Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3000 inlägg. Våga lär mer!


2 kommentarer

Vilka djur som sover mest listade från ett – tio, gissa …?

Svinmakak Svinmakak

Alla djur är starkt beroende av sömn vilket innebär att de sover under en stor del av sina liv. Vi människor behöver cirka sju timmar per dygn, ungefär lika mycket som kaniner. Men hur är det i djurvärlden? Jag har gjort en lista och de i topp är helt givna, men sedan har jag räknat om och fått fram fem till – för att komplettera alla tio. Det kan finnas onämnda djur som kan platsa, det är som vi, lite individuellt. Men mest trött är ettan 🙂

1.
Koalabjörnar.
Koalabjörnar är de utmärkande sjusovarna och förtjänar därför förstaplatsen på denna lista. Koalabjörnen kommer ursprungligen från Australien och kan sova upp till 22 timmar om dygnet. (18-22 tim).

Varför?
Anledningen är den dåliga maten den äter. Koalan äter bara eukalyptusblad som innehåller väldigt lite näring. Den äter inte vilka blad som helst heller, den är väldigt kräsen. Ibland kan den söka igenom 9 kilo blad för att till slut hitta ett halvt kilo som den tycker duger att äta. Än så länge vet inte forskarna vad det är som gör att den gillar vissa bland mer än andra. De spenderar merparten av dagen i ett träd och kommer bara ned när temperaturerna sjunker. På sommaren söker de efter högre träd med tillräckligt med blad för att skydda dem, oavsett om de är ätbara eller inte.

koala

När vintern kommer behöver de kortare, mer bladrika träd som skyddar dem mot kylan. Detta eftersom det blir kallare ju högre upp man är. Och de sover ej av nödvändighet, utan av njutning. Det är därför de blir griniga när de väcks.

2.
Fladdermöss.
De sover cirka 20 timmar per dygn. Fladdermöss (Chiroptera) är efter gnagare den artrikaste däggdjursgruppen på jorden, med mer än 1 000 arter, vilka alla kan flyga. De flesta fladdermusarter är aktiva på natten. De bildar större grupper när de sover och hos vissa arter uppgår antalet individer i flocken till 20 miljoner. (Som vampyrer sover?). I viloställning hänger de flesta fladdermöss i bakfötterna med huvudet nedåt. De kan även hänga delvis liggande.

fladderm

Att de hänger kan bero dels på att de har vingar på händerna och bara fötterna lediga att hänga i, och dels på att de snabbt kan komma till flykt då det bara är att släppa taget och glida iväg.

3.
Sengångare.
De är söta – och kapabla att sova 20 timmar om dygnet! Till skillnad från koalan så lever sengångaren i samma träd fram tills att den måste gå ned och göra ifrån sig. Den begraver sin avföring och letar sedan efter ett nytt träd. Detta sker en gång i månaden. (10-20 tim.)

sengångare

Trots sitt namn så är sengångaren ett hårt arbetande djur. Anledningen till att de är långsamma är för att de har väldigt begränsat med energi. Därför sparar de energi till när de verkligen behöver den. Det är därför de är kapabla att attackera likt en katt om de är i fara. Deras sömntimmar rättfärdigas av detta behov att spara energi.

4.
Bältdjur.
Detta konstiga djur, även kallat bälta, kommer från Central- och Sydamerika. Tidigt på morgonen kvicknar den till och ger den sig ut på jakt efter något gott att tugga i sig. Frukosten består oftast av myror, skalbaggar och andra insekter men ibland också av blad och frukt. Dess skal täcker hela kroppen, inklusive ben, svans och öron. Den sover upp till 19 timmar dagligen. Bältdjur bär på mycket vikt Därför blir de trötta (som vi) 🙂 Dess skal kan väga upp till tre gånger mer än resten av kroppen. Inte undra på att de behöver sin skönhetssömn!

4.
Pungråttor.
Delad plats. Detta pungdjur sover upp till – 19 sömntimmar per dygn. Trots sin storlek och smidighet i träden är den långsam och klumpig. Den spenderar därför merparten av sin tid i träd, vaken och sovande. Kanske sover den så mycket på grund av allt klättrande och hoppade från träd till träd. Det måste vara jobbigt?

5.
Lemurer.
Sömnen mellan 16 timmar till 19 timmar per dygn, vilket är vad lemurerna behöver för att förbli aktiva under resten av dygnet. De säger att man för att nyttja dygnet till fullo bör dela upp det i tre 8-timmarspass, men det håller inte lemurerna med om. De föredrar att dela upp dagen i två delar: en dubbel portion sömn och en portion för att äta och göra andra saker.

De kommer ursprungligen från Madagaskar och är kända som en av de minsta primaterna. Det kan vara den tropisk värmen som gör att de sover så mycket. Att leva och hoppa från träd till träd skulle dock göra vem som helst trött oavsett klimatet.

6.
Lejon.
Ett lejon sover och vilar ungefär 16-20 timmar per dag. Anledningen till detta är att lejonet har få svettkörtlar och därmed sparar sin energi till kvällen och natten när det är svalare och därmed lämpligare att jaga och då de i allmänhet kan vara mer aktiva

7.
Ekorrar.
De sover i 16 timmar. Ekorren har en karakteristisk svans, vars syfte tros vara att hjälpa till att hålla balansen när den hoppar mellan grenar och att hålla ekorren varm när den sover. Under antiken antogs att ekorren har sin långa svans för att ge sig själv skugga. Därför kallades djuret på grekiska för skiuros (’skuggsvans’), som även återfinns i släktets vetenskapliga namn.

8.
Katter.
Katten är en sjusovare och sover bortåt 16 timmar, det vill säga två tredjedelar av ett dygn. En nioårig katt har på det viset inte varit vaken i mer än i tre år. När katten sover, alternerar den mellan den ytliga sömnen, som varar i ungefär en halvtimma och drömsömnen, som är kortare och inte varar mer än sex-sju minuter.

9.
Jordekorrar.
Den sover i 15 timmar. Av de 25 kända arterna lever de flesta i Nordamerika och bara en enda art (Tamias sibiricus) i Eurasien. Jordekorrar bygger större gångsystem med gömda ingångar. Tunneln där djuret sover är hos den sibiriska jordekorren mycket ren och andra tunnlar tjänstgör som avfallslager. Kända jordekorrar i populärkulturen är Disneys Piff och Puff, samt figurerna i filmen Alvin och gänget. På engelska kallas jordekorrar chipmunks på grund av sitt läte.

10.
Svinmakaker.
Den lever i Sydasien och sömnen varar i 14 timmar. Svinmakak (Macaca nemestrina) är en sydostasiatisk art i familjen markatt-artade apor som tillhör släktet makaker. Svinmakak är vanligen aktiv på dagen. Den klättrar i växtligheten och kommer ibland ner till marken. Djurets svenska trivialnamn syftar på svansen som påminner om grisens svans. Synsöverst på sidan.

Övrigt?
Många djurarter, som fåglar, vattenlevande däggdjur och reptiler, har så kallad unihemisfärisk sömn. Det betyder att de bara sover med en hjärnhalva i taget och ett öga öppet. På så sätt blir djuret mindre sårbart för rovdjursattacker och vattenlevande djur som t ex delfiner håller sig vakna nog att kunna gå upp till ytan och andas.

Någon funderar kanske på fina pandan? Pandan äter bambu till frukost, lunch och middag. Fjorton timmar om dygnet käkar den bambu (och en och annan blomma). Resten av tiden sover den helst. Så kvar blir cirka 10 timmar (bara). Lite sömn har ex. giraff och elefanter. Du sover statistiskt 6-8 timmar dygnet? Tänkte väl det. 🙂

Källor:
minadjur.com
kpwebben.se
expressen.se
natgeo.se
sova.se
fragaenbiolog.blogg.lu.se
123fakta.com
nrm.se
agria.se
pandaplanet.se

Blogginlägget nedskrivet 20/7-19


Vilka djur har mest antal ben, läs en topplista och en överraskande vinnare…

Illacme plenipes

Djuret med världsrekord i antal ben? ”Tusenfoting” sa man förr men inte för att de hade tusen ben utan ”väldigt många”. Mest antal ben i världen då, hur kan en lista se ut på de som har mest? Här får du en lista i ordning.

Ettan på listan är överlägsen, forskare har upptäckt en art som kommer närmast den s.k. tusenfotingen och det med 750 ben är kanske många nog.

Namnet?
Illacme plenipes är världens benrikaste djurart – honorna har cirka 200 ben mer än hanarna (550).

Illacme plenipes, djuret med mest ben på Jorden.
https://www.youtube.com/watch?v=MYJRNCEJz2E

I åttio år trodde forskarvärlden att den slingriga lilla kryparen hade dött ut, men bara för några år sedan hittades den igen. Nu har forskare kartlagt arten. Illacme plenipes håller till på bara 4,5 kvadratkilometer i Kalifornien, i närheten av Silicon Valley, och det är honorna som är de mest imponerande.

Forskarna tror att arten har utvecklat så många ben som en anpassning till dess livsstil. De lever i sina trånga slingriga gångar under jorden, och behöver också benen för att klänga fast i de speciella sandstensblock som är unika för just den här området i Kalifornien. (Den återupptäckta artens egenskaper presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften ZooKeys.)

Vinnaren klar men hur kan en lista se ut, detta enligt de källor jag letat fram. Bra kunskap.

1. Illacme plenipes 750 st. ben (bilden högst upp).

2. Mångfotingar (Myriapoda) är marklevande leddjur med långsträckt kropp och många ben. Antalet benpar varierar från 8 upp till – 375 beroende på art. Bilden under.

Myriapoda

3. Gråsuggor och tånglöss. 14 st. ben. Gråsugga på bilden under.

Gråsugga


5. Räkor, humrar, krabbor, kräftor (tio ben och stor stjärt). Alla 10 st. ben.
(Äkta räkor (Caridea) är en infraordning i ordningen tiofotade kräftdjur).

9. Spindeldjur ex. som spindlar, dolksvansar, fästingar och kvalster mfl. inom samma grupper. 8 st. ben.

13. Insekter, med 6 st. ben, utgör den artrikaste djurgruppen bland landdjuren. Det vetenskapliga namnet, insecta, kommer från latin och betyder “uppdelat”. Insekterna delas in i 32 större grupper, så kallade ordningar, som i sin tur delas in i lägre enheter. Ex. Den röda skogsmyran (Formica rufa) och de flesta andra insekter är mycket stabilare än däggdjur, när de står, när de går och när de springer.

Övrigt:
4 ben: Groddjur, ödlor och de flesta däggdjur.
2 + 2 ben: Människoapor som stöder sig på frambenen
2 ben: Fåglar, människor m.m.
0 ben: Ormar, maskar, sniglar och snäckor

Sex ben är kanske det bästa benantal man kan ha. Man räknar balans och vikt, stabiliteten.

Varför har människor två ben, hästar fyra, myror sex och spindlar åtta gångben?
I en del fall kan det bero på anpassningar till miljön, i andra fall skulle det kunna förklaras av djurens evolutionära historia och i vissa fall kan vi inte förklara det.

Källor:
svt.se
djur.cob.lu.se
sv.wikipedia.org
illvet.se
djurtema.blogspot.com
svenska.yle.fi
nrm.se
youtube.com


Giftiga växter i sommaren, många är de som man ska tänka på – före…

Sommar och giftiga växter är gott om, vet du om vilka? Skönhet och närhet till oss kan få oss smälta av dess utseende, läs lite om vilka.

Många bär och växter är lockande för små barn. En del är giftiga, men oftast inte i den mängd som barn brukar äta. Det är ovanligt att bär och växter orsakar förgiftning hos barn, men det finns några du bör se upp med alldeles särskilt ifall de finns i närheten. Och vuxna räknar vi in såklart. Så med allt, i allvarliga fall kan det leda till otrevliga effekter. Bilderna visar växterna med bilden under.

En genomgång på en del av de omskrivna. Tio vanliga.
Änglatrumpet – Växten är mycket giftig. Änglatrumpeten har speciella frön, blad och blommor och innehåller bland annat atropin.

Änglatrumpet

Paternosterböna – Växten och framförallt bönan är mycket giftig. Bönan används till bland annat leksaker så barn kan tugga på den.

Paternosterböna

Stormhatt – Precis som övriga är stormhatten mycket giftig. Fröna och roten innehåller akonitin och växten har orsakat – dödsfall. Symptomerna består bland annat av brännande känsla i mun och svalg, kallsvettighet, diarré, hjärtrytmrubbningar och andningsförlamning.

Björnloka – Innehåller furokumariner som kan vara väldigt irriterande för huden, framför allt när huden utsätts för sol. Ger brännskadeliknande symtom.

Belladonna – Ta inte fel på dessa bär. De är mycket giftiga och har lett till allvarliga förgiftningar tidigare då den bland annat innehåller atropin. Hjärtklappning, hallucinationer, medvetslöshet och kramper är bara några av symtomerna.

Fingerborgsblomma – Ser vacker ut för ögat, men innehåller digitalis som kan påverka hjärtat. Är mycket giftig och vid allvarlig förgiftning blir man illamående, får kräkningar och hjärtrytmrubbningar.

Fingerborgsblomma

Bolmört – Roten innehåller bland annat atropin och förtäring av växten har lett till allvarliga förgiftningar. Muntorrhet, hjärtklappning, vida pupiller och hallucinationer är bara några av symtomerna.

Sprängört – En av Sveriges farligaste växter. Roten innehåller cicutoxin och växten kan även i små mängder ge allvarlig förgiftning. Historiskt har sprängörten även lett till dödsfall. Växer vid stränder, vattendrag och på fuktiga ställen.

sprängört

Tidlösa – Även denna växt har lett till dödsfall tidigare. Fröna, löken och blomman innehåller kolchicin som är mycket giftigt. Tidlösa liknar krokus och symtomerna kan komma timmar efter förtäring.

Liljekonvalj – är en av våra vackraste försommarblommor med sina små, vita klockor. Dock är det så att den kan vara riktigt farlig. Klockorna innehåller nämligen så kallade hjärtglykosider, som kan ge människor symptom som yrsel, utslag, kräkningar och diarré. I allra värsta fall kan förtäring av liljekonvalj leda till hjärtrytmrubbningar

Därutöver är många växter inne och ute delvis giftiga, så det finns mycket tänka på. Rätt behandlat så inte farligt. Liksom, vem äter röd flugsvamp?

Länk över giftiga växter, enligt Giftinformation.
https://giftinformation.se/vaxtregister/

Obs:
Åtgärder!

Om barnet ätit växtdelar eller mer än enstaka bär/frön av giftiga plantor bör man:
Kontakta Giftinformationscentralen, tel 112 för bedömning av risken. (Vid mindre akuta ärenden kan den nås via tel 010-456 67 00 eller på Giftinformationscentralen.).
Ge medicinskt kol om det finns hemma, alternativt mjölk eller vatten.
Framkalla kräkning inom 30 minuter efter misstänkt intag av giftiga bär eller växtdelar och uppsöka sjukvård.

Källor:
Giftinformationscentralen
24kalmar.se
hemmets.se
familjen.trygghansa.se