Världens bästa western-filmer, listade – genom tiderna…

God fortsättning 2023 alla!

Västern eller western är en populärkulturell genre, baserad på Vilda Västern; såväl händelserna under tidsperioden, som myterna kring den. Genomgående teman är anarki och laglöshet, människans kamp mot naturen (till exempel byggen av järnvägar och telegrafledningar) och ensamma hjältar.

Även om västern som genre länge varit populär inom främst film, har dess inflytande minskat allt eftersom vi kommer längre och längre ifrån tidsperioden.

Westernfilmerna hade sin fiktiva miljö på den Nordamerikanska kontinenten, även om själva inspelningsplatsen ibland kunde vara annorstädes. De första filmerna som formade genren gjordes på 1920-talet och genren var en av de populäraste under flera decennier. Den kanske namnkunnigaste regissören inom western är John Ford.

Om man läser på en mängd experter och deras bedömning, poängsätter, så får man fram en bästa 10-lista. Rätt eller fel kan diskuteras, men experter vet ju. Från plats tio till plats ett.

10. Dansar med vargar – 10 p. Kevin Costner.
9. Shane (Mannen från vidderna, 1953) – 11 p
En ikonisk western där alla bitarna faller på plats. Shane är mannen från vidderna som får arbete hos några nybyggare, vilka terroriseras av en ranchägare. Ett tema skildrat om och om igen, men här framställs det på ett oförglömligt sätt.

8. Unforgiven (Clint Eastwood, 1992) – 12 p

7. Stagecoach (Diligensen, regi John Ford, 1939) – 12 p+
6. McCabe and Mrs. Miller (1971) – 13 p
5. Sheriffen (High Noon) – 21 p

4. Once Upon a Time in the West – 25 p
3. The good, the bad and the ugly – 27 p
Il buono, il brutto, il cattivo, 1966.
Sergio Leones mästerverk med Clint Eastwood som Blondie, en prisjägare med speciella metoder. Tillsammans bildar han och den nedrige Tuco ett fördrag i jakten på en guldskatt där ingen litar på den andre och där övertaget flera gånger skiftar.

2. The Searchers (Förföljaren, 1956) – 28 p

1.The Wild Bunch (1969) – 28 p+
Det vilda gänget, 1969. Sam Peckinpah förde in en ny råhet i westernfilmen och denna episka historia utgör hans mästerverk. Det vilda gänget bjuder på en ny slags våldsestetik och en bild över några desperata människors rotlöshet.

---

Filmer som anses mycket bra och strax utanför listan. Butch Cassidy and the Sundance Kid (1969), The Gunfighter (1950) med Gregory Peck som spelar den fruktade revolvermannen Jimmy Ringo. Det är västernfilmen du aldrig hört talas om men bra nog se. Ett tight och mästerligt berättat drama på 85 minuter. Ren briljans.

The Man Who Shot Liberty Valance (1962), John Fords sista stora western med John Wayne är symbolladdad och en av de mest nyanserade westernfilmerna som gjorts. En senator anländer till Shinbone för att närvara i begravningen av Tom Doniphon. Frågan är varför en sådan anspråkslös mans begravning lockar en senator från Washington.

Pat Garrett and Billy the Kid (1973). Filmen som Peckinpah förutspådde skulle bli hans definitiva mästerverk är ur många aspekter en fantastisk film. Här får vi följa den köpta före detta banditen Pat Garrett (James Coburn) under hans jakt på sin partner Billy the Kid (Kris Kristofferson). I en av de ledande birollerna ser vi Bob Dylan, som också har skrivit filmens fenomenala soundtrack.

McCabe and Mrs. Miller (1971). Regi: Robert Altman. Med: Warren Beatty, Julie Christie m.fl.
Att Robert Altman skulle regissera en regelrätt western fanns inte på kartan. Resultatet blev ett unikt och beundransvärt porträtt av ett av filmhistoriens mest intressanta filmpar; entreprenören McCabe (Beatty) och bordellmamman Mrs. Miller (Christie).

Minns du de tre i – Den gode, den onde, den fule? Clint Eastwood, Eli Wallach och Lee Van Cleef. Filmen är förmodligen en av världens mest kända filmer.

Sierra Madres Skatt (1948), regi: John Huston, med Humphrey Bogart, Walter Huston m.fl.
Frågan är om guldets mörka sida någon gång har redovisats lika väl som i detta enastående mästerverk signerat Huston. Här följer vi tre panka lyckosökare som ger sig ut på jakt efter det de alltid är på jakt efter, nämligen guld. Fotot är makalöst och likaså skådespelet i detta drama som inte liknar någonting du tidigare sett. Tombstone (1993).

Once Upon a Time in the West (1968). Regi: Sergio Leone. Med: Henry Fonda, Charles Bronson, Claudia Cardinale, Jason Robards m.fl. Regissören beskrev själv filmen som en dödsdans där filmens rytm ska efterlikna en döende mans sista hjärtslag. Detta är inte bara den ultimata westernfilmen utan också en av filmhistoriens finaste guldkorn.

Red River (Howard Hawks, 1948. Episk western från en mästare filmskapare som gav John Wayne den typ av roll som han utmärkte sig i, som den envisa, drivna ranchägaren fast besluten att se en boskap driva till det bittra slutet även om det innebär att döda fostersonen (Montgomery Clift) som tar sin flocken bort från honom.

Mycket goa westernfilmer att söka bland, nytt och äldre.

Källor:
filmtips.org
filmtopp.se
sv.wikipedia.org
imdb.com
independent.co.uk
theguardian.com

Blogginlägget nedskrivet 30/9 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Hur var julfirandet i Vilda Västern och – för indianerna…? Del 2-2

Juletider har firats olika och jag undrade lite hur det var i den s.k. Vilda Västern eller the Wild West. I del två börjar jag med verklighetens serie?

Lilla huset på prärien?
Laura Ingalls Wilder skrev i förberedelserna inför julen i Kansas:

”Mamma var upptagen hela dagen lång med matlagning och hon bakade saltbröd och svenska kex, och enorma kastruller med bakade bönor, salt fläsk och melass. Hon bakade vinägerpajer och torkade äpplepajer och fyllde en stor burk med kakor, och hon lät Laura och Mary slicka kakskeden. Och i hennes julstrumpa fick hon fyra gåvor, en kopp, pepparmyntsgodis, en hjärtformad tårta, och en helt ny krona.

På julbordet kunde finnas konserverade frukter och grönsaker, färska om möjligt, och för dem som hade råd, kanske nötkött eller skinka. Många kvinnor började baka för firandet veckor i förväg. Fotpallar och broderade näsdukar, en del familjemedlemmar kunde arbetat i månader före jul. Andra stickade halsdukar, mössor, vantar och strumpor.

Om familjen hade haft ett bra år, kanske barnen kunde få godis, små gåvor, kakor och frukt i sina strumpor. Vanligt på julafton var att familjen sjöng julsånger runt granen eller öppna spisen. På juldagen skulle de flesta gå till kyrkan, sedan hem för den traditionella julmaten och/eller tillbringa dagen med att besöka vänner och grannar.”

Ensamhet…?
Men också vanligt, många pionjärers hem var helt enkelt för små för att göra plats för ett träd som ex. gran. Många var dock ensamma, ofta cowboys, som spenderade en ensam kväll utan att kunna nyttja festligheter.

Soldaten, general G. A. Custer är omskriven och hans fru Elizabeth berättar i en bok hon skrev ,”Tenting on the Plains”, ”Tälta på slätten” (publicerad i 1887), om julfirandet:
”Vi hade en härlig jul … Vi hade en stor julgran och Autie (mannen) var jultomten och gav små personliga ord till alla som fick gå fram och ta emot hans gåva. Granen, trädet var väl upplyst.

Indianer och jul?
Indianerna firade naturligt ej jul, men efter hand som de ”amerikaniserades”, missionärer spred ordet om Jesus Kristus och kristendomen i hela landet, så antog de en del firande. Den första indianska julsången ska ha skrivits av en jesuitmissionär, präst, broder Jean de Brébeuf, runt 1640-41, skriven för Huron indianer.

Huronerna byggde ett litet kapell med granar och bark för att hedra krubban i Betlehem. Detta blev den plats där Jesus föddes. Vissa huroner reste så mycket som två dagar för att få ha julfirande. Djuren på krubban var en räv, bisonoxe och björn. Huroner gjorde också ett traditionell tält av skinn och denna julsång för dem skrevs ursprungligen på deras språk – översattes senare till franska, en mycket omtyckt och välkänd julsång idag.

Några rader om ”jultomten”, Santa Claus, St Nicolas eller som indianernas symboliska, Handsome Fellow. Lite av en indiansk tomte. Han är en stilig och modig man som bar en vit läderjacka och som gav gåvor till indianska barn. Idag är väldigt många indianer fattiga, lever i reservat, några har bättre ekonomi och firar julen med en kombination av europeiska seder och inhemsk kultur. En bild ovan visar staden Midland i Texas 1894, juldagen.

Källor:
legendsofamerica.com
lifeintheoldwest.com
buckarooleather.blogspot.se
aaanativearts.com
christmas.lovetoknow.com
manataka.org

Blogginlägget nedskrivet 03/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

 

 

 

Hur var julfirandet i Vilda Västern och – för indianerna…? Del 1-2

Juletider har firats olika och jag undrade lite hur det var i den s.k. Vilda Västern eller the Wild West. Ja på 1800-talet firade pionjärerna och cowboys på prärien ungefär på samma sätt som vi gör idag. Det var jultomte, presenter, dekorationer och – julfesten. Livet i Vilda Västern var hårt och oförutsägbart, det var ofta fruktansvärda snöstormar och kalla decembervindar. Män som jobbade i bergen fick sluta tidigare med sina gruvor med rädsla just för ovädret. Men man såg fram emot sång, lukten av hjortkött som rostats över öppen eld. Wow!

Julpynt?
Man pyntade med vad som fanns ex. tallkottar, nötter och bär. En julgran var dekorerad med hemgjorda ting, man gjorde även figurer och dockor av halm eller garn, band, bär, strängar med popcorn, veckat papper och pepparkakor användes också. Gåvorna var också handgjorda. Majsskalsdockor, påsar, egentillverkade leksaker, kuddar och broderade föremål gjordes alla med kärlek av familjemedlemmar.

Tidiga julfirare var upptäckarna Lewis och Clark med män under vintern 1805. Expeditionen hade nått Oregon Coast och väntade det varmare vårvädret i ett litet fort de hade byggt. Männen firade ledigheten genom att avfyra sina gevär och sjunga. Senare gav Lewis och Clark presenter till sina män ur de få leveranser som de hade med, näsdukar och tobak.

Traditionen med jultomten var populär bland barn vid gränsen och en tidskrift som heter ”St Nicholas” var tillgänglig. Denna tidskrift publicerades från runt början av 1800-talet till 1940-talet. Den var avsedd för barn i isolerade områden och i denna skrift på 500 sidor fanns berättelser, poesi, tävlingar, spel och hantverk. Det var särskilt hjälp för att hålla barn underhållna under de långa vintermånaderna vid gränsen.

Bland många nytillkomna familjer som var bland de första banbrytande fanns sådan stor lust till att fira jul i och med att de ville få hemkänslor. Catherine Haun, pionjär, skrev 1849, om att göra det bästa av en svår situation. 

”Även om man var van vid tält så tillbringade många den så. Jag minns inte att vi någonsin haft lyckligare ledighet tillsammans. Till jul hade vi biff på grizzlybjörn som vi betalade 2,50 dollar för, kål för 1,00 dollar – och även torkade äpplen!”

I del 2 på tisdag fortsätter mer om sederna vid jul.

Källor:
legendsofamerica.com
lifeintheoldwest.com
buckarooleather.blogspot.se
aaanativearts.com
christmas.lovetoknow.com
manataka.org

Blogginlägget nedskrivet 03/09 -22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.