Finns det några ormar som kan flyga, för några trivs väl med höjder…?

Ormar – hur tänker man mer än långa, smala, ringlande, giftiga och knappast i luften? Lite är fel, kanske fördomar – och också ormar kan vara spännande. Men kan de flyga? Nej…? Jo, i alla fall om man menar glidflyga. Det finns fem arter av paradissnokar, Chrysopelea, annat namn på släktet flygormar, som kan hoppa och glidflyga mellan träden. Alla lever i tropiska regnskogsområden i bland annat Indien, Sri Lanka, Malaysia och Indonesien.

Namnet?
Paradissnokar – formar om kroppen under själva glidflykten, de plattar ut sig så att de får en lyftkraft av luften som strömmar emot dem, som en halvcirkel. De kan inte vinna höjd genom eget arbete i luften som t.ex. fåglar kan, den typen av flygning finns det inga ormar som kan. Men de hoppar inte bara, genom sin platta form i luften kan de glidflyga från ett träd till nästa.

”Flygkonsten”?
Flygormar glidflyger mellan träden genom att kasta sig ut från en gren och breder ut revbenen så att kroppen blir plattare, vilket ökar luftmotståndet och minskar fallets hastighet så att de bärs längre genom luften. I Sydostasiens regnskogar kan de glidflyga upp till 30 meter mellan träden. Ormen använder antagligen slingrandet för att ta tag i luften, precis som vi kan ta tag i vattnet när vi simmar.

Storlek?
Paradissnokar blir mellan en knapp meter och upp till 1,5 meter långa som mest. De har ganska svagt gift.
De ingående arterna i släktet är slankt byggda och har mycket varierad färgteckning. Den minsta arten, Chrysopelea pelias, blir cirka 60–70 centimeter lång. Den största arten är Chrysopelea ornata som når en längd på över en meter och som kan bli upp till omkring 130 centimeter lång.

Flygormar anses inte utgöra någon större fara för människor. Ormarna jagar i träden. Till deras byten hör små däggdjur, däribland fladdermöss. Dessutom jagas fåglar, ödlor och grodor. Och nej, de finns ej i Sverige….

Källor:
faktabanken.nu
ne.se
terrariedjur.se
sv.wikipedia.org
svt.se

❤
Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 25/1-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Vacker bagge i guld, endast 15 mm lång, alltså en skalbagge…

Såg den på foto och blev nyfiken, så snygg. Ja, det handlar om den på bilden överst, en gräsgrön guldbagge (Cetonia aurata) i underfamiljen guldbaggar. Den gräsgröna guldbaggen är metalliskt grönglänsande, med några svaga vita tvärgående streck på täckvingarna. Den är mellan 14-20 millimeter lång. Guldbaggen äter nektar och ses ofta på blommor. De ses vanligtvis i soligt väder när de äter på kronblad av blommor, särskilt rosor. Vuxna kan ofta ses från början av sommaren och är mycket snabba att ta sticka iväg – och flyga om de störs.

---

Slafsande vid maten?
Japp, de blir alldeles blöta runt munnen när de äter. Som du och jag! Det är från en egenproducerad vätska som hjälper dem att få i sig sin favoritmat: pollen. Man vet att dessa guldbaggar fångar blommors pollen med hjälp av penselaktiga mundelar. Så magiskt, likt borstar penslas pollen av från blomställningar. Men lever man på pyttesmå pollenkorn, som dessutom med egna munpenslar gör det hela lite mer effektivt vid matdags? Andra pollenätande skalbaggsarter har speciella strukturer för att effektivt fånga upp pollen.

---

Mer om dess aktiva sida?
Guldbaggen flyger ofta i solsken. Till skillnad från andra skalbaggar kan den flyga utan att lyfta på och sära på täckvingarna. Det beror på att täckvingarnas kant på yttersidan nära basen är försedd med en utskärning, genom vilken flygvingarna kan fällas ut.

Olika utseende på samma bagge?
Ja, det finns individer som kan vara mer eller mindre guldfärgade, ha en bronsfärgad glans, eller vara mörkare grönblå eller närmast blåvioletta. Undersidan på skalbaggen är rödaktigt kopparfärgad. Bakkroppen är jämnbred, halsskölden är bred och huvudet är litet och antennerna är ganska korta, böjda och har solfjäderformade antennklubbor.

Barnen? 🙂
Larven är vitgulaktig med gles fin behåring och ett litet brungulaktigt huvud. Dess kropp har formen av ett C.

Var finner man dem?
Gräsgrön gulbagge förekommer i större delen av Europa och österut genom norra Asien till Sibirien. I Sverige är den vanlig upp till Jämtland.

---

Levnadssätt?
Guldbaggen trivs sittande på blommor och kan hittas i trädgårdar.
Solöga är en bok som beskriver djurs symbolik:
Enligt den kommer skalbaggen med ett budskap.”Ge dig själv tid till att växa. Din gåva är att känna dig väl förberedd.”

Har du sett någon? Och – det finns mängder av olika baggar.

CORONA:
Tänk på alla – det konkreta enkla: Handhygien, stanna hemma om du känner dig minsta sjuk, håll avstånd, hosta i armvecken och var rädd om gamla och sjuka.

Källor:
sv.wikipedia.org
facebook.com
lotusblomman.nu
etologen.wordpress.com
grida.no

Blogginlägget nedskrivet 4/5-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

I Fråga Lund, vår dr. Jessica K. Abbott svarar på djur och alla deras varför…

Färggrann, en röst som fastnar hos oss, skönt annorlunda det är forskaren vid Lunds universitet och i SVT i Fråga Lund.
Jessica har genom hela sin karriär försökt göra sin forskning om evolution begriplig för en publik som sträcker sig utanför forskarsamhället.

Så, vem är du?
Jessica Kristen Abbott, född i mars 1978, från Peterborough, Ontario, är en kanadensisk-svensk evolutionsbiolog. Hon är universitetslektor vid Lunds universitet. Bor i Marieholm, Skåne – gift med Nils Åke Sundqvist även nämnd NIck Quist, född 1974.

Abbot inledde sina universitetsstudier vid University of Guelph och kom till Sverige från Kanada som utbytesstudent 1999. Hon slutförde sin masterutbildning vid Lunds universitet och doktorerade på polymorfism hos – flicksländor. 2007, träffade hon sin man och de fick sitt första barn. Så efter 8 år, flyttade hon tillbaka till Kanada och genomförde sin postdok i Kingston i Ontario, där även deras andra barn föddes. 2009, Efter drygt två år, flyttade de tillbaka till Sverige och hon började forska vid Ted Morrows laboratorium i Uppsala. Familjen har även en 2-årig Jack Russell Terrier (2019).

---

Egen hemsida: jessicakabbott.com

Efter detta?
Sedan 2012 forskar hon vid Lunds universitet och hennes forskning kretsar kring bananflugor och plattmaskar och är inriktad på könskromosomer. 2015 tilldelades Abbot ett anslag på 13 miljoner kronor av Europeiska forskningsrådet. Sedan 2016 är hon anställd som lektor vid Lunds universitet specialiserad på den genetiska evolutionen hos eukaryoter. Hon är ansvarig för den webbaserade portalen ”Fråga en biolog”. Och sedan 2016 en av experterna i panelen i TV-programmet Fråga Lund på Sveriges Television.

Crafoord prize lecture – Jessica Abbott
https://www.youtube.com/watch?v=r3ij1pMxi7U

Om sina bananflugor? De som jag har fritt flygande deltid i köket?
Jessica blir på gott humör när hon ser stora och glansiga bananflugor.
”Vingarna är vackra och så har de röda ögon. Och jag blir ständigt förvånad över vad de kan. De kan välja ut en partner med bra gener och kvalité. De kan medicinera sina larver. Hanarna tröstäter mat med alkohol när de inte får para sig.”

Jessica från Kanada nappade på erbjudandet om en plats vid lärosätet här, innan hon ens visste var staden ligger.
”Efteråt tänkte jag: Shit, tänk om det ligger ovanför polcirkeln”.

Sagt av Jessica:
”Jag har alltid haft ett starkt engagemang inom populärvetenskap, och jag har ett eget företag för uppdrag som ligger utanför ramen för min tjänst som lektor vid Lunds Unviersitet. Jag håller till exempel föredrag för föreningar och gymnasieskolor om olika ämnen inom genetik och evolution. Är du intresserad av bästa läge eller special kortutbildning, så hör gärna av dig.”

---

Programmet från Lund?
Fråga Lund är ett svenskt TV-format där professorer och andra akademiker sitter i en panel inför publik och besvarar vetenskapliga frågor. Det första programmet sändes 1962 och har sedan visats i flera omgångar fram till 2000 med vissa uppehåll, nu sedan februari 2019 är komikern Robin Paulsson programledare.

Källor:
sydsvenskan.se
sv.wikipedia.org
jessicakabbott.com
merinfo.se
lundagard.se
hd.se
biologi.lu.se

Blogginlägg nedtecknat 24/9-19