Moroten är mer än vi tror, odlas i hela landet och finns exempelvis i lila…?

Ja, lite så är det. Lite hård är vår morot (Daucus carota sativus) som är en populär rotfrukt och gammal kulturväxt, vanligen orangefärgade, men förekommer även i vita, gula, röda, lila och svarta varianter.

Och faktiskt kan de till formen vara koniska, cylindriska eller klotformade (karottmorötter). Jag gillar rivna i sallad eller kokad som tillbehör. Våra morötter är framodlade former av vildmorot (Daucus carota) som naturligt förekommer i Europa och sydvästra Asien.

Den framodlade moroten härstammar förmodligen från Persien och odlades ursprungligen för sina blad och frön. Vanligtvis äts idag pålroten, även om både stammen och bladen också är ätliga. Dagens morötter har selektivt framodlats för att pålroten ska bli större, mer välsmakande och mindre träig. Jaså?

Namnet?
På fornsvenska hette morot mororot, från lågtyskans morwortel där wortel betyder ”rot”, vilket ursprungligen härstammar från urgermanskans murho, som ungefär kan översättas till ”ätbar rot”.

Lila?

I egyptiska målningar från 2000-talet före Kristus finns det lila morötter avbildade. I Sverige odlade man lila morötter från stenåldern och fram till 1700-talet, då den orange-röda moroten som utvecklats i Holland introducerades. Den blev snabbt populär eftersom den har en sötare smak och inte färgar av sig.

Den kan odlas i hela landet. Flest odlingar finns i Skåne, Gotland, Halland, Västergötland och Östergötland. Morötter är en bra A-vitaminkälla. De får sin orange färg från ämnet betakaroten (karotin) som omvandlas till A-vitamin i vår kropp.

Färgsorterna så:
Orange och även – vita, gula, röda, lila och svarta varianter. Den lila färgen beror på ett högt innehåll av antocyaniner, vilket anses vara hälsosamt. Sorten Cosmic Purple ger goda och mörkt lilafärgade morötter fulla med vitaminer och antioxidanter. Planteras och skördas som ”vanliga” morötter.

Färgen på svarta morötter beror främst på en hög koncentration av antocyanin också. Den svarta moroten har en unik smak och har en oväntad sötma, tillsammans med en subtil kryddig eftersmak.

1623:
Då skrevs Arte de Cocina-manuskriptet i Barcelona, Spanien och inkluderade detta tidiga recept på morotssallad. (Svarta föredras!)

Morotssallad – Spanien 1623 – svarta morötter.
Francisco Martinez Montino. Hans originalmanuskript.

Montino var en kock till 3 kungar- Filip II, Filip III och Filip IV. Boken ger en inblick i dagens kungliga banketter med beskrivning av genomarbetade recept.

”Moroten till sallad ska du leta efter de svarta, tvätta dem och rensa bort rotfläckarna och skär spetsen och topparna och lägg dem i en kastrull och tryck till botten så att de blir väldigt täta och ställ grytan i kolen och sätt eld runt om, och ovanför och rosta dem mycket väl.

Ta sedan ut och rensa bort skalet så de blir väldigt ömtåliga och smaka av med salt och servera med olja, vinäger medan de är varma. Och vill du tillsätta socker så kan du. Den ska vara ytlig. Du bör ställa dessa morötter där det finns kol och göra små skivor.”

(Observera att ordet ”sallad” bara betyder att detta är en maträtt som enbart består av grönsaker, men inte nödvändigtvis att den är kall).

Njut 🙂

Källor:
carrotmuseum.co.uk
laskeblask.se
sv.wikipedia.org
bondeniskolan.se

Blogginlägget nedskrivet 7/7-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Ätbara växter att leta efter, i staden eller på skogsutflykten, flera tips tänka på…

Ju mer vi vet om naturen, desto mer rädda om den är vi, säger forskningen. Det finns faktiskt
exempel på skogens gåvor som kan serveras året runt. Det finns massor av ätbart i skogen. Något kan någon vara känslig emot, så dubbelkolla genom att söka på det specifika.

Tips! Kring träd:
Av rönn kan du ta tillvara både knoppar, blad och bär. Rönnknoppar kan läggas till i sallader, på yoghurt och i sommardrycker. Av bären kan du göra smoothies och sylt.

Skott från tall och gran kan användas som ingrediens i bland annat drycker och söt sirap eller för att brygga te. Ät inte granskott om du är gravid eller har njurproblem.

Unga löv och blommor av lind smakar bra med fisk. Lindblomste smakar gott och är dessutom balsam för luftvägarna.

Växter:
Maskrosens blomknoppar, blad och blommor är ätliga, i både omeletter och stuvningar. Knopparna kan man konservera i ättikslag på samma sätt som kryddgurka. På senhösten kan man även ta tillvara rötterna. Rötterna kan användas i matlagning på samma sätt som andra rotsaker. Under krigstiden användes maskrosrötter som kaffesurrogat, och till det kan de användas ännu i dag.

Maskros kan läggas både i sallader och på bröd. Bladen är som rucola, men gratis. Dessutom går de bra att frysa in. Maskros tar bort svullnad och sätter fart på matsmältningen. Maskros innehåller rikligt med A-, B-, C- och D-vitamin, järn och kalium. Dessutom innehåller den också kalcium, fosfor, magnesium och inulin.
Maskrosvin är känt, världens längsta maskros enligt Guiness rekordbok är 177 cm lång och hittades i Kanada 2011. Sveriges längsta (hittade) maskros är 125 cm lång och hittades i Sjöbo 2015.

---

Harsyra?

Vid matlagning kan man ersätta citron med harsyra, men harsyra passar också som sådan på smörgås. Av harsyra kan man också göra en smaklig pesto.

Unga skott av mjölkört som växer på kalhyggen kan användas som sparris – de smakar utsökt ångförvällda med smör och flingsalt. Skräppa och harsyra innehåller mycket C-vitamin, harsyra innehåller till exempel oxalsyra, som ger maten syrlighet. Oxalsyra lämpar sig inte för personer som har besvär med njurarna.

Skräppsläktet (Rumex) är ett släkte i familjen slideväxter. Enligt Svenska Akademiens ordbok kommer namnet skräppa från fornsvenska verbet skräppa (skryta, väsnas) ”med tanke på att växternas stora blad ge ljud ifrån sig, då regn slår mot dem”. Obs Skräppa är ett besvärligt ogräs och ställer till problem framförallt i ekologisk odling.

Ramslök:
Den kan användas till pesto eller soppa och historiskt kallas den också Sankta Britas lök – kanske var det heliga Birgitta som tog den med sig till Sverige, men det är det ingen som riktigt vet. Under 1700-talet spred sig ett rykte till Stockholm och Vetenskapsakademien om Sankta Bittaes lök. Den växte på Vadstena kloster och sades ha en avskräckande effekt på mullvadar.

Denna mystiska lök var så intressant att Linné besökte Vadstena 1741 när han var på väg hem efter sin gotländska resa. Linné hade nog förväntat sig att få se en mycket sällsynt växt men upptäckte att han redan gjort sig bekant med den på Gotland; den gotländska ramslöken.

Nässlor:
De kan användas till ex. nässelsoppa, fibrerna som finns i stjälken, har under flera tusen år använts för att tillverka tyger. Fibrerna är finare än hos lin, och ger ett tunt och glansigt tyg. I Danmark har man hittat tyg av nässla från bronsåldern. I Sverige odlades nässlor under 1600- och 1700-talen flitigt i speciella nässelgårdar, men med industrialismen och bomullens intåg minskade nässlans betydelse under 1800-talet. Man bör komma ihåg att förvälla dem före användningen eftersom de kan innehålla mycket nitrater.

Rölleka lämpar sig som krydda till fisk och vilt men kan också torkas till te.
Vresros, som spridit sig som en skadlig växt i skogarna, är ett vackert och läckert tillskott i sallader och desserter. Nyponen från samtliga rosenarter är ätliga.

Tusenskönas späda blad är goda i en sallad. Klöver och hallonblad är också ätbara. De kan användas i te och sallader. Kirskål nedan, ett ihärdigt ogräs som härstammar från franska munkar som startade Alvastra kloster på 1100 talet. Förr i tiden trodde man att Kirskålen fungerade som medicinalväxt enligt signalläran, där ”lika botar lika”.

Eftersom kirskålens blad liknade en liten fot trodde man, enligt Virtuella floran (Naturhistoriska riksmuseet), att den botade fotgikt. Kirskålens mest intressanta delar finns annars under marken. Det är på grund av de långa rotskotten som den är ett så svårt ogräs. Om en liten bit finns kvar kan en helt ny planta utvecklas. Den är svår att få bort, men som tur är god att äta!

---

Man kan finna nypon (dess köttiga väggar kan torkas sedan frukterna (vanligen kallade ”fröna”) rensats bort, och kan användas till nyponsoppa och nyponte, örtte. Färska nypon kan användas till sylt, gelé och marmelad.

Gräslök, bär och svamp har sin tid, men obs att det också finns ätbara vilda grönsaker som inte lämpar sig för alla. Man kan vara allergisk för en vild växt på samma sätt som för en odlad växt. Plocka förstås varsamt och bara växtarter du är absolut säker på. Är du det minsta osäker så fråga någon som är duktig på att artbestämma växter. Eller läs på.

Källor:
minskog-kundtidning.fi
slu.se
forskning.se
land.se
sv.wikipedia.org
ja.se

Blogginlägget nedskrivet 21/7-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Hur står det till med klimatet, dess förändringar som skapar problem med miljön…? Del 2-2

Vädret är de skillnader och omväxlingar i de fysiska förhållandena som sker vid ett givet tillfälle eller under en kortare tidsperiod. Nu inne i mitten av juli drygt och sommar är ordet 🙂

Märkligt?
2022 upptäckte forskare en ny naturlig värmekälla på Grönland som får isen att smälta underifrån. Den här mekanismen går att jämföra med hur stora dammar genererar elektricitet – och verkar överträffa dessa i kraft. Det här är första gången man borrat hål en kilometer ner i isen på Grönland och kunnat observera den här mekanismen.

Enligt Poul Christoffersen, professor i glaciologi vid universitetet i Cambridge i England, och en av forskarna bakom studien. Det var när han och hans forskargrupp undersökte en stor glaciär på västra Grönland som man upptäckte en helt ny värmekälla som härstammar från is som smälter.

Jag vänder och försöker se positiva saker, många har vi märkt redan nu i vår vardag.
Forskning tyder på att uppvärmningen på kort sikt skulle avstanna om vi blir klimatneutrala. Temperaturerna kommer att sluta stiga och uppvärmningen stabiliseras inom ett par årtionden, har klimatforskaren Michael Mann vid Pennsylvania State University sagt.

Mindre växthusgasutsläpp?
År 2018 motsvarade Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 52 miljoner ton koldioxid. Det var en minskning med 27 procent jämfört med 1990. De vanligaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. De finns naturligt i jordens atmosfär. Andra växthusgaser är metan, lustgas, svavelhexaflourid och flourföreningar (flourkolväten och flourkarboner).

Tar med några positiva nyheter senaste 2-3 åren:
Kina har satt upp mål om klimatneutralitet. Enligt expertis. Utsläpp minskade i rekordtakt – av fler skäl än pandemin. Bidens seger i amerikanska valet? USA är världens andra största utsläppare av växthusgaser, och Donald Trumps motarbetande av Parisavtalets åtaganden och avhopp från överenskommelsen var ett steg i helt fel riktning.

Biden är knappast en miljöhjälte – men har skärpt sina klimatlöften, bland annat med tusentals miljarder till förnybar energi, järnvägar och energieffektiviseringar. Så i jämförelse med Trumps godkännanden av oljeborrning i naturreservat och stöd till ”rent och vackert kol” får valsegern ändå ses som det bättre alternativet även för världens klimat. USA kommer i och med Biden att återgå till Parisavtalet. Jaha? Så skriver de lärda.

Omställning i stålindustrin ska minska Sveriges utsläpp med 10 procent. Sverige har chans att bli världsledande inom nästintill fossilfritt stål, i och med omställningsprojektet Hybrit, i Luleå. Ståltillverkaren SSAB är i dag Sveriges största enskilda som gör utsläpp.

Oavsett intresse för omställning av miljöskäl har det under året kommit allt fler tecken på att investeringar i förnyelsebar energi är mer lönsamma än kol, gas och olja.
Östersjön har blivit friskare. Tack vare förbättringar inom jordbruk och avloppsrening har Östersjön börjat tillfriskna. Halterna av fosfor och kväve – som bland annat leder till algblomningar och syrebrist – minskar i en “närmast unik” utveckling.

Dispens för insektsdödande värstingmedel stoppas. Klimatrapporteringen i media ökar kraftigt. Under fjolåret publicerade svenska medier fler klimatartiklar än någonsin, enligt en ny rapport. Totalt 85 000 klimatartiklar såg dagens ljus under 2019. Valarna är havets okända klimathjältar – lagrar koldioxid,

I framtiden kan algerna komma att innehålla mer protein genom att de får växa i livsmedelsindustrins spillvatten. Att odla alger är framtiden. De växer i vatten och man behöver inte använda några ekosystem på land som ofta är överutnyttjade. Alger behöver ingen gödsel, de växer av solsken, de tar upp näringsämnen ur vattnet och renar dessutom havet. Så alger är ett mycket hållbart livsmedel, enligt experter.

Till 2025:
Biståndet till klimatanpassning i de fattiga länderna ska fördubblas till 2025 jämfört med 2019. Tidigare löften om 100 miljarder dollar i klimatbistånd per år ska uppfyllas. En dialog ska påbörjas om hur länder som drabbats av klimatförändringarna ska kompenseras.

Utvecklingsländerna i nätverket G77 krävde mer konkreta löften, men utan att få gehör för detta. Resultatet av dialogen ska stå klart sommaren 2024. 105 länder lovade att minska sina utsläpp av metan med 30 procent till 2030 jämfört med 2020.

110 länder lovade att stoppa avskogningen till 2030, bland dem Brasilien, Ryssland, Indonesien och Kongo-Kinshasa. Men – detta var före kriget i Ukraina, löften? Men alla.

Tro och hopp. I nutid är och har det varit tufft, nu hoppas vi allt vänder igen... ❤

Källor:
naturskyddsforeningen.se
aftonbladet.se
greenpeace.org
tidningensyre.se
jordbruksverket.se
supermiljobloggen.se
sv.wikipedia.org
folkhalsomyndigheten.se
svt.se
unwrapped.se

Blogginlägget nedskrivet 24/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.