Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla. Sprid länken! Ett inlägg varje dag (minst) klockan 10. Nu 2250 st inlägg. CORONA KVAR – HÅLL DISTANS!


Världens längsta svansar, vem och vilka djur har det – i olika kategorier?

svans Rheithrosciurus macrotis

Vi, du och jag, har ingen svans – i alla fall inte jag – men vi har en svanskota, kan ha varit att vi en gång hade svans. Jag har dock inga foton från den tiden 🙂 Men vi ska gå över djurriket och se.

Svansar?
Svansar finns över alla djurklasser, både ryggradsdjur och ryggradslösa djur. Dessa tjänar ett antal syften, inklusive: balans, kommunikation och skydd mot skadedjur. Svanslängden kan mätas på flera sätt, även om två metoder tenderar att vara de vanligaste: som en exakt längd och i procent av hela djurets kroppslängd. Däggdjur har således svans, medan fiskar, salamandrar och kräldjur har stjärt. Språkbruket är dock inte konsekvent. Man talar om svans hos många kängurur och hos kameleonter, trots att dessa djur har en successivt avsmalnande kaudalregion. Fint ord, men bra 🙂

Kategori ett:
Däggdjur med de längsta svansarna.

Örontofsekorren överst (Rheithrosciurus macrotis) är en gnagare i ekorrfamiljen endemisk för Borneo. Den når en kroppslängd på 40 centimeter och därtill en cirka 30 centimeter lång, mycket stor och yvig svans. Bland däggdjuren har den volymmässigt en av de största svansarna, ca 130 % i förhållande till kroppsvolymen.


animals-with-longest-tails

Mer?
Den längsta svansen i däggdjurssläktet hör till en överraskande liten gnagare: Långörad springråtta, Long-eared jerboa. Detta djur kan växa till en längd mellan 8 cm, med en svanslängd på cirka 15 cm, eller runt dubbelt kroppstorleken. De bor i områden i de nordvästra delarna av Kina samt de sydligaste områdena i Mongoliet. Trots sin långa svans identifieras long-eared jerboa främst av sina stora öron och bakben. Det är ett nattligt däggdjur som använder ljud för att lokalisera insekter, vilket är dess främsta livsmedelskälla. Dess kraftfulla bakben gör det möjligt att springa högt upp i luften för att fånga dessa insekter. Inte så söta.


Pungråttorna då?
Pungråttor (Didelphidae) är en djurfamilj tillhörande underklassen pungdjur, som numera uteslutande förekommer i Amerika, ofta i närheten av människor. Under tertiärtiden fanns de även i Europa. Djuret varierar mellan 8 och 50 centimeter och vikten ligger mellan 13 gram och 5 kilogram. Svansen är ofta längre än övriga kroppen och används av flera arter som gripverktyg. Av svansen är de bakre 2/3 delar eller mer naken. Bara hos plymsvanspungråttan är svansen nästan helt täckt med päls. Säg 25 cm lång så är svansen cirka 13 cm.


Flera djur?
Ekorrar och många apor använder svansen som balansorgan och styrorgan, när de klättrar och hoppar i träden, kängurur när de hoppar och många däggdjur, t.ex.geparden och andra kattdjur, när de springer. De dinosaurier som rörde sig på två ben använde förmodligen stjärten på samma sätt. När vissa kängurur rör sig långsamt, använder de svansen som ett femte ben, så kallad ”femfotagång”. Det innebär att kängurun först sätter ner bakbenen och sedan samtidigt framfötterna och svansen, medan bakfötterna flyttas framåt. Känguruns svans är alltså ett femte ”ben”, framfötterna är nämligen ganska små och behöver hjälp att hålla kroppen uppe.

Bäverns namn härstammar från betydelsen ”den brune”. Den har en brun tjock päls och är ca 70-100cm lång. Svansen mäter ca 30-40 cm.


svanshorse

Hästsvansrekord?
Världens längsta hästsvans mättes upp på stoet JS Summer Breeze i augusti 2007. Hon ägdes av Crystal och Casey Socha i Augusta, Kansas. Svansen var 381 cm. En painthäst, enligt Guinness rekordbok.


Historiskt?
Dinosaurien Diplodocus hade den längsta svansen av alla, hela elva meter lång! Den längsta svansen hos nutida kräldjur har saltvattenkrokodilen – den kan bli fyra meter lång! sv saltvattenkrokodilen

Notis år 2000. Forskare har hittat fyra ex av en utdöd spindelart som var försedd med piskliknande ”svans” som forskarna tror att användes för att upptäcka byten och rovdjur i omgivningen. Spindelarten har fått namnet ”Chimerarachne yingi” och ska ha levt under krita-perioden.

De cirka 100 miljoner gamla exemplaren ska ha varit väl bevarade då då hittades inneslutna i bärnsten i norra Myanmar (Burma). Trots att Chimerarachne yingi kanske ser ännu otäckare ut än dagens spindlar så såg den antagligen inte särskilt skräckinjagande ut för sina samtida dinosaurier då den bara vara cirka 7,5 millimeter lång varav hälften av längden bestod av svansen. Oj.


Fåglar?
Den längsta svansen i fågelriket har den manliga långsvansade enfågeln, som finns i hela Afrika. Denna art har en imponerande svanslängd med mellan 6 och 8-fjädrar som mäter ca 51 cm i längd, eller fyra gånger kroppens längd.


Havets djur?
Den längsta svansen som hittas vid djupet av havet tillhör spjutrockor (whiptail-stingrayfamiljen), som finns i varma tropiska vatten över hela världen från Stilla havet till Medelhavet. Dessa djur har en stor, plattliknande kropp som mäter upp till i genomsnitt 2,5 meter i bredd, även om vissa arter är mycket mindre. Svansen kan nå upp till tre gånger kroppens längd för en total längd på cirka 6,5 meter.

svans Takydromus sexlineatus

Sexbandsödlan har den längsta svansen i både reptil- och djurvärlden. Svansen mäter ungefär 25 cm, vilket är tre gånger så lång som dess kropp. Denna ödla, även känd i flera länder i Sydostasien. Denna art är en ödla som är sociala, eftersom de kan vara inrymda med andra icke-aggressiva arter med liknande huvud och kroppslängd. Takydromus sexlineatus Daudin, 1802.


Avslutar med vår svans?
Vi har ju svanskota. Även om människan har en pytteliten svans under en del av fosterutvecklingen saknar vi normalt svans resten av livet. Normalt alltså, för i några ytterst ovanliga fall har människor med svans fötts. Ibland handlar det om missbildningar, men ibland finns det brosk eller kotor i svansen. Är det ‘svans-gener’ från våra förfäder som genom en mutation råkat aktiverats? Ingen vet…


CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
sv.ripleybelieves.com
djur.cob.lu.se
sv.wikipedia.org
djur.cob.lu.se
hd.se
hippson.se
luckyrider.se
feber.se
eskilstuna.se
cetontu.ru

Blogginlägget nedskrivet 25/3-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


2 kommentarer

Naturens Ivanhoe, aktuellt djur, myrkotten – har den samband med corona…?

myrkott1

De skygga, närsynta myrkottarna är de enda däggdjur som bär fjäll i stället för päls. Myrkottar delar många funktioner med andra däggdjur. Deras långa nosar innehåller långa tungor för att fånga insekter, såväl som skarpa klor för grävning, precis som en myrslok.

Historien om detta djur är mer tragisk, hur den behandlas. Myrkottar (Pholidota) även pangolin (som den heter på engelska) är en ganska kul liten krabat bland skapelsens mångfald. En lång, klibbig tunga gör att den kan sörpla upp tusentals myror eller termiter varje dag.

Sambandet med corona?
Vi har läst och hört, för myrkottar förekommer i nyhetsrapporteringen om coronavirusutbrottet 2020. Enligt kinesiska forskare utgör de en möjlig mellanvärd för viruset, som annars har ansetts härröra från fladdermöss. Man har sett samband mellan fladdermöss och myrkottar som säljs på marknaderna i Kina. Vilket förhoppningsvis kommer att leda till minskad efterfrågan på dessa sävliga urtidsdjur, som sorgligt nog är på listan över en av de djurarter som det handlas allra mest med.

Smittan?
Virus som är nära släkt – med det nya coronaviruset har hittats i smugglade myrkottar. Men än så länge finns inga belägg för att djuren spred smittan till människor. Prover från tre malaysiska myrkottar som beslagtogs när de skulle smugglas in i Kina under hösten 2017 innehöll coronavirus liknande det som orsakar covid-19, enligt analyser gjorda av kinesiska forskare. Coronavirus som finns i fladdermöss är närmare släkt med viruset som nu smittar människor – förutom i den del viruset använder för att invadera celler. Där är myrkottarnas coronavirus mer lika vårt.

Asiater gör slut på arten?
I Kina är det många som ser på myrkottar som ett medicinskåp. Fjällen används i traditionell kinesisk medicin och anses hjälpa mot allt från hudsjukdomar, dålig blodcirkulation och feber till bröstcancer. Effekterna har inte kunnat styrkas, fjällen består av vanligt hornämne – samma protein som finns i människonaglar.

myrkot

Lägg till detta att myrkottarnas kött är extremt eftertraktat i både Kina och Vietnam och uppskattas som lyxmat av högsta klass. En måltid lagad på myrkotte kan kosta flera tusen kronor på vietnamesiska restauranger.

Myrkottar finns i både Asien och Afrika, åtta arter totalt. Samtliga är utsatta för tjuvjakt som skenat iväg till en nästan obegriplig omfattning de senaste åren. En rad tullbeslag visar hur stor handeln är – trots att den är förbjuden. Häromåret upptäckte malaysiska tulltjänstemän vid Kuala Lumpurs flygplats över 700 kilo myrkottfjäll förpackade i säckar. Uppskattningsvis 1 400 myrkottar hade fått sätta livet till för att få ihop en sådan mängd fjäll.


Biologiskt klassas den som en enda familj uppdelad på några olika arter. Den ensam, bland alla däggdjur, täcks av hornfjäll. Myrkotten använder rumpan för att prata dvs. med droppar från körtlar vid baken som tolkas av andra ”kompisar”. Bland arterna kan nämnas jättemyrkott (Manis gigante’a) och långsvansad myrkott (Manis tetrada’ctyla) i Afrika och malajisk myrkott (Manis java’nica) i Sydöstasien.

Med hjälp av sina kraftiga klor klättrar myrkotten lätt uppe i träden eller gräver snabbt nere i marken. På mindre än en minut kan den försvinna i en sandbank.

Myrkotten lever idag i Afrika och Asien, men fossila fynd visar att den tidigare funnits spridd även i Nordamerika och Europa. Mest hör den hemma i skogar och buskmarker, men de finns även på savanner.

pangolin2
Sött ansikte? Jodå. Okej – ordningen utgörs av en enda familj – med åtta arter. Det svenska namnet syftar på likheten med gran- och tallkottar. Myrkottar äter främst myror och termiter som de fångar, de är främst nattaktiva och beroende på art vistas de i träd eller på marken. Den går på bakbenen samtidigt som den balanserar kroppen med svansen. Svansen är kraftig och kan hos vissa arter bli lika lång som resten av kroppen. Vikt 2,5 – 30 kg.

Kroppen, med undantag av nosen, buken och benens inre sida, är täckt av stora, platta, rombiska eller trekantiga fjäll som har vassa kanter och som sitter fast på kroppen likt rader av taktegel. Fjällen är förtjockningar av överhuden som är täckt av ytterligare ett hudlager, och sitter fast på utbuktningar av läderhuden. Dessa däggdjur är vanligen aktiva mellan skymningen och gryningen men kan även vara aktiva på dagen.

Myrkottars rörelser är inte så långsamma och tröga som tidigare antagits. En afrikansk art förmår springa lika snabbt som en människa. De kan inte bara förflytta sig på marken, de kan också simma.

Myrkottar är allmänt försiktiga och skygga djur. Blir de hotade försöker de först nå sitt skyddande bo. Om avståndet är för långt rullar de ihop sig till ett klot och lägger svansen som skydd kring buken som saknar fjäll. När individen är hoprullad riktar den ibland upp fjällen som med sina skarpa kanter ger ytterligare skydd.

De kan också slå med svansen mot angriparen som såras av svansens vassa fjällkanter. I Indonesien har en individ iakttagits som hoprullad tumlade nerför en slänt och på så sätt tillryggalade 30 meter på 10 sekunder.

myrkott1

Liksom skunkar kan myrkottar spruta en illaluktande vätska från sina analkörtlar mot fienden. De långa klorna används vanligen inte i försvarssyfte. Enbart stora kattdjur kan i undantagsfall bryta upp en hoprullad myrkott  Alla populationer av myrkottar minskar vilket främst beror på jakt. Kött från myrkottar betraktas i olika regioner som en delikatess och fjällen används i den traditionella kinesiska medicinen.

Jag har läst att det är straffbart att döda myrkottar i både Namibia och Zimbabwe. Och att förr i tiden i Zimbabwe var det bara kungligheter som fick äta myrkott. Om någon utan kunglig börd ertappades med att ha dödat en för egen del, blev de straffade.  

Den 15 februari, är det Myrkottens dag för att uppmärksamma hoten mot världens myrkottar. Och i sinom tid lär vi få svar på gåtan,

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll gärna avstånd och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
wwf.se
dn.se
ne.se
zoologishoppen.se
sv.wikipedia.org

Blogginlägget uppdaterat 8/4-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


Den sista pungvargen dog på zoo 1936. Vem gjorde att den försvann – vad?

pungvargen1

En gång i tiden strövade pungvargen över hela australiska fastlandet, och även Nya Guinea. Man har teorier om att den delvis försvann på grund av epidemiska sjukdomar, liksom dingons ankomst till Australien. Detta har dock inte vetenskapligt bevisats. Om människans påverkan – läs.

Fakta? Pungvarg (Thylacinus cynocephalus), i australisk folkmun kallad ”Thylacine” eller ”Tasmansk tiger”, var det största kända rovlevande pungdjuret i modern tid. Arten var endemisk för Australien och tros ha dött ut under 1900-talet. När européerna nådde Australien fanns arten bara kvar på Tasmanien.


Pungvargen var 1-1,3 meter lång och hade en mankhöjd på 60 centimeter. Honan hade en pung. Djuret hade en svanslängd av 38-65 cm och vikten varierade mellan 15 och 30 kg. Kännetecknande var de 13-19 svartbruna tvärstrimmor över den ljusgrå till gulbruna ryggen och främre delen av svansen som var lång och tjock och påminner om känguruns. Undersidan var ljusare. Den äldsta kända individen blev 13 år gammal. En bild på Benjamin, den sista tylacinen, 1933. Han avled en kall natt i augusti 1936, då en innehavare glömde att släppa in Benjamin tillbaka i sitt skydd och han hittades avliden .

pungvbenjamin

Udda?
Pungvargen ska ha haft ett underligt sätt att gå på och kunde när den jagade stå på bakbenen likt en känguru för att få överblick av landskapet. Dess byten var känguruer och mindre däggdjur samt några fåglar. Den var skygg för människor och ansågs inte som aggressiv.

Så frågan – varför dog den ut?
Människan som vanligt? Sjukdomar? Den dog ut på det australiska fastlandet tusentals år före den europeiska kolonisationen, men överlevde på Tasmanien, liksom många andra arter endemiska (lever endast på en plats) – pungdjur. De brittiska nybyggarna förstod inte vilket sorts djur de såg. Först trodde nybyggarna att den var en avlägsen släkting till hunden/vargen och inte ett pungdjur.

Pungvargen är ett i raden av djur som förmodligen dött ut på grund av människans oförståelse och rädsla. Under mitten och slutet av 1800-talet utgavs statliga skottpengar för varje skjutet exemplar. Detta beroende på att pungvargen anklagades för att riva får i stor omfattning. Detta tros dock ha varit överdrivet då tecken tyder på att pungvargen oftast åt andra mindre djur.

Arten är klassad som utrotad, men fortfarande rapporteras det om människor som säger sig ha sett djuret. Bland annat har det talats om att man ska ha funnit en död pungvarg 1965. Inga konkreta bevis på detta finns dock. 1936 dog det sista djuret i fångenskap i Hobart Zoo och senare uppgifter om att djuret setts har inte kunnat bekräftas. Arten förklarades dock inte utdöd förrän så sent som 1982.


Läste dock – 2017, att man har tusentals observationer av djuret som rapporterats in. Aboriginerna i norra Queensland pratar också om ett djur som de kallar ”månskenstigern”. De flesta observationerna har kunnat avfärdas, men två fall har väckt forskarnas intresse. De har gett extremt detaljerade beskrivningar. Det är personer som är väldigt vana i naturen. De vet hur liknande djur som dingo, vildsvin och hundar ser ut. Enligt en uppgift ska de ha sett den så sent som 1988?

Det har förekommit att djur som ansetts vara utdöda egentligen lever vidare. Ett exempel är den australiska nattpapegojan, som inte siktats på mer än 75 år då den fångades på film 2013. Forskarna är dock tveksamma om de lär finna någon, på foto eller kameror som ställts upp. OM så lär de ej kunna publicera det förrän man vet – hur man ska följa upp det. Senaste fakta? Kan det finnas en livskraftig befolkning som bor i avlägsna delar av norra Queensland? Man letade och fann tänder, fossil som var på ytan av marken och – kanske kan de finhobzoonas…?

 

Hobart Zoo, på bilden här?
Namnet även känt som Beaumaris Zoo, var en äldre, zoologisk trädgård belägen på Queens Domain i Hobart, Tasmanien, Australien.

Man stängde redan 1937, ett år efter djurets död och på grund av allvarliga ekonomiska problem.

Beteende?
Pungvargen ska ha varit nattaktiv och den vilade i skydd av klippor eller i håligheter under större träd. Ibland solbadade individerna på dagen. Habitatet utgjordes främst av gräsmarker och öppna skogar men pungvargen besökte ibland tätare regnskogar.

Web

Osäkert? Flera undersökningar kom fram till att pungvargens närmaste nu levande släkting utgörs av den tasmanska djävulen. En nyare studie från 2009 som publicerades i tidskriften Genome Research fick däremot resultatet att myrpungdjuret är närmare släkt med pungvargar.

Källor:
sv.wikipedia.org
en.m.wikipedia.org
svd.se
jakt-resor.se
shorthand.uq.edu.au

Blogginlägget nedskrivet 21/9-19.


Har du stött på en klippgrävling, släkt med en elefant…?

hyrax

Djur jag ej visste fanns, kanske du. Det gäller som sagt en mycket gammal djurgrupp som ser ut som stora marsvin. Men som är närmare släkt med elefant och sjöko. Otroligt nog.


Faktabiten?
Klipphyrax (Procavia capensis) är en däggdjursart i familjen hyraxar och tidigare har den kallats klippdasse och klippgrävling. Klipphyraxen förekommer i torra och klippiga områden över stora delar av Afrika och i västra Asien. Den är vanligtvis dagaktiv och kan snabbt röra sig på klippor. Ibland observeras de under varma nätter med fullmåne. Klipphyraxen, eller klippdassen, omnämns på inte mindre än fyra ställen i 1917 års version av Bibeln, alla i Gamla testamentet.

Till den här ordningen hör omkring tio olika klippgrävlingsarter. Du kan ofta se den när den ligger på klippor eller stenhällar och solar sig. Inte sällan syns den också i träden, där den kan klättra omkring på förvånansvärt klena grenar. Klippgrävlingen är gräs- och bladätare och lever i kolonier om 5–25 djur, som leds av en revirhållande hane.

Finns i parker?
Ja, det finns bra klippgrävlingsparker, i flera parker. Jag som djurvän, hoppas de har det bra. Djur i fångenskap har uppnått en ålder av 11 år.

Klippgrävling

Utseende?
Klipphyraxen är ungefär lika stor som en tamkanin. Den når en kroppslängd av 40-58 cm. Vikten för vuxna individer ligger mellan 1,8-5,4 kg. Pälsens färg varierar i olika nyanser av brunt och grått. Dess kroppsbyggnad kan jämföras med pipharar eller murmeldjur men de är inte närmare släkt med varandra. De främre extremiteternas har fyra tår med platta naglar som påminner om hovar. De bakre fötterna har tre tår, varav den mellersta är utrustad med en klo, medan de andra två har hovliknande naglar.

Kroppen?
Den har en körtel på ryggen som täcks av päls i annan färg (oftast svart, orange eller gul). Det lilla djurets närmsta levande släktingar som nämnts – framgår av de två framtänderna i övre käken som kontinuerligt växer. Dessa tänder är böjda i en halvcirkel. De har 34 tänder. Klipphyraxens har svanskotor men ingen synlig svans.

Matintaget?
Klipphyraxen är en växtätare och klättrar ibland upp i träd för att hämta föda. Födan utgörs främst av färskt gräs, växtskott och färska löv. Dessutom äter arten kvistar, frukter och bär. Sitt vätskebehov tillfredsställer de vanligen med vattnet som finns i födan men de dricker även ur pölar där det finns. I motsats till flera andra växtätare behöver de inte mycket tid för att smälta födan.

Klippgrävling3

Ljud?
Vid slutet av 1900-talet var ungefär 20 olika läten kända.

Vad har de för fiender?
Man räknar bland annat leoparder, schakaler, manguster, vesslor och rovfåglar. Om klipphyraxen inte lyckas att undkomma biter den mot fienden för att freda sig.

Människan?
I vissa afrikanska stater som Egypten jagas klipphyraxar för köttets och pälsens skull. I vissa områden jagas den eftersom den anses vara en konkurrent med får och andra boskapsdjur. Den utpekas och bekämpas regionalt som skadedjur på odlade växter. Djurrättsaktivister menar däremot att denna konkurrens utmålas överdriven.

Beståndets utveckling är inte känt men IUCN listar klipphyrax som livskraftig (LC) på grund av det stora utbredningsområdet och då arten lever i flera skyddade regioner.

Källor:
savannen.com
sv.wikipedia.org
ne.se
sverigesradio.se
ungafakta.se

Blogginlägg nedtecknat 23/11-19.


Sällsynta saolan eller – vietnam-antilopen, finns ännu i ett fåtal individer…

saola1

Ett av världens mest sällsynta däggdjur – den utrotningshotade saolan, också kallad vietnamantilop. Vad är detta för djur du aldrig hört om? Vietnamantilop (Pseudoryx nghetinhensis) är en art i underfamiljen oxdjur som upptäcktes så sent som 1992 av vetenskapsmän från västvärlden. Djuret lever i Laos och Vietnam. Upptäckten var en liten sensation då det vid slutet av 1900-talet antogs att alla större däggdjur var kända. Även kallad siola och ex. asiatisk enhörning.

Upptäckt?
I maj 1992 upptäcktes tre par horn i nationalparken Vu Quang i nordvästra Vietnam. Efteråt letades efter flera horn och vid slutet av 1992 var 20 par kända. De första levande exemplaren fångades och fotograferades 1996 i Laos. Numera är flera iakttagelser dokumenterade men ändå är Vietnamantilopen ett mycket sällsynt djur. I september 2013 fotograferades en vild Vietnamantiolop av en kamera ordnad av Världsnaturfonden.

Antilopens utseende?
En vietnamantilop har en kroppslängd av ca 180 cm, en mankhöjd av cirka 90 cm och en vikt omkring 100 kg. Pälsens grundfärg är mörkbrun och ovanför varje hov finns en vit fläck. I ansiktet finns vita mönster som varierar mellan individerna. I kroppsbyggnaden liknar den dykarantiloper. De smala och nästan raka hornen är riktade en bit bakåt. Hornens längd går upp till 50 cm.

Vistelse?
Vietnamantilopen vistas i täta regnrika regnskogar i regioner 300 till 1 800 meter över havet. Den finns ofta nära små vattendrag och föredrar växten Homalomena aromatica som föda som tillhör familjen kallaväxter (Araceae). Ytan på hela utbredningsområdet uppskattas med 8 000 km². Platser i Vietnamn och Laos.

saolan1

Levnadssätt?
Det är nästan ingenting känt om djurets beteende. Troligtvis lever individerna ensamma eller i par. Vietnamantilopen är aktiv på dagen och uppenbarligen mycket skygg. 1996 hittades en död hona som var dräktig. På grund av embryots utveckling antas att födelsen sker i maj eller tidigt i juni. Honans ålder uppskattades till åtta till nio år men dödsorsaken förblev oklar.

Hot och skyddsåtgärder?
Tretton exemplar hölls tidigare i fångenskap men alla dog efter några veckor. Den vietnamesiska regeringen inrättade därför ett förbud att fånga dessa djur. IUCN listar arten som akut hotad (critically endangered). Angående populationen finns idag inga godkända uppskattningar men beståndet borde inte vara större än några hundra exemplar. Djuren i området hotas av illegal skogsavverkning och tjuvjakt. WWF har varit involverat i skyddet av arten sedan dess upptäckt. WWF:s arbete för att skydda saola fokuserar på forskning, samhällsbaserad skogsförvaltning, kapacitetsuppbyggnad och förstärkning av brottsbekämpningen.

Getdjur?
I början antogs att Vietnamantilop är en medlem i gruppen getdjur. Vietnamantilopen har samma slags körtel vid ögonen som arter i släktet Capricornis. Efter undersökningar av djurets DNA räknas arten numera till underfamiljen oxdjur. Djurets position i underfamiljen är fortfarande outredd. På vietnamesiska heter Vietnamantilopen Saola (eller Sao La) som betyder ”sländhorn”. Det vetenskapliga namnet Pseudoryx kan översättas med ”falsk oryx” och syftar på hornens utseende som liknar horn från arter i släktet Oryx.

saola11

Den svartvita bilden som inte ens visar hela djuret är det första bildbeviset på 15 år av saolan i Vietnam och det blott tredje fotot på en vild individ någonsin. Kamerafällorna är ett samarbete mellan WWF och Vietnams skogsmyndigheter och bilderna är tagna i bergen mellan Vietnam och Laos. I detta svårtillgängliga område har det sedan 1997 upptäckts 1500 nya arter.


Kuriosa:
Saola uttalas – ”sow-la”.
Det har funnits få saolor i fångenskap. Mest information har kommit från en saola med namnet Robichard som observerades i fångenskap 1996 under 18 dagar tills hon dog av okända orsaker. Från vad man lärde sig av Robichard tros saolor vara tama bland människor, men mycket oroade av hundar.

Källor:
en.m.wikipedia.org
natursidan.se
sv.wikipedia.org
wwf.panda.org
nordensark.se
onekindplanet.org
Foto: William Robichaud /WWF (fotot längst ned).

Blogginlägg nedskrivet 17/11-19


2 kommentarer

Vilka djur som sover mest listade från ett – tio, gissa …?

Svinmakak Svinmakak

Alla djur är starkt beroende av sömn vilket innebär att de sover under en stor del av sina liv. Vi människor behöver cirka sju timmar per dygn, ungefär lika mycket som kaniner. Men hur är det i djurvärlden? Jag har gjort en lista och de i topp är helt givna, men sedan har jag räknat om och fått fram fem till – för att komplettera alla tio. Det kan finnas onämnda djur som kan platsa, det är som vi, lite individuellt. Men mest trött är ettan 🙂

1.
Koalabjörnar.
Koalabjörnar är de utmärkande sjusovarna och förtjänar därför förstaplatsen på denna lista. Koalabjörnen kommer ursprungligen från Australien och kan sova upp till 22 timmar om dygnet. (18-22 tim).

Varför?
Anledningen är den dåliga maten den äter. Koalan äter bara eukalyptusblad som innehåller väldigt lite näring. Den äter inte vilka blad som helst heller, den är väldigt kräsen. Ibland kan den söka igenom 9 kilo blad för att till slut hitta ett halvt kilo som den tycker duger att äta. Än så länge vet inte forskarna vad det är som gör att den gillar vissa bland mer än andra. De spenderar merparten av dagen i ett träd och kommer bara ned när temperaturerna sjunker. På sommaren söker de efter högre träd med tillräckligt med blad för att skydda dem, oavsett om de är ätbara eller inte.

koala

När vintern kommer behöver de kortare, mer bladrika träd som skyddar dem mot kylan. Detta eftersom det blir kallare ju högre upp man är. Och de sover ej av nödvändighet, utan av njutning. Det är därför de blir griniga när de väcks.

2.
Fladdermöss.
De sover cirka 20 timmar per dygn. Fladdermöss (Chiroptera) är efter gnagare den artrikaste däggdjursgruppen på jorden, med mer än 1 000 arter, vilka alla kan flyga. De flesta fladdermusarter är aktiva på natten. De bildar större grupper när de sover och hos vissa arter uppgår antalet individer i flocken till 20 miljoner. (Som vampyrer sover?). I viloställning hänger de flesta fladdermöss i bakfötterna med huvudet nedåt. De kan även hänga delvis liggande.

fladderm

Att de hänger kan bero dels på att de har vingar på händerna och bara fötterna lediga att hänga i, och dels på att de snabbt kan komma till flykt då det bara är att släppa taget och glida iväg.

3.
Sengångare.
De är söta – och kapabla att sova 20 timmar om dygnet! Till skillnad från koalan så lever sengångaren i samma träd fram tills att den måste gå ned och göra ifrån sig. Den begraver sin avföring och letar sedan efter ett nytt träd. Detta sker en gång i månaden. (10-20 tim.)

sengångare

Trots sitt namn så är sengångaren ett hårt arbetande djur. Anledningen till att de är långsamma är för att de har väldigt begränsat med energi. Därför sparar de energi till när de verkligen behöver den. Det är därför de är kapabla att attackera likt en katt om de är i fara. Deras sömntimmar rättfärdigas av detta behov att spara energi.

4.
Bältdjur.
Detta konstiga djur, även kallat bälta, kommer från Central- och Sydamerika. Tidigt på morgonen kvicknar den till och ger den sig ut på jakt efter något gott att tugga i sig. Frukosten består oftast av myror, skalbaggar och andra insekter men ibland också av blad och frukt. Dess skal täcker hela kroppen, inklusive ben, svans och öron. Den sover upp till 19 timmar dagligen. Bältdjur bär på mycket vikt Därför blir de trötta (som vi) 🙂 Dess skal kan väga upp till tre gånger mer än resten av kroppen. Inte undra på att de behöver sin skönhetssömn!

4.
Pungråttor.
Delad plats. Detta pungdjur sover upp till – 19 sömntimmar per dygn. Trots sin storlek och smidighet i träden är den långsam och klumpig. Den spenderar därför merparten av sin tid i träd, vaken och sovande. Kanske sover den så mycket på grund av allt klättrande och hoppade från träd till träd. Det måste vara jobbigt?

5.
Lemurer.
Sömnen mellan 16 timmar till 19 timmar per dygn, vilket är vad lemurerna behöver för att förbli aktiva under resten av dygnet. De säger att man för att nyttja dygnet till fullo bör dela upp det i tre 8-timmarspass, men det håller inte lemurerna med om. De föredrar att dela upp dagen i två delar: en dubbel portion sömn och en portion för att äta och göra andra saker.

De kommer ursprungligen från Madagaskar och är kända som en av de minsta primaterna. Det kan vara den tropisk värmen som gör att de sover så mycket. Att leva och hoppa från träd till träd skulle dock göra vem som helst trött oavsett klimatet.

6.
Lejon.
Ett lejon sover och vilar ungefär 16-20 timmar per dag. Anledningen till detta är att lejonet har få svettkörtlar och därmed sparar sin energi till kvällen och natten när det är svalare och därmed lämpligare att jaga och då de i allmänhet kan vara mer aktiva

7.
Ekorrar.
De sover i 16 timmar. Ekorren har en karakteristisk svans, vars syfte tros vara att hjälpa till att hålla balansen när den hoppar mellan grenar och att hålla ekorren varm när den sover. Under antiken antogs att ekorren har sin långa svans för att ge sig själv skugga. Därför kallades djuret på grekiska för skiuros (’skuggsvans’), som även återfinns i släktets vetenskapliga namn.

8.
Katter.
Katten är en sjusovare och sover bortåt 16 timmar, det vill säga två tredjedelar av ett dygn. En nioårig katt har på det viset inte varit vaken i mer än i tre år. När katten sover, alternerar den mellan den ytliga sömnen, som varar i ungefär en halvtimma och drömsömnen, som är kortare och inte varar mer än sex-sju minuter.

9.
Jordekorrar.
Den sover i 15 timmar. Av de 25 kända arterna lever de flesta i Nordamerika och bara en enda art (Tamias sibiricus) i Eurasien. Jordekorrar bygger större gångsystem med gömda ingångar. Tunneln där djuret sover är hos den sibiriska jordekorren mycket ren och andra tunnlar tjänstgör som avfallslager. Kända jordekorrar i populärkulturen är Disneys Piff och Puff, samt figurerna i filmen Alvin och gänget. På engelska kallas jordekorrar chipmunks på grund av sitt läte.

10.
Svinmakaker.
Den lever i Sydasien och sömnen varar i 14 timmar. Svinmakak (Macaca nemestrina) är en sydostasiatisk art i familjen markatt-artade apor som tillhör släktet makaker. Svinmakak är vanligen aktiv på dagen. Den klättrar i växtligheten och kommer ibland ner till marken. Djurets svenska trivialnamn syftar på svansen som påminner om grisens svans. Synsöverst på sidan.

Övrigt?
Många djurarter, som fåglar, vattenlevande däggdjur och reptiler, har så kallad unihemisfärisk sömn. Det betyder att de bara sover med en hjärnhalva i taget och ett öga öppet. På så sätt blir djuret mindre sårbart för rovdjursattacker och vattenlevande djur som t ex delfiner håller sig vakna nog att kunna gå upp till ytan och andas.

Någon funderar kanske på fina pandan? Pandan äter bambu till frukost, lunch och middag. Fjorton timmar om dygnet käkar den bambu (och en och annan blomma). Resten av tiden sover den helst. Så kvar blir cirka 10 timmar (bara). Lite sömn har ex. giraff och elefanter. Du sover statistiskt 6-8 timmar dygnet? Tänkte väl det. 🙂

Källor:
minadjur.com
kpwebben.se
expressen.se
natgeo.se
sova.se
fragaenbiolog.blogg.lu.se
123fakta.com
nrm.se
agria.se
pandaplanet.se

Blogginlägget nedskrivet 20/7-19