Ja, en tradition nästan att man ska luras. Men varför ska vi luras, idag är det ju så att de flesta medier också hakar på detta. Aprilskämt är en typ av practical joke som tillämpas över stora delar av världen den 1 april. Det franska nyåret flyttades år 1564 från den 1 april till den 1 januari. Alla som struntade i ändringen och firade nyår den 1 april utsattes därför för aprilskämt. 🙂
När startade det här och med vad? Man tror att första april-skämten kom till Sverige i mitten av 1600-talet. Skämtet gick då ut på att lura någon att gå dumma ärenden – t.ex. fick den lurade ett brev, en så kallad aprilsedel.
I andra delar av världen? I Storbritannien, USA och Australien kallas dagen för All Fools’ Day eller April Fools’ Day. I Frankrike kallas den som blir utsatt för aprilskämt för un poisson d’avril (aprilfisk) och i Skottland för en gowk (gök/dummerjöns). I Indien lurar man också folk under Holi-festen den 31 mars.
Ett jag gillar, en snäll, är detta: ”Spaghetti växer på träd”. ”Det skämtet levererade BBC första april 1957. I sändningen hävdades det att man åkt till Schweiz och plockat spaghetti från träd. Som bevis visades en film på träden. Flera tittare ville ha fröna för att sätta igång egna odlingar.”
Vi har ramsor, ex: Vår egen ”April april din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill”, den franska är ”Aprilfisk” (poisson d’avril), finska ”April april, ät sill och drick lervatten till” (aprillia, aprillia, syö silliä, juo kuravettä päälle) eller – tyska.”April, April, der macht was er will!”
Historiska skämt? Första kända aprilskämtet i en dagstidning är från 1846 då Evening Standard i London hade en annons där folk kunde åka till en adress för att titta på åsnor. Folk reste dit och letade och letade, tills de förstod att de själva var åsnorna. 🙂
TV-historia? Historiska skämt finns, ett äldre var 1962 då man i TV sa att man kunde på sin svart-vita TV se färg om man satte en nylonstrumpa över. En mer udda från 1950: ”Den 1 april 1950 meddelade den svenska tidningen Göteborgs-Posten (GP) att Öland lossnat från havsbotten och flutit in mot den svenska kusten.”.
Bilden över här visar skämtet med färg-TV, med Kjell Stensson, legendarisk tv-man. Och min far gick på det och satte en strumpa på bildrutan – hela kvällen. ”Men visst ser man lite färg väl…?” 🙂
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som trots vaccin kräver allas noggrannhet. Obs använd helst munskydd – bland folk och med kollektivtrafiken. Blogginlägget nedskrivet 5/6-21
Helger faller in då och då, jag hör ofta av bekanta som – har de öppet den dagen eller är det en röd dag? Jag och du vet att det finns numer alltid öppna affärer. Men frågan jag tänkte på. Vet vi vad röd dag betyder? Ja, den är rödare än andra? Svaret vet vi, men bakgrunden och lite om 2021 och dess röda dagar.
Betydelse av röd dag eller helgdag? Ja, en helgdag, i Sverige är det vi vardagligt kallar röd dag, som är en söndag eller en annan enligt lag fastställd dag som är arbetsfri för att medborgarna skall kunna fira en religiös eller traditionell högtid. Utöver dessa helgdagar kan lördagar och helgdagsaftnar vara lediga dagar beroende på land.
Färgen i almanackan? Helgdagar kan delas in i rörliga och fasta, religiösa och profana. Fasta helgdagar infaller samma datum varje år, medan rörliga helgdagars datum varierar beroende på astronomiska händelser, eller så flyttas helgdagen till den helg som är i anslutning till den ursprungliga helgdagen. Helgdagar kallas röda dagar – eftersom de ofta utmärks med rött i kalendrar, medan övriga dagar är märkta i svart. Japp!
Röda dagar är svenska dagar som ses som arbetsfria dagar även om en del yrkesgrupper behöver arbeta, de som arbetar dessa dagar ska ha rätt till övertidskompensation. De flesta dagar är i knutna till kristna högtider eller andra traditioner som är djupt rotade i Sverige.
Är snart kommande Kristi himmelsfärd en röd dag? Frågan fick jag i april 2021. Okej, Kristi himmelsfärdsdag, Kristi flygare, Kristi himmel och Helgetorsdag, en vårdag som har kommit att kallas vid många namn. Oavsett vilket som används vet de flesta vad som menas, nämligen den kristna högtiden som firas över hela världen. Vad många däremot inte alltid har koll på är om Kristi himmelsfärd är en röd dag.
Svaret…? Inom kristendomen är det på Kristi himmelsfärds dag som Jesus lämnar jorden. Detta efter att ha vandrat bland oss i fyrtio dagar efter sin uppståndelse. Innan uppstigningen får Jesus lärjungar i uppdrag att berätta för resten av världen om vad de har fått uppleva. Jesus lovar att, även om han stiger till himmelen, finnas närvarande hos dem. Den helige Anden kommer alltid att finnas kvar hos människorna för att hjälpa dem, vilket också firas 10 dagar senare under pingsten.
Eftersom Kristi himmelsfärd är direkt sammankopplad med påsken infaller dagen på olika datum varje år. Mer specifikt infaller Kristi himmelsfärdsdag 40 dagar efter påsk och då påskdagen alltid är en söndag kommer Kristi himmelsfärd således – alltid att inträffa på en torsdag.
Detta innebär att den efterföljande dagen räknas som en så kallad klämdag – ett bra sätt att få njuta av en extra lång helg. Gudstjänster denna dag sker ibland i naturen med en så kallad gökotta. Som man kanske kan förstå av namnet äger detta rum tidigt på morgonen.
Svara då, men vi måste se till lagen: För att besvara frågan måste vi vända oss till en svensk lag som talar om för oss vilka, utöver alla söndagar, som är röda dagar. Med allmän helgdag avses i lag eller annan författning söndagar, däribland påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.
Ja! Kristi himmelsfärd är alltså en röd dag och du är i regel ledig från arbete och skola. Vad som gäller för just dig är upp till ditt kollektivavtal och arbetsgivare. Eftersom dagen efter är en ensam arbetsdag mellan en helgdag och en arbetsfri dag är det många som tar ledigt på fredagen. I år (2021) infaller Kristi himmelsfärdsdag den 13 maj.
Framöver! Maj 1 – Första maj 13 – Kristi himmelsfärdsdag (se ovan)
23 – Pingstdagen Pingsten infaller 50 dagar efter påsk och firas kyrkligt sett till åminnelse av att den Helige anden gav sig till känna för lärjungarna och tillkännagivandet av den första kristna kyrkan. I det svenska bondesamhället har högtiden förknippats med religiöst präglad glädje men också med viss syndighet. Den folkliga seden att utse ”pingstbrud” ville kyrkan förbjuda vid flera tillfällen.
Juni 6 – Sveriges nationaldag 26 – Midsommardagen
November 1 – Alla helgons dag Alla helgons dag, Festum Omnium Sanctorum eller Dominica in natali sanctorum, är en kristen högtid som firas till martyrers och helgons ära. Den har utan avbrott ingått i det svenska kyrkoåret sedan medeltiden. I Finland och Sverige är Alla helgons dag en allmän helgdag. Den inföll tidigare alltid den 1 november men flyttades 1772 till första söndagen i november.
December 25 – Juldagen 26 – Annandag jul
Nu vet ni lite mer och idag är som sagt det mesta öppet, som julafton och nyårsafton. Men flera av oss minns och har våra röda dagar kvar … 🙂
Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.
Blogginlägget nedskrivet 12/4-21 Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).
Trettio dagar har november, april, juni och september, februari tjuguåtta allen, alla de övriga trettioen.
Ja, en ramsa de flesta av oss hört som ska lära oss om våra månaders antal dagar. Den heter 30 dagar har november, och är en gammal ramsa, som man använder för att räkna ut hur många dagar månaderna har enligt julianska och gregorianska kalendern. Den är ursprungligen engelsk, och heter på engelska Thirty Days Hath September”.
Vilka månader har 31 dagar och vilka har 30? Finns det något knep för att hålla koll på hur många dagar en månad har? Ja, det finns det! Denna som kommer nedan är lättast.
Man kan också minnas att en månad, februari, har 28 dagar (29 vid skottår). Så: 30-dagarsmånader – är endast fyra av tolv månader: April. Juni. September. November. Lär dig de fyra bara 🙂
Vanlig är ”knogmetoden” enligt bilden. Ta bort tummarna och räkna varje knoge och en för varje mellanrum. Så: Första knogen: Januari, 31 dagar. Första mellanrummet: Februari, 28 dagar. Andra knogen: Mars, 31 dagar. Andra mellanrummet: April, 30 dagar. Tredje knogen: Maj, 31 dagar. Tredje mellanrummet: Juni, 30 dagar. Fjärde knogen: Juli, 31 dagar.
Andra handen: Första knogen (högerhand): Augusti, 31 dagar. Första mellanrummet: September, 30 dagar. Andra knogen: Oktober, 31 dagar. Andra mellanrummet: November, 30 dagar. Tredje knogen: December, 31 dagar. (Två över räknas ej).
Ramsan i början – på engelska lyder en variant av ramsan: Thirty days hath September, April, June, and November. All the rest have thirty-one, Excepting February alone, And that has twenty-eight days clear, And twenty-nine in each leap year.
Bakgrund till ramsan? Den har lång historia. En medeltida version har hittats ur Harley 2341 från 1400-talet, och finns i British Library:
Thirtey days has November, Aprile, June, and September: Of twyecescore-eightt is but eine, And all the remnante be thrycescore-eine. O’course Leap yare comes an’pynes, Ev’rie foure yares, gote it ryghth. An’twyecescore-eight is but twyecescore-nyne.
I senare versioner har ofta september och november bytt plats i ramsan, så att september i stället nämns först.
Vår svenska översättning? Den svenskspråkiga översättningen är gjord av den som pekoralist ansedde räkneläraren, men också nonsensversens fader, i Vadstena Hans Jacob Seseman, född 6 september 1751 på Alms rusthåll i Tingstads socken, Östergötland, och publicerad i hans Brudskrifter 1851. Hans var från 1793 lärare vid apologistskolan här i Vadstena. ”Såsom på grund af sina egenheter icke rätt passande till lärare, blef han 1805 tjänstefri…”
Seseman var en mer än måttligt originell herre men gjorde goda insatser som läroboksförfattare (matematik). Hans poetiska skapelser var dock hopplösa, det tyckte redan Sesemans samtid. Men idag kan vi läsa de sesemanska skaldestyckena och njuta av deras oavsiktliga komik. Han avled 19 april 1819.
Bakgrund? ”Hans blev intagen på Jönköpings trivialskola, och han lyckades, den obemedlade ynglingen genomgå denna genom att, så snart han det förmådde, uppehålla sig genom meddelande af undervisning åt yngre kamrater. Sedan han 1774 blifvit student i Uppsala, kvarstannade han därstädes någon tid. Nödgad att förskaffa sig sitt uppehälle genom undervisning i enskilda hus, fortfor han därmed i många år.
Han sökte förgäfves 1777 en docentur i aritmetik, men konsistoriets afslag å hans ansökan var åtföljdt af den förklaringen, att »det gärna skulle se honom till häradsskrifvare eller någon dylik räkenskapssyssla befordrad.»
Sedan han genom en på eget förlag 1779-83 utgifven lärobok Arithmetica eller räknekonst dokumenterat sig såsom kunnig i antydda ämne, fick han, på förord af Schröderheim, anställning såsom apologist och kollega vid trivialskolan i Vadstena 1791, hvilken anställning han dock icke tillträdde förrän 1793. Såsom på grund af sina egenheter icke rätt passande till lärare, blef han 1805 tjänstefri och tillbragte de sista åren i Stockholm, där han snart blef af hvar man känd på grund af sitt egendomliga yttre och sina originella vanor och där afled han.
Själf tillade han sig titeln »aritmethices magister» och lärer verkligen varit skickligi räknekonsten. Sin ryktbarhet vann han genom sina rimmerier, hvilka sannolikt blifvit föga bemärkta, om ej Schröderheim upptäckt dem och sökt utveckla dem till allmänhetens förlustelse. Samme man tros äfven haft sin hand med vid redaktionen af H:s samlade kväden, hvilka utkommo under titeln: Brudeskrifter med mera af och öfver samt utgifna af arithmeticus magistern och apologisten Hans Jakob Seseman och sedan blifvit omtryckta i Hansellis samling af äldre skalders arbeten.
Förutom den förenämnda räkneboken, innehållande ett philosofiskt, mathematiskt curieusitets cabinett, inrättadt och prydt med utvalda och angenäma samt eftertänksamma propositioner i räkne- och mätekonsten, utgaf han en Algebra eller högre och naturligare samt allmännare räknekonst 1791-93.”
En ramsa? Man bör ej äta krita allt uppå denna jord. Men städse sig beflita att hålla sina ord.
CORONA: Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om alla dina medmänniskor.
Källor: sv.wikipedia.org vadstenabibliotek.wordpress.com (läst tips: Kim Torvanger ) tidochdatum.se runeberg.org
Zenzationella Människor Et Facto 