Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08 -MINST 4-5 GGR VECKAN! 2800 inlägg. Carpe diem.


Lämna en kommentar

Lättodlat i trädgården, för nybörjare som mig – tips…

vform1

Jag har lärt mig att det finns många perenner som är mycket tacksamma. Man sätter ner dem och vattnar vid torka så länge plantan är nyplanterad. Sedan behöver man inte göra så mycket mer än att vänta på att de växer och frodas.

Om, bra med lite gödsel, men de här växterna klarar sig också ganska bra på det som naturligt finns i jorden. De är inga finsmakare med pretentiösa krav på vad de får sig till livs utan utvecklar sig även utan att vi gör oss stora ansträngningar.

Vill du komma igång direkt i trädgården? Jag har läst på 🙂
Här listas fyra på rad av de allra mest lättodlade perennerna för soligt till halvskuggigt läge. De är snygga, härdiga, långlivade och klarar sig utan stöd. Mycket lätta att lyckas med helt enkelt. Foton på alla.


lättodlatanisisop-blue-fortun

1. Anisisop, Agastache ‘Blue Fortune’.
‘Blue Fortune’ är med sitt stadiga växtsätt en pålitlig kompis i rabatten. Den blommar länge, från juni till september, med väldoftande blåvioletta blommor. De sitter i axlika vippor och lockar massor av fjärilar, humlor och bin. Sorten blir omkring 90 cm hög och trivs i vanlig, väldränerad trädgårdsjord.


lättodlatRöd rudbeckia

2. Röd rudbeckia, Echinacea purpurea ‘Magnus’
En av sensommarens vackraste perenner enligt experter. Röd rudbeckia ‘Magnus’ växer med raka stadiga stjälkar, blir ca 100 cm hög och blommar i juli till september i en mustigt violettrosa ton. Sorten är problemfri, älskar sol och värme och klarar torka bra. Plantera i väldränerad jord så blir glädjen långvarig utan ansträngning. ’Magnus’ är favorit för fjärilar och andra insekter.


lättodlatmatrona

3. Kärleksört, Hylotelephium ‘Matrona’ ovan och ‘Herbstfreude’ under. 💥
Två höstblommande perenner som är lättodlade. De är tacksamma vad gäller jord, trivs med magra förhållanden och tål torka, så ingen stödbevattning här. Kärleksört ‘Herbstfreude’ är färgstark och lyser upp hösten med sina stora mörkrosa blomflockar.

lättodlatHerbstfreude

Sorten ‘Matrona’ har bladverk i rödbruna toner och rosaröda blommor. Båda sorterna börjar växa tidigt på våren och är sedan fina på ett stillsamt vis hela sommaren. På hösten briljerar de!


4. Flocknäva, Geranium macrorrhizum

lättodlat Flocknäva

Flocknäva är en suverän marktäckare som snabbt breder ut sig och bildar täta mattor. Den trivs i de flesta lägen och jordar och är tålig mot torka, även i skugga. Det väldoftande bladverket är grönt och fräscht under säsongen och får vackra höstfärger. Vanlig flocknäva blommar i violettrosa i juni-juli. Det finns också sorter med ljusare blommor, till exempel ‘Spessart’ som är vit till lätt rosa. Höjden är 20-40 cm.

Återkommer med mer om trädgården eller för balkongen – växter är liv. 🙂


Källor.
sasongensbasta.se
blomsterlandet.se
coop.se
rosenholm.se

Blogginlägget nedskrivet 22/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor. I maj talas nu om en ny variant av covid, läs på!


1 kommentar

Ängens blommor, i diken och skog – vad heter de…?

ängogras

Det tusenåriga ängsbruket behövdes ej i slutet av 1800-­talet, när vallodling på åkermark infördes. De kvävefixerande klövervallarna gav mångdubbelt med vinterhö och var lättare att sköta med maskiner.
Dåtid? För tvåhundra år sedan fanns det runt två miljoner hektar ängar i vårt land. I dag är det strax under 7 000 hektar. Den största ytan med ängsflora återfinns annars numera längs vägkanterna, som slås med maskin varje sommar.


Presentation av några du känner igen? Rolig kunskap, man har sett dem, men namnet kommer man ej alltid på.

1. Väddklint:
Den är en ganska stor och grov, flerårig ört med parflikiga blad och rödvioletta blommor. Stjälken är upprätt, vanligen grenig och kan bli upp till en meter hög. Väddklint blommar i juli-augusti. Frukterna är mörkt bruna och har en tjock och mörk hårpensel.

ängVäddklint

Väddklint ser ut som en rödklint, men den senare är spädare och har lansettlika, oftast hela blad. Väddklint, holkfjäll – är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige, men förekommer sällsynt även i en del nordliga landskap. Den växer på torr och öppen mark, ofta i backar och vägkanter. Första fynduppgift publicerades 1745 då Linné omtalar den i Flora Svecia som mindre allmän.

Artnamnet scabiosa av att den i de medeltida läkeböckerna kallades Scabiosa major. Scabiosa är också det vetenskapliga namnet på släktet fältväddar. Det äldre svenska namnet järnört används numera på arten Verbena officinalis.


2. Brudbröd:
Brudbröd (Filipendula vulgaris Moench) är en art i familjen rosväxter. Parflikig bladrosett vid marken med många småblad, nästan bladlös stängel och yvig förgrenad gräddvit blomsamling. Blommar i början av juli eller något före gulmåran.

ängBrudbroed

Blommorna är väldoftande på grund av sitt innehåll av metylsalicylat. Brudbröd förväxlas ibland med älggräs. En utmärkande skillnad är växtplatsen: Brudbröd växer på torra platser; älggräs i fuktig mark.
De näringsrika rotknölarna är ätliga, vilket ibland uppmärksammas i överlevnadskurser.
Av malda rotknölar kan nödbröd bakas.

Användning?
I somliga trakter lär brudbröd ha insamlats för att ge smak åt vissa maträtter. Om exempelvis brudbrödblommor kokas i mjölk får mjölken god smak, antagligen p.g.a blommornas innehåll. (Detta ämne används även för att ge smak åt vissa sorters tuggummi.)

Ordledet bröd syftar otvetydigt på rotknölarnas användning till nödbröd. Hur ledet brud skall förklaras är däremot oklart. Noteras kan emellertid att det tyska namnet för brudbröd är Kleines Mädesüß, ungefär Lilla sötnosen i betydelsen ung flicka. Detta kan kanske antyda ett sammanhang med en gemensam etymologisk rot långt tillbaka i tiden för ett kvinnligt väsen). I svenskt slangspråk menas med brud en person i allmänhet med kvinnligt kön; stundom förvrängt till brallis. Jaså?


3. Gulmåra:
Den enda måran med gula blommor, barrlika blad i krans, väldoftande. Gulmåra är en flerårig ört som kan bli upp till fyra decimeter hög. Den blommar i juni-juli, blomställningarna är täta och rikblommiga.
Den korsar sig med stormåra (G. album) och ger upphov till en intermediär hybrid, som kallas gräddmåra eller hybridmåra och som i växtsätt liknar stormåra, men har blekgula blommor och smalare blad än denna.

änggulmåra

Utbredning. Gulmåra är allmän på torrbackar och ängsmark i nästan hela landet, olven under gästabud, men ansågs orsaka bråk och osämja, därav namnet trätogräs. Artnamnet verum kommer av latinets verus (äkta) och betyder ‘äkta måra’.


4. Humleblomster:

ängHumleblomster

Känns igen på de hängande blommorna med brunlila foderblad. Geum rivale blommar blommar från maj till juli. Blommans foder är rödbrunt och kronbladen är först gulvita senare blekt rosafärgade med mörkare ådror. Stjälken är upprätt med lutande topp som reser sig upp när blomman går i frukt. Humleblomster är vanlig i nästan hela landet. Den växer på fuktiga ställen, till exempel i fuktängar och kärrkanter.

Artnamnet rivale kommer från latinets rivus (bäck) och syftar på att den växer på fuktig mark.
Användning? Jordstammen hos humleblomster kan kokas färsk eller torkad i vatten till en stärkande choklad-liknande dryck. Ett avkok, med mjölk och socker, har fått namnet Indian Chocolate.

Jordstammen har i likhet med sin släkting nejlikrot (G. urbanum) en doft och smak som påminner om kryddnejlikans och kan användas för att förbättra smaken på t.ex. vin och öl. Underjordiska växtdelar skördas bäst under vår eller höst. Blomman kan ätas och användas till dekoration i matlagning. Bladen kan hackas ner i t ex soppor och stuvningar.

Som medicin?
Traditionellt har avkok på jordstammen hos humleblomster använts invärtes mot frossa, feber, diarré, tarm- och magbesvär; även ansetts verksamt vid utvärtes behandling av olika hudåkommor såsom fläckig hud, finnar och fräknar. Jordstammen har inom folkmedicin använts som ett antiinflammatorisk, antiseptisk och sammandragande medel. Allt med en nypa salt, men från en tid då örter var vanligt för det mesta…


5. Höskallra:
Gula blommor i kraftiga ljusgröna foderblad. När höskallrans frön rasslade sades det förr vara dags att slå ängen. Vetenskapligt namn: Rhinanthus angustifolius, förekomst: Tämligen allmän.

ängHöskallra

Underarten höstskallra (ssp. angustifolius) är ganska vanlig i Syd- och Mellansverige, den växer huvudsakligen på vägrenar och på strandängar. Underarten äkta höskallra (ssp. grandiflorus) växer i slåttermarker och naturbetesmarker men har minskat kraftigt och är numera mycket sällsynt. Åkerskallra (ssp. apterus) var i äldre tid ett vanligt åkerogräs, särskilt i något fuktiga åkrar, men har genom effektiviserad utsädesrensning nästan helt försvunnit ur den svenska floran. Eftersom fröna var giftiga blev rågbrödet bittert och ohälsosamt.

Den blommar i juli-september. Höskallra är en halvparasit, vars rötter har sugskålar som fäster på värdväxtens rötter.


Källor:
sverigesnatur.org
linnaeus.nrm.se
sv.wikipedia.org
plantagen.se
skogsskafferiet.se
alltpaoland.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 23/7-21


Blommorna på gräsmattan kallade ogräs, vad heter de…?

Trådveronikan, mer längre ned. ❤

Ogräs kan vara vackra men råkar för oss människor växa på fel plats. Tycker många, visst, ibland blir det så. Vi hittar dem i planteringen, odlingen eller grusgången där de tar ljus, vatten och näring från våra växter. Därför är det viktigt att rensa bort dem kontinuerligt.


Vår Daisy eller – Tusensköna:


Bland de mest kända ogräset på gräsmattan är nog – Daisy, som är det engelska namnet på blomman tusensköna. Tusenskönan eller bellis (Bellis perennis) är en växtart i familjen korgblommiga växter. Den är lågväxande och tuvbildande, med gula diskblommor och vita strålblommor. Den är mycket populär såväl som prydnads- som rabattblomma. Förr i tiden användes den i trolldrycker. Kom ihåg det 🙂


Smörblomman:

Ranunculus acris L., är en växt, underarten vanlig smörblomma (Ranunculis acris ssp. acris) som är mycket vanlig i Norden. Den växer på frisk eller gärna fuktig mark, som fuktängar, stränder, hagar och öppna skogar, men även på fjällhedar. Utbredningen för de olika underarterna är otillräckligt studerad, underarten parksmörblomma (ssp. friesianus) är dock inkommen med utländskt gräsfrö och förekommer sällsynt i parker i Sydsverige. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet. Bra torka som eternell där färgen består. Artnamnet acris kommer av latinets acer (skarp) och syftar på smaken.


Rödfibbla:

En jag tycker om, med ett lite knepigt namn. Rödfibbla är en lågväxt till medelstor flerårig ört med ovanjordiska utlöpare. Stjälken är nästan bladlös men har ofta ett par små blad, den är borsthårig och kan bli en halv meter hög. Blommorna är klarröda eller orangeröda, de inre är oftare ljusare än de yttre och kan ibland vara gulaktiga. Den omfattar ett mindre antal små arter, artnamnet aurantiaca kommer av latinets aurantiacus (guldgul) och syftar på de centrala blommornas ofta orangegula färg.


Brunört:

Brunört är en flerårig, gleshårig ört som kan bli nästan tre decimeter hög. Den blommar i juli-augusti med violetta eller ibland rent vita blommor. Blommornas stödblad är ofta brunaktiga och bildar tillsammans med blommorna en nästan huvudlik samling. Blommorna är drygt en centimeter långa. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet, men arten är känd sedan medeltiden. Artnamnet vulgaris kommer av latinets vulgus (hop, allmänhet) och betyder vanlig. Svenska namnet brunört syftar på blommornas ofta brunaktiga stödblad och det äldre namnet skogshumle.


Korsört:

Latin, Senecio vulgaris, och den producerar en stor mängd med frön och de frön som hinner gro på hösten övervintrar. Korsörten är en art i familjen korgblommiga växter och ett mycket vanligt ogräs, ofta i rabatter, åkrar, vid hus och gårdar. Liksom andra ogräs påträffas den också ofta på havsstränder. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum år 1658, men arten är känd sedan medeltiden.
Som ogräs är den ganska harmlös eftersom den är liten och har svag, ettårig rot.


Penningört:

På latin – Thlaspi arvense, och den kan bli upp till 50 cm hög och blommar med vita små blommor från maj till oktober. Fröna överlever minst 5 år i marken. Växten har en skarp lukt då den bryts eller krossas.
Penningört är lätt att känna igen på de stora, runda och plattade fruktskidorna. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet. Bladen används som krydda och/eller smörgåspålägg med en smak som påminner om vitlök och krasse.

De mogna fröna kan mortlas och användas som krydda. Artnamnet arvense kommer av latinets arvum (åker) och syftar på att den ofta växer i åkrar.


Baldersbrå:


Tripleurospermum perforatum, förväxlas oftast med prästkrage, men denna har småflikiga blad som ser ut som dillblad. Baldersbrå är en ettårig kal, doftlös ört med finflikiga dill-lika blad och prästkragelika blomkorgar. Stjälken kan bli upp till sex decimeter hög och är vanligen upprätt och bladflikarna är spetsiga och tunna.

Första fynduppgift publicerades på 1600-talet. Artnamnet perforatum betyder genomborrad, perforerad. Namnet baldersbrå anses komma av strålblommornas kritvita färg som är lika vita som Balders ögonbryn, i Eddan omnämns nämligen ett gräs, det vitaste av alla, som var så vitt som Balders brár (ögonhår eller ögonbryn).


Trådveronika:
Vår Veronica filiformis är en växtart i familjen grobladsväxter. Trådveronikan har förtjusande små, ljusblå blommor och är nära släkt med den mörkare teveronikan. Det är en flerårig, lågväxt ört med finhåriga, krypande stjälkar som bildar ganska täta mattor. Bladen är små, runda, grunt naggade och ljusgröna, vilket gör att stjälkarna ser ut som pärlband.

Trådveronika är en ursprungligen odlad art som härstammar från Kaukasus. Den förekommer tämligen sällsynt naturaliserad i parker, trädgårdar och på ruderatmarker. Första fynduppgift är från Lidingö, Uppland 1933, fyndet publicerades dock först 1937. Ett exemplar insamlat av G. A. Sjödahl den 11 juni 1933 på Lidingö finns i Naturhistoriska riksmuseets samlingar och kan ses i artens bildgalleri.

Trådveronika odlas ibland som trädgårdsväxt. Artnamnet filiformis betyder trådformad och kommer av latinets filum (tråd) och forma (form).

Blommor är oftast vackra. Åtta mer – du vet mer om nu… ❤

Källor:
poseidon.goteborg.se
sv.garden-landscape.com
dinbyggare.se
giftinformation.se
sv.wikipedia.org
linnaeus.nrm.se
skogsskafferiet.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 5/7-21

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).