Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 2900 inlägg. Carpe diem.


Tro, magi, skrock, vidskepelse – onda ögat är känt, men vad vet man…?

ontöga

Tron på det onda ögat är en antik vidskepelse som du kan möta i många kulturer i länderna runt Medelhavet, Arabien, Turkiet, hela vägen till Indien. Mycket kan man tro på, häxor, troll eller voodoo? Men om detta öga existerar eller ej är mer en trosfråga, många greker tror på det sägs det. Läs ej om du är skrockfull. 🙂

Vad är det mer specifikt?
Onda ögat, den mest kända formen av en folktro som tillskrivit vissa människor en ”oturlighet”, ett övernaturligt vållande av olyckor eller fysiskt obehag för omgivningen. Det kan beskrivas som en gammal tro där ögat representerar en slags ond kraft som finns hos människor. Den kan bryta ut när någon känner avundsjuka eller beundran och det sägs att kraften kanaliseras genom den avundsjukas ögon och projiceras på den eller det man är avundsjuk på. Glo, stirra!?

Inom alla kulturer finns både magiska ritualer och mildare sätt, som att önska illa eller sända onda tankar, onda ögat eller ond tunga (skvaller, förtal, lögner) för att lägga en förbannelse eller förgöra en person, ett djur eller en plats. Men vem tror på det (mer än greker)? Religion?


Man tror det beror på om någon med onda avsikter stirrar på en person. I folktro är uppfattningen om det onda ögat att det är ett slags negativ kraft. I det antika Grekland kallades denna kraft baskania, i antika Rom fascinatio. I dagens Neapel kallades den jettatura.

Skydda sig?
Tro inte på det. Men det nämns trollformler, gester och amuletter vanligast. Överallt finns föreställningen att genitalia samt vassa och spetsiga föremål, särskilt djurhorn skyddar mot onda ögat. I Sydeuropa brukas även horn- eller fallosliknande amuletter.

Inom germansk kultur förekommer inte tron på onda ögat, i stället finns en avvikande föreställning om att vissa socialt ej tolererade individer (trollkunniga, lösaktiga kvinnor, romer eller liknande) genom att titta på föremål kan förta dess kraft, på svenska ofta kallat ”hågsning”. Dessa grupper var farligast främst för havande kvinnor, nyfödda barn, mjölkkor, brygd, bak med mera.

Mest nämns såklart att det är en allmänt mänsklig fördom som tagit sig många uttryck även i svensk folktro. Det är ofta fråga om ett avståndstagande eller en rädsla för människor som i något, ofta yttre avseende avviker från det ”normala” – just stämpeln att ha ont öga sattes gärna på den som t. ex. en ”motbjudande” ögonsjukdom, medan ”ond fot” eller ”ond hand” kunde bero på ett lyte i någon extremitet.

Grekers skydd?
Många greker bär, skrockfulla – en liten blå sten eller ett blått öga i hals- eller armbandet. Blått är en beskyddande färg.

onteye

Bäst ser jag med positiva tankar det jag läst, om en fråga med svar.
Någon kvinna tyckte ”jag har mer än en gång gett ett ögonkast till ungar som varit dumma mot sina föräldrar i affären, och de lägger av och börjar gråta vid första stirr vilket är att föredra mot det tidigare beteendet. Observera att det ar inte föräldrarna jag ger ögonkast till, det är avkomman.”

Svaret som gavs är bra. ”Man kan hjälpa till istället for att ge onda ögat”. Man ska försöka ge snälla ögat så ofta man kan. Om jag möter en mamma som kämpar med ett barn under armen som skrikit så att det är rött i ansiktet så försöker jag se på henne med en blick som säger ”Jag hejar på dig, kämpa på”.

Det är ingen lätt min att få till, det medges, men jag jobbar på den. Man kan också klappa på axeln när man går förbi och säga ”Vad bra du är” eller något annat, för att bekräfta den som har det jobbigt.”
Som hon även nämner är det enda man åstadkommer är ett ledsamt barn som ser vuxna som ”arga”. Sunt tänkande…

sjatte-sinnet-ogat


Kuriosa?
En långfilm, Det onda ögat (1962), Frankrike, Originaltitel L’œil du malin, svensk premiär 1970.

I alla tider har förekommit skrock, vidskepelser, minns den 13, en fredag? En dag som många med mig ser som ”en bra dag”. Folk kan tro på allt, övernaturliga saker som ej kan bevisas vetenskapligt, myter som vandrar.… 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
unt.se
therootdoctor.se
ne.se
svenskfilmdatabas.se
blogg.amelia.se
in2greece.com


Avundsjuka är vanligt, drabbade var ex Snövit och Marilyn Monroe…?

kronblom

Människor har man mött under livet som varit avundsjuka och det kan gälla grannar, på jobbet, skolan, syskon emellan. Bland artister, idrottsmän tror jag själv det hör till bilden, man måste vara bättre, bäst. Vi lär oss också att inte ge upp, kanske kunna lite mer. Lite fakta då. Avund är en känsloreaktion med starkt motiverande kraft att antingen själv söka överglänsa den man är avundsjuk på eller att skada den andre så att den egna känslan av avund eller missunnsamhet kan lindras eller upphöra.

Om en olycka eller förlust drabbar den man är avundsjuk på upplevs vanligen en känsla av skadeglädje. Avundsjuka är en sjuklig eller plågande avund eller avundsamhet. Ex. avundsjuka över att andra skulle ha något vackert. Känslan av avund kan vara varaktig. Avundsjuka består ofta av en kombination av frambringade känslor som ilska, sorg och avsky.

Avunden är en svår känsla, som slår tillbaka mot oss själva och sätter krokben för oss, i värsta fall kan den undergräva vår självkänsla och förstöra relationerna till andra. Avundsjuka är en välbekant upplevelse i mänskliga relationer. Det har observerats hos fem månaders gamla spädbarn och – äldre. Vissa hävdar att avundsjuka finns i varje kultur, medan andra menar att avundsjuka är ett kulturspecifikt fenomen.

Den har varit ett tema i många konstnärliga verk, sociologer har visat att kulturella föreställningar och värderingar spelar en viktig roll i bestämningen om vad som triggar avundsjukan och vad som utgör socialt acceptabla uttryck av avundsjuka. Biologer har känt igen faktorer som omedvetet kan påverka uttrycket av avundsjuka. Konstnärer har utforskat temat avundsjuka i fotografier, målningar, filmer, sånger, pjäser och böcker. Teologer har erbjudit religiösa åsikter om avundsjuka grundat på de heliga skrifterna för sina respektive religioner.

Oförklarligt starka reaktioner på till synes små saker kan utlösas när något hakar i en negativ självbild och som en metkrok river upp de frustrerade känslorna hos det sårade, inre barnet. Och den känslan kan finnas kvar i större utsträckning än vi anar. Men all avund är inte destruktiv: Den stimulerande avunden är främst ett sätt att ge komplimanger, av typen ”jag är så avundsjuk på din fina trädgård”. Den konkurrerande avunden kan också ha positiva effekter, den kan få oss att pröva nya saker i livet.

Den avund som är riskabel är den missunnsamma avunden, den som vi inte erkänner för oss själva. I stället förklarar vi bort den med att den person vi är avundsjuk på är stroppig eller vidrig.

Övervinna avunden kan likna hantera andra negativa känslor (ilska, förbittring etc). Individer upplever ilska söker ofta professionell behandling för att förstå varför de känner som de gör och hur man hanterar den. Enligt experter, vilket hela inlägget handlar om, är inte avund farlig om vi erkänner den. Det är när vi ljuger för oss själva den blir farlig. För en sådan avund fyller oss med en känsla av djup orättvisa och inre, frätande vrede.

Ett typiskt kvinnligt ex. Männen dyrkade henne, kvinnorna var avundsjuka på henne. Ja, skönheten Marilyn Monroe. Ett annat av de vanligaste exemplen är en kvinna som är avundsjuk på en annan skönhet, som i sagan ”Snövit”, där drottningen är avundsjuk på Snövits ungdom och skönhet, och försöker döda den unga kvinnan för att återigen vara ”skönaste av dem alla.”

Ordet avundsjuka, (oftast i singularis) att vara avundsjuk; den närmast sjukligt starka känslan av avund eller missunnsamhet mot någon eftersom denne äger en sak eller gör grejer man själv eftersöker. Jag vill med livets erfarenhet stå fast vid att jag själv inte känner avundsjuka. Mycket handlar om att inse vad man har för värden i det egna livet och värdesätta dem.  Ingen av oss är det naturligtvis….?  🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
dn.se
sv.wiktionary.org
citatfabriken.se
psykologiguiden.se

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,