Hur kan man gifta sig med en dömd mördare? Jenny Curpen fann sin – Peter Madsen, som försökte fly…

Det finns en form av fenomen där kvinnor dras till ”farliga män”, kriminella, och många av oss förstår inget. När brottet i fråga var så bestialiskt? Vem är då denna Jenny?

Jenny Curpen, är 39 år och enligt källor – född 9 juni 1981, konstnär och aktivist, kommer från Moskva, men lämnade Ryssland 2012. Hon blev beviljad asyl i Finland, bott där sedan nästan tio år tillbaka i staden Salo, där hon startade en konstnärsstudio 2016. Samma år blev hon medlem i den finska staden Salos konstnärsförbund.

Tillsammans med sju andra medlemmar ingår hon i förbundets utställningskommitté. Hon har berättat för brittiska BBC att hon deltog i upplopp med vänsterextrema National Bolsheviks, och att hon greps av rysk polis innan hon flydde landet. Som journalist, brukade hon skriva för den ryska oppositionssajten Grani.ru, som stängdes ned av staten, säger hon.

Tidiga år?
Efter att ha gått ut gymnasiet i Moskva 1996 riktade Curpen in sig på arbete inom kultur och media. 

Som 16-åring började hon göra illustrationer åt bokförlag, vilket följdes upp av flera andra uppdrag som illustratör, däribland för den rysk-tyska barntidningen ”Schrumdirum”. Hon har också varit verksam inom teater samt jobbat i flera år som journalist för bland annat den ryska oppositionssajten Grani.ru, enligt hennes cv.

Kort om mördaren Madsen?
Minns ❤ den svenska journalisten Kim Wall som mördades ombord på Peter Madsens egenkonstruerade ubåt. Hon var där för att intervjua den välkände hobbyingenjören Madsen till en artikel. I april 2018 dömdes han till livstids fängelse för bl.a. mord. Peter Langkjær Madsen, ibland kallad Raket-Madsen, född 12 januari 1971 i Sæby i Høngs kommun på Själland i Danmark, är en dansk konstruktör och entreprenör.

Mördaren har kallats psykopat och dömdes 2018 till livstids fängelse för bland annat mord. Han avtjänar sitt straff i Herstedvester Fængsel. Efter hans gripande 2017 skilde sig Madsens fru från honom.

Giftermål?
Den 18 december 2019 reste Jenny Curpen till Köpenhamn. Dagen efter gifte hon sig med den livstidsdömde mördaren i samband med ett två timmar långt besök i fängelset. De ska ha haft brevkontakt.
Efter att relationen offentliggjorts har hon möts av hat. Själv möter hon de kraftiga reaktionerna med lugn.

”Jag oroar mig inte för mitt rykte, mitt svar är att jag riskerar mitt rykte varje sekund som jag inte säger vad jag tycker. Jag älskar och respekterar min make, jag är stolt över honom och hans 49 år av hans professionella liv utom en enda dag som var och alltid kommer att förbli en tragedi. Min make begick ett hemskt brott och han är straffad för det”, skriver hon själv på Facebook.

I augusti avslöjades det att Peter Madsen genom en Facebooksida som administrerades av personer utanför fängelset sökte brevvänner. Under hösten tog Jenny Curpen kontakt med Peter Madsen, vilket senare ledde till att de blev ett par. Hon är bara en av många kvinnor som flockats kring den bestialiske mördaren och besökt honom i fängelset. En kvinnlig kriminalvårdare fick dessutom sparken efter att ha inlett ett förhållande med Madsen.

Curven?
”Som konstnär är jag intresserad av liv, natur, ljus, teater, musik som en källa till livliga intryck och inspiration. Jag är intresserad av att använda olika färger och ovanliga material och tekniker, med olika kombinationer av det. Jag är mest attraherad av grafik och grafisk design, eftersom det är en av de ljusaste verktygen för kommunikation mellan människor. På jobbet använder jag bläckpenna, akvarell, gouache, akryl, collagetekniker.”

Intressen?
Även bokstäver, kalligrafi, typografi, konst, poesi och teater.

Den ryska delen?
Jenny flydde från Ryssland, som politisk aktivist, och blev utsatt för förföljelse efter att ha deltagit i demonstrationer mot Vladimir Putin 2012. Hon kom med sin man och även han, aktivist, Alexei Deviatkin, och de har två småbarns-söner – numer skilda.

Läst om henne:
”Alltså hennes instagram är helt sjukt, hon kallar sig ”Mrs Madness”, ”Madness family”, har döpt sin yngsta son till Peter och hon lägger upp bilder och taggar dem med saker som #dismembered. Jag hittar inte orden… herrejävlar vilken tokfan.” Att folk hatar henne är väl närmast något hon borde förstått.

---

Dagens nyhet om ett rymningsförsök av Madsen, 20/10-20.
Madsen tog gisslan vid flyktförsök – vid 10-tiden med en psykolog och  greps senare, tre timmar nämndes. Han hade något som ett form av bälte på sig (bombbälte, troligen ofarligt) samt en pistol eller attrapp. Han ska ha nått 500 meter, där gömde han sig i en skåpbil.

Fängelset är det högst säkerhetsklassade fängelset i Danmark. På 40 år har ingen lyckats ta sig ur fängelset, rapporterar TV4Nyheternas reporter Terese Cedergren. Det kommer att få tuffa konsekvenser menar, Aftonbladets nyhetskolumnist, Oisin Cantwell. ”Det ska inte kunna vara möjligt” Förhandlingsexpert Lars-Johan Åge berättar hur man tvingades lugna ner situationen. Denna otäcka Madsen!

Se från TV4 tidigare.

https://www.tv4.se/efter-fem/klipp/s%C3%A5-lyckades-peder-madsen-rymma-ur-danmarks-h%C3%A5rdast-bevakade-f%C3%A4ngelse-13298273

Källor:
knife.media
catalysti.fi
kuvittajat.fi
facebook.com
expressen.se
sv.wikipedia.org
graziadaily.co.uk
dagbladet.no
bbc.com
tsn.ua
mk.ru
wonderzine.com

Blogginlägget nedskrivet 24/1-20.

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

I Fråga Lund svarar Armita Golkar på frågor i psykologi, hur vi beter oss – vem är hon…?

Vi som gillar fakta och kuriosa ser nog en del på TV-programmet Fråga Lund. Det började sändas hösten 2016 som Sveriges Television sände en serie program, experter svarar på lite egendomliga frågor – från Lund med Kristian Luuk som programledare. Från 2019 med Robin Paulsson som ny programledare.

---

En av de svarande, i ämnet psykologi, är Armita Törngren Golkar, som nu hamnat på wikipedia (!) efter första säsongen, det sändes i september 2017 och nu 2018! Jag var före…

---

Vem är Armita? Hon är född i slutet av februari 1983 i Iran, bor i Stockholm. och är en svensk psykologiforskare, kunnig med trevligt utseende som vi minns från första säsongen ha benet i bagage. Eller foten. 🙂 Hon följde med familjen som treåring när de flydde från Iran. De hamnade då som asylsökande i i Vansbro i Dalarna. Efter ungefär tre år fick familjen uppehållstillstånd och när Armita Golkar var åtta år blev Stockholm deras nya hemstad..

Armita har medverkat i bland annat Breaking News med Filip och Fredrik och dokumentärserien Sociala monster. Hon ingår i forskargruppen emotionlab vid sektionen för psykologi vid Karolinska institutet. Jaha ja!

Golkars projekt Radera ut rädsla genom social inlärning har fått ett internationellt postdokstipendium från Vetenskapsrådet på drygt tre miljoner kronor. Projektet driver hon tillsammans med forskare vid universitet i Amsterdam. Jag är påläst. 2015 tilldelades hon priset till yngre forskare i psykologi, som delas ut av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Armita Golkar, doktor i psykologi på Karolinska institutet i Stockholm. Karolinska institutet som vi minns genom Macchiarini-skandalen. Första omgången spelades in inför publik i juni 2016 i Sparbanken Skåne Arena i Lund. I panelen satt fem stycken akademiker.

Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan. Armitas mål är att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor.

”Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av den här hårt arbetande innermittfältar-positionen, men har kanske med åren lärt mig att vara lite mer offensiv”.

Förra året var hon bl.a. med sin son i Amsterdam. ”Som nybliven mamma jobbade jag två och en halv dag per vecka på Karolinska institutet och använde den tiden maximalt. Jag njöt av båda delarna; att få vara hemma med mitt barn men också att få vara på laboratoriet.”

Med långt hår

Armita delar sin bostadsrätt på 132 m² med en man, partner, på 42 år. Ralf Gustaf Mathias Törngren på samma adress. Bostaden har ett uppskattat värde på 9 551 000 kr. Se programmet som pågår nu september 2019 🙂 Och fortfarande 2020 – på tisdagar, med Armita – som damen i svart.

Uppdatering september 2018. // Trevligt med kunskap 🙂

Källor:
merinfo.se
sncfp.psychology.su.se
ki.se
w3.psychology.su.se
sv.wikipedia.org
merinfo.se
psykologforbundet.se

Krig, flyktingar, läger, våld, fakta om en del av helheten…

Krig är bland det värsta som förekommer och alltid är det civilbefolkningen som drabbas värst. Barn och gamla påverkar oss mest, familjebilderna är otäcka. Det fasansfulla är att krigen pågår och den biten kan man ej stoppa. Inte i nutid tydligen. Här kommer fakta, lite ”svårläst” men med myndigheter blir det alltid ett språk som mest de själva ska förstå (om de nu lyckas).

60 miljoner människor runt om i världen befinner sig just nu på flykt undan krig, konflikt, våld, övergrepp, förföljelse och terror, skriver Röda Korset. 38 miljoner var på flykt i sitt eget land.

Den juridiska definitionen av en flykting återfinns i FN:s flyktingkonvention från 1951 artikel 1 A. Enligt Flyktingkonventionen, även benämnd Genevekonventionen, är en flykting en person ”som befinner sig utanför sitt hemland på grund av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av hans/hennes ras, nationalitet, religion, politiska uppfattning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan eller, på grund av sin fruktan, inte vill begagna sig av sitt hemlands skydd”.

När stora grupper av människor flyr och söker asyl i annat land på kort tid, kan det vara svårt för mottagande stater att hinna med att utföra en individuell utredning av varje enskild asylsökande för att bedöma dennes ansökan. Flyktingstatus är en rättslig status som är individuell och därmed enbart tillfaller den enskilda individ som uppfyller kriterierna.

Under sådana förhållanden tillerkänner stater ibland flyende en status som prima facie-flyktingar, vilket innebär att dessa får flyktingstatus i landet på grundval av varifrån de kommer och de förhållanden som konstaterats föreligga där. Dessa personer antas vara flyktingar, men de tillerkänns inte en flyktingstatus enligt FN:s flyktingkonventionen. De är således inte heller berättigad att åtnjuta de rättigheter som tillfaller flyktingar enligt Flyktingkonventionen. Vissa regionala flyktingkonventioner och fördrag omfattar dock även prima facie-flyktingar.

Medan länder som Tyskland och Sverige har en generös flyktingpolitik vägrar många andra EU-länder att ta in större mängder flyktingar. Inte minst länderna i EU:s östra delar har haft svårt att acceptera en plan med påtvingade kvoter för att dela på ansvaret för 120 000 flyktingar. De anser att ländernas mål bör vara frivilliga, så att varje land har råd att ta hand om de människor man tar in.

En persons rätt att resa in ett land för att söka asyl är en mänsklig rättighet enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Att bli beviljad asyl och eventuellt förklaras vara en flykting är dock ingen mänsklig rättighet. En sådan flyktingförklaring, varvid en person beviljas asyl, är en exklusiv rätt som tillkommer den stat vars territorium den person som söker asyl befinner sig på.

Av världens flyktingar lever omkring en tredjedel i flyktingläger. Sådana är ofta hastigt tillkomna, och avsedda att vara temporära lösningar på akuta behov hos stora grupper flyktingar. I realiteten blir dessa läger boplats i många år för många flyktingar. Flyktinglägren drivs normalt sett av mottagarlandets myndigheter. I de flesta länder i tredje världen har myndigheterna dock oftast inte kapacitet att tillhandahålla den service och hjälp som de boende i lägren behöver.

Olika internationella organisationer, normalt sett genom samordning och med stöd av UNHCR, hjälper då till att tillhandahålla den service och hjälp som myndigheterna inte klarar av att ge. Stora organisationer som arbetar på detta område är bland annat Jesuit Refugee Service, Norska Flyktninghjelpen, Danske Flygtningehjaelp, International Rescue Committee, nationella Röda Kors kommitteér, Lutherhjälpen, m.fl.

Folk som flyttar av andra skäl, till exempel ekonomiska, är alltså inte flyktingar och ska inte heller kallas för det. Att kalla dessa för flyktingar i stället för invandrare är ett språkligt missbruk som urvattnar flyktingbegreppet och därmed slår mot riktiga flyktingar med verkligt ömmande behov, och det är illojalt mot de verkliga flyktingarna, enligt dt.se

Ofta talas om ekonomi och därför ska jag klargöra siffror från Migrationsverket.
”Om du saknar pengar eller andra medel kan du ansöka ekonomiskt stöd från Migrationsverket, så kallad dagersättning”. Dagersättningen är olika stor beroende på om du bor i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår, eller ett boende där inte mat ingår.

På boenden där fri mat ingår är dagersättningen:
    24 kr/dag för vuxna ensamstående
    19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader
    12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen)

Om du har ett mycket starkt behov av något som inte täcks av dagersättningen kan du ansöka om särskilt bidrag för det. Du måste visa att du både har ett starkt behov av varan eller tjänsten och av pengarna. Summorna är alltså låga, kostnaden är för boendet.

Lösning på kriget? Ovisst. Men en lösning gällde ett militärt angrepp mot Syrien, idén av nordiskt ursprung. Det ska ha varit Sveriges utrikesminister Carl Bildt och hans norska motpart, Espen Barth Eide, som först utvecklade idén om att fokusera frågan till en fördömelse av kemiska vapen. USA var med på detta, men Kina och Ryssland emot. Så nu står allt stilla. Nu kvarstår hoppet som ofta…

Källor:
dn.se
sv.wikipedia.org
redcross.se
dt.se
migrationsverket.se

intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om krig, flykting, människor, brott, invandrare, sverige, fakta, asyl, kemvapen, bildt, syrien,