Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 3000 inlägg. Våga lär mer år 2023!


3 kommentarer

Rikssamtal var en gång samtal utanför riktnummerområdet och – dyrt…

lokalsamtal1

Förr på den ”gamla tiden” med bastanta telefoner så var det tidigt så att man fick ringa rikssamtal om man ringde utanför sin ort, vilket gav merkostnad. Ju längre avstånd, ju dyrare. Lokalsamtal var motsatsen. För ett rikssamtal kunde det vara långa väntetider, flera timmar var inte ovanligt innan linjen var uppkopplad. Man begärde ofta att få t.ex. en s.k period och då fick telefonisten gå in och bryta när tiden var slut.

Beställde?
Rikssamtal utanför hemorten var något man beställde muntligen genom att slå nollan. En kvinnoröst tog numret och sa‘ ”Dröjer minst 30 minuter, tack, vi ringer.”
Och alltid med en dubbel ringsignal så man visste när det kom. De hade t.o.m. lov att avbryta ett pågående lokalsamtal med ett strängt ”riks, vi bryter”. Det var dock före min ring-tid.

Telefonist?
På en del platser kunde det krävas minst två växeltelefonister att koppla samtalet. Desto längre bort man ville ringa som sagt, desto kortare samtal om man tänkte på ekonomin. Dels för att det kunde finnas andra som också behövde ringa som man inte ville störa genom att blockera ledningarna.

loksa

Läst: (x)
”Ibland ringde far rikssamtal. Vi bodde i Malmö, och samtal till Stockholm skulle beställas via telefonist, och ibland fick man beställa hur många perioder man tänkte prata, för att inte riskera att samtalet skulle bli för dyrt. En period var tre minuter. När far ringde rikssamtal fick vi andra vara tysta. Ibland ringde far till släktingar på skånska landsbygden, och de hade korta telefonnummer med ortsnamnet och två eller tre siffror, som man måste beställa via telefonist. Då pratade far plötsligt mycket mer dialekt.

Det fanns också telefonnummer som inte var nummer, utan ”namnanrop”. Man lyfte på luren och kopplades till en telefonist, och sa namnet på företaget som hade namnanrop. Den funktionen måste ha funnits kvar en bit in på 50-talet, eftersom jag minns att jag kunde läsa reklamen ”Att ringa till Pär är ringa besvär, när man får tvätten hämtad. Telefon namnanrop”. Pär var en tvättinrättning, och jag hade dålig kläm på att ordet ”ringa” kunde betyda ”lite”, så jag grunnade mycket på vad de menade.” (x)

SJ!
Ett undantag var Statens Järnvägar. De hade sitt eget helautomatiserade nät redan under andra världskriget där man kunde ta sig fram till alla stationer landet runt.

Televerket?
Televerket var fram till 1 juli 1993 ett verk som ägde och drev Sveriges telenät, TV-nät och mobila nät. Det grundades genom regeringsbeslut i februari 1853. Redan från starten var verket både en myndighet och ett affärsdrivande verk (ett statligt företag med inkomster och egen verksamhet). Från 1920-talet fram till 1993 hade verket de facto ett monopol på telefoni i hela Sverige, även om något monopol i strikt lagteknisk mening aldrig existerade.

lokalsamtal

Historik?
Landets första telefonstation öppnades i september 1880 av Stockholms Bell Telefonaktiebolag med omkring 100 abonnenter.
År 1877, året efter att Alexander Graham Bell lämnat in sin patentansökan, kom den första telefonen av hans fabrikat till Sverige. Redan tidigare samma år hade Hakon Brunius i Jönköping på grundval av hans patentbeskrivning tillverkat kopior och satt upp ett fungerade telefonnät i staden

Bilder på växeltelefonister och hur det kunde se ut när man ringde rikssamtal ex.

Källor:
nissepedia.com
glomdaord.se
meatballnet.com
arbetetsmuseum.se (x)
sv.wikipedia.org


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 8/3-21


Skepp ohoj var vanligt förr på sjön, var kommer det ifrån?

ohoj

Visst har man hört det, kanske i gamla schlagers som var från den tiden då folk ännu var sjömän. Så när skrek man ohoj? Eller hörde det? 🙂

Ohoj är en sjöterm – ett tillrop för att påkalla uppmärksamhet från fartyg och båtar. Som om t.ex. kaptenen vill kalla på styrmannen ropar han icke: Styrman ohoj! utan bara: Styrman! Är kaptenen deremot i land och vill ropa efter båt, sker det med ohoj! föregånget af fartygets namn,och besvaras med: Aj,aj! (Ur seglaroraklet Carl Smiths lilla Båtseglareordbok 1899.)

ahoy

Ahoy (engelska) är ett signalord som härrör från Mellanöstern, engelskans gråta, ”Hoy!”. Ordet hade fallit i glömska, men återkom med sporten segling och dess ökade popularitet. ”Ahoy” kan också användas som en hälsning, en varning eller ett avsked.

Ordet kan också hittas med liknande uttal och skrift på flera andra språk. I Slovakien och Tjeckien och är också som ahoj en vanlig, vardaglig hälsning medan ”Hoi” används i moderna holländskan som en informell hälsning, motsvarande engelskans ”hej” eller ”hej”. Noterbart, fra. holá, av ho, ohoj och lá, där.

Alexander Graham Bell föreslog från början att ”ohoj” skulle antas som standardhälsning när de svarade på en telefon, innan ”Hej” (föreslogs av Thomas Edison) blev vanliga. Ohoj Bengt? Ohoj Madeleine?

frankiegene

Kuriosa – Flottans man – Lokalföreningen i Nynäshamn har ett litet medlemsblad, Skepp Ohoj, som kommer ut fyra gånger om året med info om föreningen och rapporterar lite om vad som händer i övriga marina sammanhang, om du varit med i flottan.

På film finns – Skepp ohoj!, som är en svensk dramafilm från 1931 med Fridolf Rhudin.

Källor:
maringuiden.se
flottansman.se
runeberg.org
sv.wikipedia.org
sv.wiktionary.org
en.wikipedia.org