Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 2925 inlägg. Carpe diem.


Lunde med omnejd, vid Ångermanälven – tätorten där mycket skett och en del olycka…

lunde

En del platser fångas våra ögon – att läsa om. En vän har rötter från denna plats och jag blev nyfiken på historien bakom. Ofta har man känslan av att mycket sker på stora platser, men? Platsen jag utgår från är – Lunde, en tätort i Kramfors kommun, Västernorrlands län. 388 invånare 2010. Man kan skriva mycket långt, men jag försöker få med kärnan i de skeenden jag syftar på. Med djup i. Jag börjar historien bakifrån, det som hände först.

sandöglasbruk

Vi hamnar i Sandö glasbruk – verksamt mellan 1750 och 1921. Sandö är beläget mitt i Ångermanälven (även kallad Dragspelsälven) alldeles vid Sandöbron, ca 10 km från Kramfors. Året var 1853 när tonsättaren och musikern Franz Berwald blev glasbrukets disponent, bruket syns på bilden ovan här. Han uppförde ett ångsågverk och Sandö bayerska ölbryggeri. Först år 1862 eldhärjades sågverket, brädgården och bryggeriet.

Och – storbranden 1888 ödelade den gamla sågen från 1867, tillsammans med brädgården, glashyttan, handelsboden samt tre fartyg. 1904 lades åter igen glashyttan i aska. Den återuppfördes igen men driften lades ner för gott 1928. Konkurrensen från fabrikstillverkat glas blev för svår. Sågverket vid Killingholmen eldhärjades 1918 och byggdes inte upp efter det. Bränderna var alltså 26 år emellan, även om man uppförde en ny som användes i cirka 20 år.

Sandö Glasbruk 1750-1928 – Ångermanland
https://www.youtube.com/watch?v=SX1wJsP2JXk


nordstjern

Älvtrafiken:
Den var viktig, men en bit in på 1900-talet minskade älvtrafiken för att så småningom upphöra helt 1939. Ändå minns många båtnamn som Strömkarlen, Gurli, Noraström, Kramfors, Trafik, Gerda och Carl XV. Vi vänder oss tillbaka till år 1893. En av de svårare olyckstillbuden var när ångslupen Gerda kolliderade med stockholmsångaren Nordstjernan (bilden) i oktober 1893. Ångslupen ramponerades illa och sjönk med 11 människor ombord. Vid större fartygsolyckor krävdes sjöförklaring i närmaste stapelstad, i detta fall Härnösand. I fallet Gerda-Nordstjernan var det svårt att hitta någon riktig förklaring till olyckan.

rättegånggerda

Historik?
S/S Gerda (1887), ångslup byggdes 1887 och gick  i trafik mellan Nyland och Härnösand, sjönk i samband med kollisionen men bärgades senare och seglade under namnet Trafik II. Rättegångsprotokoll över olyckan på bild.


Ådalen?
Händelsen de flesta minns var år 1931 och som jag skrivit om forut (om ni vill söka). I Lunde inträffade 14 maj 1931 de så kallade Ådalshändelserna. Militären sköt då ihjäl fyra män som gick i ett demonstrationståg samt en kvinna som tittade på demonstrationen. ”Kapten Nils Mesterton rusade hotfullt fram mot protesttåget och röt:
”Halt, i lagens namn stanna, annars skjutes här skarpt!”
När demonstranterna inte lydde ordern trots skrämselskotten beordrade kaptenen eld. Det var hårda tider för arbetare och man hade ofta inte mat på bordet så man inledde strejk.

adalhast

”Meningarna om vad som hände gick senare isär. Någon menade att patrullen möttes av kastande stenar och att en av stenarna träffade en häst som föll till marken. En annan påstod att en fanstång stöttes mot en ryttare som föll av hästen. Militären skulle senare vid förhör hävda att man såg gevär och hörde skott från demonstranterna.” Resten är historia, tragiken – sex stycken avled…


Sandöbron?
Den är en bågbro över Ångermanälven mellan Lunde och Sandö (däremot går det en liten  från Sandö till Klockestrand). Vi vänder åter, nu till 1939. Bygget.
”Torsdag den 18 maj 1939 svängdes gjutformen ut på sin plats som en friliggande träbåge. Byggformen fylldes sedan successivt med betong, och när endast mindre delar av gjutningsarbetet återstod störtade gjutformen för spannet samman 31 augusti 1939 klockan 16:40 och 18 arbetare förolyckades. Olyckan fick dock inte så mycket uppmärksamhet då andra världskriget inleddes följande dag.

”Det berättas hur folk kastade sig ut i ekor, motorbåtar och allt annat flytande för att rädda de arbetare som simmade för sina liv bland rasmassorna. Räddningsarbetet, draggandet och sökandet efter döda och skadade pågick i flera dagar. Några av dem som omkom återfanns aldrig. Totalt dog 18 arbetare vid raset, vilket gör det till den värsta byggolyckan alla kategorier i Sveriges historia.” Bilden från kaoset.

Sandöbron1

Det fanns spekulationer om sabotage kopplade till kriget som började dagen efter, eller att ett jordskalv skulle fått bron att rasa. Men nej. Drygt 20 år efter olyckan publicerade professor Hjalmar Granholm vid Chalmers en utredning om möjliga orsaker till olyckan, och klarlade att den valda konstruktion som användes för gjutformen hade bristande stabilitet och var dömd att haverera när den fylldes med betong!

Nutid?
En andra Sandöbro byggdes sedan upp och invigdes 1943 av kung Gustaf V. Sandöbron blev med sitt spann på 264 meter världens största betongbro fram till 1964. Brons höjd är 42 meter. Bron var under en tid i dåligt skick, men återinvigdes 2003 efter en omfattande renovering.

Sandöbron

Minne berättat av en vän:

”I början av 50-talet hände en incident på Sandöbron som kunde ha blivit en större olycka. En turistbuss hade stannat en bit ifrån brokrönet mot Lundesidan. Släppte av passagerarna som skulle fotografera den vackra utsikten. Även chauffören klev ur. Var ju vänstertrafik på den tiden. Bussen kom i rullning snett över vägbanan och körde igenom broräcket på höger sida. Som tur var fastnade den med höger framdel och hjul hängande utanför bron. Rakt under vid sidan av bron fanns flera hus, som kunde ha träffats om hela bussen störtat ner.

Väldigt olämplig tidpunkt för denna incident, då Gustaf VI Adolf skulle besöka Sandöbron veckan därpå. Han var ute på sin Eriksgata. Det blev bråda dagar att laga det stora hålet i broräcket och att måla och snygga till.
När kungen väl kom på besök, syntes inte ett spår av olyckan. Han möttes av en flaggprydd bro och massor av folk som hedrade majestätet.”


Kuriosa?
Dragspelskungen Karl Johan Grönstedt, född 1912 i Nora, Ångermanland, död 1983 i Stockholm, var även svensk mästare i dragspel 1933 Nora socken i Ångermanland ingår sedan 1974 i Kramfors kommun och motsvarar från 2016 Nora distrikt. En del av tätorten Klockestrand samt sockenkyrkan Nora kyrka ligger i socknen. Brodern Erling Grönstedt var också dragspelare. En familj från orten. Liksom en viss L.***

Från 1973 – Karl Grönstedts Orkester ?– med Månsken Över Ångermanälven.
https://www.youtube.com/watch?v=llGS7YuA4XI

Obs att det finns andra platser i Sverige med samma namn, Lunde.

Källor:
sv.wikipedia.org
adalen.org
gerda.nu
facebook.com
wikiwand,com
byggindustrin.se
son-of-the-highcoast.com
sok.riksarkivet.se
ragy.se
aftonbladet.se
discogs.com
youtube.com

Blogginlägget nedtecknat efter tips 9/2-20

Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).

 


Ådalen 1931, minns Eira och de fyra andra dödade… Del 2-2

adalhast

Fortsättning från del 1. Efter, vad hände?
Landshövding K. J. Stenström, landsfogde Sune Påhlman, kaptenerna Nils Mesterton och Beckman, sergeanten Rask och furiren Tapper åtalades. Landshövdingen och landsfogden frikändes, men förflyttades. Militärerna dömdes av krigsrätten, men Krigshovrätten undanröjde domarna mot Mesterton och Beckman vilket fastställdes av Högsta domstolen. Furir Tapper fick 3 dagars arrest medan sergeant Rask frikändes. Inga märkligt höga straff.


För kravallerna i Sandviken åtalades dock och med högre straff – dömdes följande: A. Nordström (ledarskap vid upplopp, brott mot annans frihet, ledare för otillåten demonstation i Kramfors – 2½ års straffarbete), H. Sjödin (deltagande i upplopp, misshandel – 8 månaders staffarbete), Gusten Forsman (deltagande i upplopp – 4 månaders straffarbete), J. E. Törnkvist (brott mot annans frihet – 2 månaders villkorligt).

De anhöriga till de döda och skadade fick inte något skadestånd eftersom de betraktades som upprorsmän, vad man vet. En enkel räkning kan illustrera dåtidens klassamhälle. Efterspelet för mördarna, som så småningom tvingades fram, blev farsartat och löjligt lindrigt. Kommenderande officeraren Mesterton dömdes till tio dagars husarrest – utan bevakning. Samma “straff” fick en löjtnant, medan furiren fick tre dagars arrest utan bevakning. Se ovan också.

De överfallna och de som solidariserat sig med dessa, dömdes till 156 månaders straffarbete och fängelse! Dessutom belades de med dryga bötesbelopp. Utöver dessa statliga sanktioner tog arbetsköparna hämnd för Ådalen-upproret på sitt sätt. Tusentals arbetare förlorade jobbet. Många familjer vräktes från sina hem.

Fyra av dödsoffren fick en gemensam grav på kyrkogården vid Gudmundrå kyrka, varvid man klockan tolv höll fem minuters tystnad i hela Sverige. På graven finns en stenplatta med dikten ”Gravskrift” av Erik Blomberg:

Här vilar
en svensk arbetare
stupad i fredstid
vapenlös värnlös
arkebuserad
av okända kulor
Brottet var hunger
Glöm honom aldrig

adalen11

Kuriosa:
Ådalen är Ångermanälvens dalgång nedanför Junsele, uppdelad i övre och nedre Ådalen. Området var före industrisamhällets genombrott under 1800-talet en isolerad trakt med liten befolkning och tidsödande restider mot omvärlden på grund av naturen med många vikar och berg.

Från mellankrigstiden har antalet sågverks- och massaanläggningar rationaliserats. Detta har fört med sig en omfattande avfolkning sedan dess. Tätorter i Ådalen är bland andra Junsele, Sollefteå, Kramfors, Bollstabruk och Nyland.

adalen

/ Väldigt bra skrivet. Jag är släkt med Eira Söderbeg, hon var min morfars faster. Och enligt min morfars pappa så hade Eira en vit tröja med ett hjärta på bröstet och blev skjuten mitt i hjärtat. Men det är ju bara den versionen som jag fått höra av min morfar. / Svar jag emottog vid införandet (på annan blogg då).

Vi minns

Källor:
fotosidan.se
sv.wikipedia.org
Social-Demokraten
sydsvenskan.se
skp.se
wapedia.mobi


Ådalen 1931, minns Eira Söderberg och de fyra andra dödade… Del 1-2

adalen

86 år sedan drygt – 14 maj, det gäller Ådalshändelserna, Skotten i Ådalen eller Ådalen 31 kallas händelseförloppet kring en arbetskonflikt i Ådalen i mitten av maj 1931, där fem personer sköts ihjäl av militär. Händelsen delade Sverige i två delar om vems skuld det var att tragedin inträffade, och skillnaden i åsikter märktes tydligt mellan borgerliga och vänsterinriktade tidningar.

Minns vi vilka fem som – blev skjutna, dödade?
Jag vill först berätta om den oskyldiga, unga flicka som sköts. Eira Söderberg, 20-årig fabriksarbetare, var inte med i demonstrationståget utan stod på en gård som åskådare, en ung flicka med en väninna, på en stenmur som var på besök i byn. Hon var dotter till arbetaren P. Söderberg vid Svanå bruk. Eira Söderberg träffades i magen (underlivet) av en kula (ev. hjärtat), som förut genomborrat en annan flickas kappa. Hon bars in i skräddarens hus, skjuten, men hon levde ännu, men avled strax efter.

Däröver fyra demonstranter – Erik Bergström, 31 år gammal fabriksarbetare, Evert Nygren, 22 år och arbetare, Sture Larsson 19 år och Viktor Eriksson, 35 år. Utöver dessa sårades fem personer.

Fyra av dödsoffren fick en gemensam grav. ❤

Lite fakta från början.
Natten till den 14 maj hade kravaller ägt rum både vid stationen i Sprängsviken, där urlastningen skedde, och vid Lunde, där militären förlades till skydd för strejkbrytarna, med stenkastning från folkmassan och lösa skott samt rökhandgranater från militären. På dagen höll Transportarbetareförbundet i Frånö Folkets hus ett protestmöte mot strejkbrytarna. Innan mötet hunnit avslutas tågade de som samlats i och omkring Folkets Hus, 3 000 till 4 000 personer, till strejkbrytarnas förläggningsplats i Lunde. Folkmassan satte sig sedan till slut i rörelse. Hittills hade 10 soldater och 20 hästar skadats av stenkastning.

När demonstrationståget kom till Lunde, trodde sig militärernas befäl se vapen i demonstranternas händer och höra skott avlossas från folkmassan. Något som varken undersökningskommissionen eller polisen senare kunde finna bevis för. En ryttarpatrull, vilken sökt hejda demonstranterna, hade avlossat skott, och när demonstranterna var på mindre än 100 meters avstånd från strejkbrytarbaracken, kommenderade kapten Nils Mesterton eld. Med gevär och kulsprutor öppnade soldaterna eld.

adalhast

Order var given att man skulle skjuta i marken framför folkmassan i första hand, vilket gjordes. Tio av dessa träffades varav fem dödades. Vid eldöppnandet breddade sig folkmassan då bakomvarande tryckte på. Kapten Mesterton uppfattade detta som ett försök att kringgå hans trupp och beordrade då en kulspruta att byta eldställning för att möta hotet. Denna flyttades laddad, i strid mot reglementet, och tappades varvid flera skott avlossades i sned riktning från folkmassan.

“Stå kvar, de skjuter bara med lösa skott”, ropade av arbetare. I samma ögonblick föll arbetaren Erik Bergström ihop och dog inför ögonen på de som gick i främsta ledet. Det var inga lösa skott – militären hade inkallats för att till varje pris krossa arbetaraktionen och försvara det rådande kapitalistiska systemet. De fem dödade kan du läsa ovan om igen, utöver dessa sårades fem personer.

Kapten Mestertons trupp fick senare förstärkning vilket möjliggjorde urdragning i ett senare skede. Då denna trupp återkom till Östersund uppstod oroligheter och våld på järnvägsstationen. Det berättas att en trumpetare i arbetarnas musikkår, Tore Andersson (senare tog han namnet Alespong) från Dynäs, ska ha blåst signalen ”Eld upphör” även om ingen säker källa finns – och därmed fått militären att sluta skjuta.

Andersson uppger själv i en tidningsintervju för tidningen Brand 1991 att han senare delgavs misstanke om brott för att ”otillbörligen ha tagit kommandot över militär trupp”, men att åtalet lades ner innan rättegångsdatumet. (En annan uppgift uppger en Olof Berg – trumpetare från Kramfors Jazzkapell som räddade människoliv, tydligen vet ingen säkert.)
En historia att minnas.

Del 2 finns…

Källor:
fotosidan.se
sv.wikipedia.org
Social-Demokraten
sydsvenskan.se
skp.se
wapedia.mobi