Zenzationella Människor Et Facto

Fakta för alla om ALLT. Länka till vänner Helt NYA inlägg, Klockan 09 – Måndag, onsdag, fredag och lördag! 2560 st inlägg. OBS! COVID-19 DISTANS!


Vacker bagge i guld, endast 15 mm lång, alltså en skalbagge…

Gräsgrön guldbagge

Såg den på foto och blev nyfiken, så snygg. Ja, det handlar om den på bilden överst, en gräsgrön guldbagge (Cetonia aurata) i underfamiljen guldbaggar. Den gräsgröna guldbaggen är metalliskt grönglänsande, med några svaga vita tvärgående streck på täckvingarna. Den är mellan 14-20 millimeter lång. Guldbaggen äter nektar och ses ofta på blommor. De ses vanligtvis i soligt väder när de äter på kronblad av blommor, särskilt rosor. Vuxna kan ofta ses från början av sommaren och är mycket snabba att ta sticka iväg – och flyga om de störs.


Slafsande vid maten?
Japp, de blir alldeles blöta runt munnen när de äter. Som du och jag! Det är från en egenproducerad vätska som hjälper dem att få i sig sin favoritmat: pollen. Man vet att dessa guldbaggar fångar blommors pollen med hjälp av penselaktiga mundelar. Så magiskt, likt borstar penslas pollen av från blomställningar. Men lever man på pyttesmå pollenkorn, som dessutom med egna munpenslar gör det hela lite mer effektivt vid matdags? Andra pollenätande skalbaggsarter har speciella strukturer för att effektivt fånga upp pollen.

grasgrCetonia aurata1


Mer om dess aktiva sida?
Guldbaggen flyger ofta i solsken. Till skillnad från andra skalbaggar kan den flyga utan att lyfta på och sära på täckvingarna. Det beror på att täckvingarnas kant på yttersidan nära basen är försedd med en utskärning, genom vilken flygvingarna kan fällas ut.

Olika utseende på samma bagge?
Ja, det finns individer som kan vara mer eller mindre guldfärgade, ha en bronsfärgad glans, eller vara mörkare grönblå eller närmast blåvioletta. Undersidan på skalbaggen är rödaktigt kopparfärgad. Bakkroppen är jämnbred, halsskölden är bred och huvudet är litet och antennerna är ganska korta, böjda och har solfjäderformade antennklubbor.

Barnen? 🙂
Larven är vitgulaktig med gles fin behåring och ett litet brungulaktigt huvud. Dess kropp har formen av ett C.

Gräsgrön guldbagge1

Var finner man dem?
Gräsgrön gulbagge förekommer i större delen av Europa och österut genom norra Asien till Sibirien. I Sverige är den vanlig upp till Jämtland.


Levnadssätt?
Guldbaggen trivs sittande på blommor och kan hittas i trädgårdar.
Solöga är en bok som beskriver djurs symbolik:
Enligt den kommer skalbaggen med ett budskap.”Ge dig själv tid till att växa. Din gåva är att känna dig väl förberedd.”

Har du sett någon? Och – det finns mängder av olika baggar.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
sv.wikipedia.org
facebook.com
lotusblomman.nu
etologen.wordpress.com
grida.no

Blogginlägget nedskrivet 4/5-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


I Fråga Lund, vår dr. Jessica K. Abbott svarar på djur och alla deras varför…

jess

Färggrann, en röst som fastnar hos oss, skönt annorlunda det är forskaren vid Lunds universitet och i SVT i Fråga Lund.
Jessica har genom hela sin karriär försökt göra sin forskning om evolution begriplig för en publik som sträcker sig utanför forskarsamhället.

Så, vem är du?
Jessica Kristen Abbott, född i mars 1978, från Peterborough, Ontario, är en kanadensisk-svensk evolutionsbiolog. Hon är universitetslektor vid Lunds universitet. Bor i Marieholm, Skåne – gift med Nils Åke Sundqvist även nämnd NIck Quist, född 1974.

Abbot inledde sina universitetsstudier vid University of Guelph och kom till Sverige från Kanada som utbytesstudent 1999. Hon slutförde sin masterutbildning vid Lunds universitet och doktorerade på polymorfism hos – flicksländor. 2007, träffade hon sin man och de fick sitt första barn. Så efter 8 år, flyttade hon tillbaka till Kanada och genomförde sin postdok i Kingston i Ontario, där även deras andra barn föddes. 2009, Efter drygt två år, flyttade de tillbaka till Sverige och hon började forska vid Ted Morrows laboratorium i Uppsala. Familjen har även en 2-årig Jack Russell Terrier (2019).


Egen hemsida: jessicakabbott.com

jessica

Efter detta?
Sedan 2012 forskar hon vid Lunds universitet och hennes forskning kretsar kring bananflugor och plattmaskar och är inriktad på könskromosomer. 2015 tilldelades Abbot ett anslag på 13 miljoner kronor av Europeiska forskningsrådet. Sedan 2016 är hon anställd som lektor vid Lunds universitet specialiserad på den genetiska evolutionen hos eukaryoter. Hon är ansvarig för den webbaserade portalen ”Fråga en biolog”. Och sedan 2016 en av experterna i panelen i TV-programmet Fråga Lund på Sveriges Television.

Crafoord prize lecture – Jessica Abbott
https://www.youtube.com/watch?v=r3ij1pMxi7U

Om sina bananflugor? De som jag har fritt flygande deltid i köket?
Jessica blir på gott humör när hon ser stora och glansiga bananflugor.
”Vingarna är vackra och så har de röda ögon. Och jag blir ständigt förvånad över vad de kan. De kan välja ut en partner med bra gener och kvalité. De kan medicinera sina larver. Hanarna tröstäter mat med alkohol när de inte får para sig.”

Jessica från Kanada nappade på erbjudandet om en plats vid lärosätet här, innan hon ens visste var staden ligger.
”Efteråt tänkte jag: Shit, tänk om det ligger ovanför polcirkeln”.

jessicax2

Sagt av Jessica:
”Jag har alltid haft ett starkt engagemang inom populärvetenskap, och jag har ett eget företag för uppdrag som ligger utanför ramen för min tjänst som lektor vid Lunds Unviersitet. Jag håller till exempel föredrag för föreningar och gymnasieskolor om olika ämnen inom genetik och evolution. Är du intresserad av bästa läge eller special kortutbildning, så hör gärna av dig.”


Programmet från Lund?
Fråga Lund är ett svenskt TV-format där professorer och andra akademiker sitter i en panel inför publik och besvarar vetenskapliga frågor. Det första programmet sändes 1962 och har sedan visats i flera omgångar fram till 2000 med vissa uppehåll, nu sedan februari 2019 är komikern Robin Paulsson programledare.

Källor:
sydsvenskan.se
sv.wikipedia.org
jessicakabbott.com
merinfo.se
lundagard.se
hd.se
biologi.lu.se

Blogginlägg nedtecknat 24/9-19


2 kommentarer

Vilka djur som sover mest listade från ett – tio, gissa …?

Svinmakak Svinmakak

Alla djur är starkt beroende av sömn vilket innebär att de sover under en stor del av sina liv. Vi människor behöver cirka sju timmar per dygn, ungefär lika mycket som kaniner. Men hur är det i djurvärlden? Jag har gjort en lista och de i topp är helt givna, men sedan har jag räknat om och fått fram fem till – för att komplettera alla tio. Det kan finnas onämnda djur som kan platsa, det är som vi, lite individuellt. Men mest trött är ettan 🙂

1.
Koalabjörnar.
Koalabjörnar är de utmärkande sjusovarna och förtjänar därför förstaplatsen på denna lista. Koalabjörnen kommer ursprungligen från Australien och kan sova upp till 22 timmar om dygnet. (18-22 tim).

Varför?
Anledningen är den dåliga maten den äter. Koalan äter bara eukalyptusblad som innehåller väldigt lite näring. Den äter inte vilka blad som helst heller, den är väldigt kräsen. Ibland kan den söka igenom 9 kilo blad för att till slut hitta ett halvt kilo som den tycker duger att äta. Än så länge vet inte forskarna vad det är som gör att den gillar vissa bland mer än andra. De spenderar merparten av dagen i ett träd och kommer bara ned när temperaturerna sjunker. På sommaren söker de efter högre träd med tillräckligt med blad för att skydda dem, oavsett om de är ätbara eller inte.

koala

När vintern kommer behöver de kortare, mer bladrika träd som skyddar dem mot kylan. Detta eftersom det blir kallare ju högre upp man är. Och de sover ej av nödvändighet, utan av njutning. Det är därför de blir griniga när de väcks.

2.
Fladdermöss.
De sover cirka 20 timmar per dygn. Fladdermöss (Chiroptera) är efter gnagare den artrikaste däggdjursgruppen på jorden, med mer än 1 000 arter, vilka alla kan flyga. De flesta fladdermusarter är aktiva på natten. De bildar större grupper när de sover och hos vissa arter uppgår antalet individer i flocken till 20 miljoner. (Som vampyrer sover?). I viloställning hänger de flesta fladdermöss i bakfötterna med huvudet nedåt. De kan även hänga delvis liggande.

fladderm

Att de hänger kan bero dels på att de har vingar på händerna och bara fötterna lediga att hänga i, och dels på att de snabbt kan komma till flykt då det bara är att släppa taget och glida iväg.

3.
Sengångare.
De är söta – och kapabla att sova 20 timmar om dygnet! Till skillnad från koalan så lever sengångaren i samma träd fram tills att den måste gå ned och göra ifrån sig. Den begraver sin avföring och letar sedan efter ett nytt träd. Detta sker en gång i månaden. (10-20 tim.)

sengångare

Trots sitt namn så är sengångaren ett hårt arbetande djur. Anledningen till att de är långsamma är för att de har väldigt begränsat med energi. Därför sparar de energi till när de verkligen behöver den. Det är därför de är kapabla att attackera likt en katt om de är i fara. Deras sömntimmar rättfärdigas av detta behov att spara energi.

4.
Bältdjur.
Detta konstiga djur, även kallat bälta, kommer från Central- och Sydamerika. Tidigt på morgonen kvicknar den till och ger den sig ut på jakt efter något gott att tugga i sig. Frukosten består oftast av myror, skalbaggar och andra insekter men ibland också av blad och frukt. Dess skal täcker hela kroppen, inklusive ben, svans och öron. Den sover upp till 19 timmar dagligen. Bältdjur bär på mycket vikt Därför blir de trötta (som vi) 🙂 Dess skal kan väga upp till tre gånger mer än resten av kroppen. Inte undra på att de behöver sin skönhetssömn!

4.
Pungråttor.
Delad plats. Detta pungdjur sover upp till – 19 sömntimmar per dygn. Trots sin storlek och smidighet i träden är den långsam och klumpig. Den spenderar därför merparten av sin tid i träd, vaken och sovande. Kanske sover den så mycket på grund av allt klättrande och hoppade från träd till träd. Det måste vara jobbigt?

5.
Lemurer.
Sömnen mellan 16 timmar till 19 timmar per dygn, vilket är vad lemurerna behöver för att förbli aktiva under resten av dygnet. De säger att man för att nyttja dygnet till fullo bör dela upp det i tre 8-timmarspass, men det håller inte lemurerna med om. De föredrar att dela upp dagen i två delar: en dubbel portion sömn och en portion för att äta och göra andra saker.

De kommer ursprungligen från Madagaskar och är kända som en av de minsta primaterna. Det kan vara den tropisk värmen som gör att de sover så mycket. Att leva och hoppa från träd till träd skulle dock göra vem som helst trött oavsett klimatet.

6.
Lejon.
Ett lejon sover och vilar ungefär 16-20 timmar per dag. Anledningen till detta är att lejonet har få svettkörtlar och därmed sparar sin energi till kvällen och natten när det är svalare och därmed lämpligare att jaga och då de i allmänhet kan vara mer aktiva

7.
Ekorrar.
De sover i 16 timmar. Ekorren har en karakteristisk svans, vars syfte tros vara att hjälpa till att hålla balansen när den hoppar mellan grenar och att hålla ekorren varm när den sover. Under antiken antogs att ekorren har sin långa svans för att ge sig själv skugga. Därför kallades djuret på grekiska för skiuros (’skuggsvans’), som även återfinns i släktets vetenskapliga namn.

8.
Katter.
Katten är en sjusovare och sover bortåt 16 timmar, det vill säga två tredjedelar av ett dygn. En nioårig katt har på det viset inte varit vaken i mer än i tre år. När katten sover, alternerar den mellan den ytliga sömnen, som varar i ungefär en halvtimma och drömsömnen, som är kortare och inte varar mer än sex-sju minuter.

9.
Jordekorrar.
Den sover i 15 timmar. Av de 25 kända arterna lever de flesta i Nordamerika och bara en enda art (Tamias sibiricus) i Eurasien. Jordekorrar bygger större gångsystem med gömda ingångar. Tunneln där djuret sover är hos den sibiriska jordekorren mycket ren och andra tunnlar tjänstgör som avfallslager. Kända jordekorrar i populärkulturen är Disneys Piff och Puff, samt figurerna i filmen Alvin och gänget. På engelska kallas jordekorrar chipmunks på grund av sitt läte.

10.
Svinmakaker.
Den lever i Sydasien och sömnen varar i 14 timmar. Svinmakak (Macaca nemestrina) är en sydostasiatisk art i familjen markatt-artade apor som tillhör släktet makaker. Svinmakak är vanligen aktiv på dagen. Den klättrar i växtligheten och kommer ibland ner till marken. Djurets svenska trivialnamn syftar på svansen som påminner om grisens svans. Synsöverst på sidan.

Övrigt?
Många djurarter, som fåglar, vattenlevande däggdjur och reptiler, har så kallad unihemisfärisk sömn. Det betyder att de bara sover med en hjärnhalva i taget och ett öga öppet. På så sätt blir djuret mindre sårbart för rovdjursattacker och vattenlevande djur som t ex delfiner håller sig vakna nog att kunna gå upp till ytan och andas.

Någon funderar kanske på fina pandan? Pandan äter bambu till frukost, lunch och middag. Fjorton timmar om dygnet käkar den bambu (och en och annan blomma). Resten av tiden sover den helst. Så kvar blir cirka 10 timmar (bara). Lite sömn har ex. giraff och elefanter. Du sover statistiskt 6-8 timmar dygnet? Tänkte väl det. 🙂

Källor:
minadjur.com
kpwebben.se
expressen.se
natgeo.se
sova.se
fragaenbiolog.blogg.lu.se
123fakta.com
nrm.se
agria.se
pandaplanet.se

Blogginlägget nedskrivet 20/7-19