondson som har studerat men blivit bonde och som skriver dikter på lediga stunder, en blandning av odalbonde och kulturmänniska.

Efter en resa till Italien blev han inneboende hos Mathilda von Düben och – ve och fasa –  på våren 1902 inledde han ett sexuellt förhållande med familjen Dübens hembiträde Gerda Holmberg. I augusti 1903 födde Gerda sonen Folke. Från Karlfeldt kom en bukett rosor, men han verkar inte ha varit intresserad av att erkänna förhållandet genom att gifta sig, däremot tog han det ekonomiska ansvaret. Då hade han nämligen träffat Aagot Lidforss, född 1876, maka till advokaten Erik Lidforss. Under 1903 verkar de ha inlett ett förhållande. Hon kände till att Karlfeldt gjort Gerda Holmberg med barn och hjälpte till att hitta en fosterfamilj i Stockholm till Folke.

Sommaren 1905 reste Aagot Lidforss till Schweiz för att föda sitt och Karlfeldts barn men förlossningen blev komplicerad och barnet dog vid födseln. Genom olika omständigheter fick Erik Lidforss reda på sanningen och Aagot valde att avsluta förhållandet med Karlfeldt.

Sitt ansvar för Gerda Holmberg tog han genom att anställa henne som sin hushållerska en tid innan hon flyttade till sin syster. Uppenbarligen har ändå det sexuella förhållandet med Gerda fortsatt eftersom hon i april 1907 födde ytterligare en pojke, Sune. Karlfeldt ordnade en ettrumslägenhet åt henne där hon bodde med Sune. I början av 1913 blev Karlfeldt Svenska Akademiens ständige sekreterare när han efterträdde Carl David af Wirsén.

Han hade en period av jobb och – ensamhet, men umgicks även med en konstnärinna. Och åter till Gerda som i mars 1915 födde en dotter, Anna Blanzeflor. För att inte lysningen skulle väcka uppmärksamhet hade Karlfeldt tillfälligt låtit skriva sig på Södermalm. 1916 vigdes så äntligen Erik Axel Karlfeldt och Gerda Holmberg hemma hos prästen i Katarina församling. På hösten 1916 flyttade hela familjen till en villa på Lidingö, 1917 föddes ännu en dotter, Ulla.

I oktober 1918 flyttade familjen till en femrumslägenhet vid Mosebacke torg. Hans främsta inkomst var lönen från Svenska Akademien på 12 000 kr om året. Han hade även inköpt en stuga i Dalarna där de var på somrarna. Till detta kom också arvoden och honorar. Den sammanlagda inkomsten 1923 var 35 000 kr, 1926 32 000 kr och 1928 – 40 000 kronor.Under hösten 1927 publicerades diktsamlingen ”Hösthorn” som lovordades av kritikerna. Den första upplagan på 5 000 ex. sålde slut på en vecka.

Under vårvintern 1931 drabbades Karlfeldt av bronkit, men efter en frisk period så på natten den 8 april, klockan 00.58 drabbades han av kärlkramp och avled i sitt hem. 13 april gravsattes kistan på Folkärna kyrkogård utanför Krylbo. Efter hans död sålde hans hustru förlagsrätten till bokförlaget Wahlström & Widstrand för 75 000 kronor. I oktober tilldelades Karlfeldt postumt nobelpriset i litteratur, vars prissumma uppgick till 173 206 kronor. Gerda Karlfeldt avled 1981. Hon gravsattes bredvid sin man på Folkärna kyrkogård.

Karlfeldtsamfundet
http://www.karlfeldt.org/

Karlfeldtsgården
http://www.karlfeldtsgarden.se

Källa:
en.wikipedia.org
karlfeldtsgarden.se
karlfeldt.org

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om Erik Axel Karlfeldt, svensk, fakta, författare, sex, barn, Dalarna, journalist, Hösthorn, kvinnor,