Människan är släkting med apor av viss sort och – ännu däggdjur…?

Människan är en komplicerad varelse – och om apor tänker jag på Tarzan som hade en apa och kunde klättra i träden. Men fakta om oss – människan, Ho’mo sa’piens, är en art i däggdjursfamiljen hominider. Till skillnad från andra arter har den moderna människan inte något typexemplar som man kan referera till, eftersom Carl von Linné när han 1758 beskrev och namngav vår art inte skapade något sådant. Jämfört med tidigare människoarter c c (se människans utveckling) är Homo sapiens anatomiskt sett lättare byggd.

Faktabiten:
Människor (Homo) är ett släkte primater inom familjen människoapor med en nu levande art, människan eller den moderna människan (Homo sapiens). Det äldsta fossilet av släktet Homo är en 2,8 miljoner år gammal underkäke som presenterades i forskningspublikationer 2015.

Platsen var i ett öppet landskap med gräs, buskar och lite skog, i närheten av en sjö med flodhästar, krokodiler och fisk. Fyndet gjordes i samma del av Etiopien som det 3,2 miljoner år gamla fyndet Lucy upptäcktes, vilket ger stöd för hypotesen att släktet Homo kan ha utvecklats från arten Australopithecus afarensis i släktet Australopithecus, som Lucy tillhörde. Släktet Homo hade större hjärna och är längre än Australopithecus. Vi förstår alla.

Alla nu levande människor tillhör underarten Homo sapiens sapiens. Ytterligare en förmodad underart av människan är känd, den utdöda Homo sapiens idaltu. Till släktet Homo räknas även de utdöda arterna neandertalmänniskan, Homo floresiensis och Homo erectus. Idag finns bara en människoart vilket är ovanligt i människans historia. Som du och jag då?

Släktingen jag nämnt?
Ja, vi är däggdjur. Precis som hundar, hästar, möss, o.s.v. så diar våra barn från sin mammas bröst (ordet ”dägg” betyder dia). Det betyder att vi är släkt med schimpansen, orangutangen och gorillan.

Det är svårt att säga när människan blev en ”människa”. Vid en viss punkt i utvecklingen växer vår hjärna till en storlek som gör att vi får ett sorts språk och börjar använda enklare verktyg. Det är här som man brukar säga att de första av släktet ”homo” – människan – dyker upp.

Nu har däggdjuren varit den härskande livsformen på jorden i 65 miljoner år. Det finns flera arter som kommit och gått, utvecklats och dött ut. Konstigt nog är det de tidiga, primitiva däggdjuren som lyckats överleva nästan oförändrade in i vår tid. Ett exempel på dessa är det australiensiska näbbdjuret, som lägger ägg.

De vetenskapsmän som forskar kring utdöda djur kallas paleontologer. Genom att undersöka spår efter djuren, fossil, kan de utläsa flera olika spännande fakta. Vanligast är fossil – benrester av djur. Hittar man tillräckligt stora delar av skelettet kan man få fram en bild av djuret som stämmer ganska bra. En annan sorts viktig fossil är förstenade fotspår. Dessa visar hur ett utdött djur rörde sig när det levde.

Människofossil är mycket speciella. Det kan till exempel handla om en urtida grav, eller bilder som våra förfäder lämnat efter sig på en grottvägg. Sådana fynd berättar förstås helt andra saker än ben och fotspår. En välbevarad grav kan berätta om den dödes liv och till och med om dennes världsuppfattning. Så kom människan till, på gott och ont.

Källor:
ungafakta.se
ne.se
sv.wikipedia.org
nrm.se

Blogginlägget nedskrivet 19/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Världens längsta svansar, vem och vilka djur har det – i olika kategorier?

Vi, du och jag, har ingen svans – i alla fall inte jag – men vi har en svanskota, kan ha varit att vi en gång hade svans. Jag har dock inga foton från den tiden 🙂 Men vi ska gå över djurriket och se.

Svansar?
Svansar finns över alla djurklasser, både ryggradsdjur och ryggradslösa djur. Dessa tjänar ett antal syften, inklusive: balans, kommunikation och skydd mot skadedjur. Svanslängden kan mätas på flera sätt, även om två metoder tenderar att vara de vanligaste: som en exakt längd och i procent av hela djurets kroppslängd. Däggdjur har således svans, medan fiskar, salamandrar och kräldjur har stjärt. Språkbruket är dock inte konsekvent. Man talar om svans hos många kängurur och hos kameleonter, trots att dessa djur har en successivt avsmalnande kaudalregion. Fint ord, men bra 🙂

Kategori ett:
Däggdjur med de längsta svansarna.

Örontofsekorren överst (Rheithrosciurus macrotis) är en gnagare i ekorrfamiljen endemisk för Borneo. Den når en kroppslängd på 40 centimeter och därtill en cirka 30 centimeter lång, mycket stor och yvig svans. Bland däggdjuren har den volymmässigt en av de största svansarna, ca 130 % i förhållande till kroppsvolymen.

---

Mer?
Den längsta svansen i däggdjurssläktet hör till en överraskande liten gnagare: Långörad springråtta, Long-eared jerboa. Detta djur kan växa till en längd mellan 8 cm, med en svanslängd på cirka 15 cm, eller runt dubbelt kroppstorleken. De bor i områden i de nordvästra delarna av Kina samt de sydligaste områdena i Mongoliet. Trots sin långa svans identifieras long-eared jerboa främst av sina stora öron och bakben. Det är ett nattligt däggdjur som använder ljud för att lokalisera insekter, vilket är dess främsta livsmedelskälla. Dess kraftfulla bakben gör det möjligt att springa högt upp i luften för att fånga dessa insekter. Inte så söta.

---

Pungråttorna då?
Pungråttor (Didelphidae) är en djurfamilj tillhörande underklassen pungdjur, som numera uteslutande förekommer i Amerika, ofta i närheten av människor. Under tertiärtiden fanns de även i Europa. Djuret varierar mellan 8 och 50 centimeter och vikten ligger mellan 13 gram och 5 kilogram. Svansen är ofta längre än övriga kroppen och används av flera arter som gripverktyg. Av svansen är de bakre 2/3 delar eller mer naken. Bara hos plymsvanspungråttan är svansen nästan helt täckt med päls. Säg 25 cm lång så är svansen cirka 13 cm.

---

Flera djur?
Ekorrar och många apor använder svansen som balansorgan och styrorgan, när de klättrar och hoppar i träden, kängurur när de hoppar och många däggdjur, t.ex.geparden och andra kattdjur, när de springer. De dinosaurier som rörde sig på två ben använde förmodligen stjärten på samma sätt. När vissa kängurur rör sig långsamt, använder de svansen som ett femte ben, så kallad ”femfotagång”. Det innebär att kängurun först sätter ner bakbenen och sedan samtidigt framfötterna och svansen, medan bakfötterna flyttas framåt. Känguruns svans är alltså ett femte ”ben”, framfötterna är nämligen ganska små och behöver hjälp att hålla kroppen uppe.

Bäverns namn härstammar från betydelsen ”den brune”. Den har en brun tjock päls och är ca 70-100cm lång. Svansen mäter ca 30-40 cm.

---

Hästsvansrekord?
Världens längsta hästsvans mättes upp på stoet JS Summer Breeze i augusti 2007. Hon ägdes av Crystal och Casey Socha i Augusta, Kansas. Svansen var 381 cm. En painthäst, enligt Guinness rekordbok.

---

Historiskt?
Dinosaurien Diplodocus hade den längsta svansen av alla, hela elva meter lång! Den längsta svansen hos nutida kräldjur har saltvattenkrokodilen – den kan bli fyra meter lång!

Notis år 2000. Forskare har hittat fyra ex av en utdöd spindelart som var försedd med piskliknande ”svans” som forskarna tror att användes för att upptäcka byten och rovdjur i omgivningen. Spindelarten har fått namnet ”Chimerarachne yingi” och ska ha levt under krita-perioden.

De cirka 100 miljoner gamla exemplaren ska ha varit väl bevarade då då hittades inneslutna i bärnsten i norra Myanmar (Burma). Trots att Chimerarachne yingi kanske ser ännu otäckare ut än dagens spindlar så såg den antagligen inte särskilt skräckinjagande ut för sina samtida dinosaurier då den bara vara cirka 7,5 millimeter lång varav hälften av längden bestod av svansen. Oj.

---

Fåglar?
Den längsta svansen i fågelriket har den manliga långsvansade enfågeln, som finns i hela Afrika. Denna art har en imponerande svanslängd med mellan 6 och 8-fjädrar som mäter ca 51 cm i längd, eller fyra gånger kroppens längd.

---

Havets djur?
Den längsta svansen som hittas vid djupet av havet tillhör spjutrockor (whiptail-stingrayfamiljen), som finns i varma tropiska vatten över hela världen från Stilla havet till Medelhavet. Dessa djur har en stor, plattliknande kropp som mäter upp till i genomsnitt 2,5 meter i bredd, även om vissa arter är mycket mindre. Svansen kan nå upp till tre gånger kroppens längd för en total längd på cirka 6,5 meter.

Sexbandsödlan har den längsta svansen i både reptil- och djurvärlden. Svansen mäter ungefär 25 cm, vilket är tre gånger så lång som dess kropp. Denna ödla, även känd i flera länder i Sydostasien. Denna art är en ödla som är sociala, eftersom de kan vara inrymda med andra icke-aggressiva arter med liknande huvud och kroppslängd. Takydromus sexlineatus Daudin, 1802.

---

Avslutar med vår svans?
Vi har ju svanskota. Även om människan har en pytteliten svans under en del av fosterutvecklingen saknar vi normalt svans resten av livet. Normalt alltså, för i några ytterst ovanliga fall har människor med svans fötts. Ibland handlar det om missbildningar, men ibland finns det brosk eller kotor i svansen. Är det ‘svans-gener’ från våra förfäder som genom en mutation råkat aktiverats? Ingen vet…

---

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
sv.ripleybelieves.com
djur.cob.lu.se
sv.wikipedia.org
djur.cob.lu.se
hd.se
hippson.se
luckyrider.se
feber.se
eskilstuna.se
cetontu.ru

Blogginlägget nedskrivet 25/3-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

Naturens Ivanhoe, aktuellt djur, myrkotten – har den samband med corona…?

De skygga, närsynta myrkottarna är de enda däggdjur som bär fjäll i stället för päls. Myrkottar delar många funktioner med andra däggdjur. Deras långa nosar innehåller långa tungor för att fånga insekter, såväl som skarpa klor för grävning, precis som en myrslok.

Historien om detta djur är mer tragisk, hur den behandlas. Myrkottar (Pholidota) även pangolin (som den heter på engelska) är en ganska kul liten krabat bland skapelsens mångfald. En lång, klibbig tunga gör att den kan sörpla upp tusentals myror eller termiter varje dag.

Sambandet med corona?
Vi har läst och hört, för myrkottar förekommer i nyhetsrapporteringen om coronavirusutbrottet 2020. Enligt kinesiska forskare utgör de en möjlig mellanvärd för viruset, som annars har ansetts härröra från fladdermöss. Man har sett samband mellan fladdermöss och myrkottar som säljs på marknaderna i Kina. Vilket förhoppningsvis kommer att leda till minskad efterfrågan på dessa sävliga urtidsdjur, som sorgligt nog är på listan över en av de djurarter som det handlas allra mest med.

Smittan?
Virus som är nära släkt – med det nya coronaviruset har hittats i smugglade myrkottar. Men än så länge finns inga belägg för att djuren spred smittan till människor. Prover från tre malaysiska myrkottar som beslagtogs när de skulle smugglas in i Kina under hösten 2017 innehöll coronavirus liknande det som orsakar covid-19, enligt analyser gjorda av kinesiska forskare. Coronavirus som finns i fladdermöss är närmare släkt med viruset som nu smittar människor – förutom i den del viruset använder för att invadera celler. Där är myrkottarnas coronavirus mer lika vårt.

Asiater gör slut på arten?
I Kina är det många som ser på myrkottar som ett medicinskåp. Fjällen används i traditionell kinesisk medicin och anses hjälpa mot allt från hudsjukdomar, dålig blodcirkulation och feber till bröstcancer. Effekterna har inte kunnat styrkas, fjällen består av vanligt hornämne – samma protein som finns i människonaglar.

Lägg till detta att myrkottarnas kött är extremt eftertraktat i både Kina och Vietnam och uppskattas som lyxmat av högsta klass. En måltid lagad på myrkotte kan kosta flera tusen kronor på vietnamesiska restauranger.

Myrkottar finns i både Asien och Afrika, åtta arter totalt. Samtliga är utsatta för tjuvjakt som skenat iväg till en nästan obegriplig omfattning de senaste åren. En rad tullbeslag visar hur stor handeln är – trots att den är förbjuden. Häromåret upptäckte malaysiska tulltjänstemän vid Kuala Lumpurs flygplats över 700 kilo myrkottfjäll förpackade i säckar. Uppskattningsvis 1 400 myrkottar hade fått sätta livet till för att få ihop en sådan mängd fjäll.

---

Biologiskt klassas den som en enda familj uppdelad på några olika arter. Den ensam, bland alla däggdjur, täcks av hornfjäll. Myrkotten använder rumpan för att prata dvs. med droppar från körtlar vid baken som tolkas av andra ”kompisar”. Bland arterna kan nämnas jättemyrkott (Manis gigante’a) och långsvansad myrkott (Manis tetrada’ctyla) i Afrika och malajisk myrkott (Manis java’nica) i Sydöstasien.

Med hjälp av sina kraftiga klor klättrar myrkotten lätt uppe i träden eller gräver snabbt nere i marken. På mindre än en minut kan den försvinna i en sandbank.

Myrkotten lever idag i Afrika och Asien, men fossila fynd visar att den tidigare funnits spridd även i Nordamerika och Europa. Mest hör den hemma i skogar och buskmarker, men de finns även på savanner.

Sött ansikte? Jodå. Okej – ordningen utgörs av en enda familj – med åtta arter. Det svenska namnet syftar på likheten med gran- och tallkottar. Myrkottar äter främst myror och termiter som de fångar, de är främst nattaktiva och beroende på art vistas de i träd eller på marken. Den går på bakbenen samtidigt som den balanserar kroppen med svansen. Svansen är kraftig och kan hos vissa arter bli lika lång som resten av kroppen. Vikt 2,5 – 30 kg.

Kroppen, med undantag av nosen, buken och benens inre sida, är täckt av stora, platta, rombiska eller trekantiga fjäll som har vassa kanter och som sitter fast på kroppen likt rader av taktegel. Fjällen är förtjockningar av överhuden som är täckt av ytterligare ett hudlager, och sitter fast på utbuktningar av läderhuden. Dessa däggdjur är vanligen aktiva mellan skymningen och gryningen men kan även vara aktiva på dagen.

Myrkottars rörelser är inte så långsamma och tröga som tidigare antagits. En afrikansk art förmår springa lika snabbt som en människa. De kan inte bara förflytta sig på marken, de kan också simma.

Myrkottar är allmänt försiktiga och skygga djur. Blir de hotade försöker de först nå sitt skyddande bo. Om avståndet är för långt rullar de ihop sig till ett klot och lägger svansen som skydd kring buken som saknar fjäll. När individen är hoprullad riktar den ibland upp fjällen som med sina skarpa kanter ger ytterligare skydd.

De kan också slå med svansen mot angriparen som såras av svansens vassa fjällkanter. I Indonesien har en individ iakttagits som hoprullad tumlade nerför en slänt och på så sätt tillryggalade 30 meter på 10 sekunder.

Liksom skunkar kan myrkottar spruta en illaluktande vätska från sina analkörtlar mot fienden. De långa klorna används vanligen inte i försvarssyfte. Enbart stora kattdjur kan i undantagsfall bryta upp en hoprullad myrkott  Alla populationer av myrkottar minskar vilket främst beror på jakt. Kött från myrkottar betraktas i olika regioner som en delikatess och fjällen används i den traditionella kinesiska medicinen.

Jag har läst att det är straffbart att döda myrkottar i både Namibia och Zimbabwe. Och att förr i tiden i Zimbabwe var det bara kungligheter som fick äta myrkott. Om någon utan kunglig börd ertappades med att ha dödat en för egen del, blev de straffade.  

Den 15 februari, är det Myrkottens dag för att uppmärksamma hoten mot världens myrkottar. Och i sinom tid lär vi få svar på gåtan,

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll gärna avstånd och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
wwf.se
dn.se
ne.se
zoologishoppen.se
sv.wikipedia.org

Blogginlägget uppdaterat 8/4-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).