Ryssland och Ukraina, varför detta krig, jämförelser länderna…

Ingen undgår kriget – vad sker nu? De viktigaste händelserna just nu. USA utlovar 10 miljarder dollar – motsvarande drygt 100 miljarder svenska kronor – i ytterligare ekonomiskt stöd till Ukraina. Finland skickar tre stridsvagnar av typen Leopard till Ukraina. Enligt amerikanska underrättelseuppgifter överväger Kina att ge vapen till Ryssland, skriver Wall Street Journal. Uppgifterna kommer efter att kinesiske toppdiplomaten Wang Yi träffat Vladimir Putin under ett besök i Moskva. Galningar!

Vad vill Ryssland med Ukraina?
I en oro om att väst skulle få än mer inflytande över Östeuropa så gick Ryssland in med militära styrkor i Ukraina och annekterade Krimhalvön, där det bor en majoritet rysktalande ukrainare. Stöd fanns även för separatister i ukrainska Donetsk och Luhansk som ville bli en del av Ryssland. (x) Ryssland är världens till ytan största land och täcker stora delar av både Europa och Asien.

Vad vill Putin med Ukraina?
Den ryske presidenten Vladimir Putin agerar med militära medel för att utöka territorier under direkt rysk kontroll och hindra Ukraina från att orientera sig västerut. Krafter i Ukraina började redan då landet ingick i Sovjetunionen att försöka minska beroendet av Ryssland och orientera sig västerut. (z)

Tidigare:
Under 2021 och tidigt 2022 förnyade Ryssland sina politiska påtryckningar på Ukraina, inklusive politiskt erkännande av de ukrainska utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk och utplacering av ryska trupper i området. Och – 24 februari 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina. Denna har mötts av kraftiga internationella reaktioner.

Sedan invasionens början har Sverige utökat sitt humanitära och militära stöd till Ukraina i flera omgångar och bistår också med ekonomiskt stöd, civil krishantering och till Ukrainas återuppbyggnad. Tillsammans med EU har Sverige också fattat beslut om omfattande makroekonomiskt stöd och ett flertal sanktionspaket mot Ryssland.

Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med mer än 14 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina. Det inkluderar också stöd till Moldavien med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

Jämförelser länderna emellan:
Ukraina är ett land i Östeuropa. Det har landgräns mot Rumänien, Moldavien, Ungern, Slovakien, Polen, Belarus och Ryssland. I söder har landet kust mot Svarta havet.

Ryssland, formellt Ryska federationen), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien. Landet gränsar till Norge, Finland, Estland, Lettland, Belarus och Ukraina.

Samt via exklaven Kaliningrad oblast vid Östersjökusten till Litauen och Polen, i väster, och Georgien, Azerbajdzjan, Svarta havet samt Kaspiska havet i sydväst. I norr gränsar Ryssland till Norra ishavet och i söder till Kina, Nordkorea, Mongoliet och Kazakstan. Landet gränsar i öster till Stilla havet och har där även havsgräns mot Japan och den amerikanska delstaten Alaska. Puh!

Ukraina har omkring 46 miljoner invånare.
Ryssland (2015) cirka 142 miljoner drygt. Drygt 4 gånger mer folk.
Yta Ukraina – 603 700 km² inklusive Krim
Yta Ryssland – 17 098 242 km²

Huvudstäder:
Ukraina: Kiev är huvudstaden och den största staden i Ukraina. Cirka 2,9 miljoner invånare.
Ryssland – Moskva är Rysslands huvudstad och största stad, belägen vid Moskvafloden i den centrala delen av europeiska Ryssland. Det är även Europas folkrikaste stad med 12,2 miljoner invånare.

Vad tycker ryssarna om kriget i Ukraina?
I Ryssland riskerar den som fördömer kriget mot Ukraina ett långt fängelsestraff. Men bland befolkningen pyr missnöjet under ytan, berättar ryssar som SVT varit i kontakt med.

Varje dag uppdateras vi om senaste nytt, i krig är ju alla indirekt förlorare. Ryssland anses av en stor majoritet begå krigsbrott. Vladimir Vladimirovitj Putin, född 7 oktober 1952 i Leningrad i Ryska SFSR i Sovjetunionen, är sedan den 7 maj 2012 återigen Rysslands president. Han var gift med Ljudmila Putina och märkligt nog skedde följande:

Den 6 juni 2013 meddelade paret via statlig TV att de separerat; i april 2014 skildes de. Putina gifte om sig 2015 med affärsmannen Artur Otjeretnyj och heter numera Ljudmila Aleksandrovna Otjeretnaja. Barn: Marija Putina, Jekaterina Putina.

Ett ämne att återkomma till.

Källor:
sv.wikipedia.org
fuf.se (x)
ui.se (z)
regeringen.se
svt.se
svd.se

Blogginlägget nedskrivet 24/2-23. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor. 10 månader denna dag till julafton 2023.

Indianska termer – Native Americans, ord, a-c, vad kan du…?

Mitt namn är – native americans, amerikanska urfolk (traditionellt kallade indianer, från spanska: indios; ”indier” – i modern tid förslagsvis kallade ursprungsamerikaner eller urfolksamerikaner) är en samlingsbenämning på ett stort antal olika folkslag som utgör ursprungsbefolkningen i Nord- och Sydamerika, tillsammans med inuiterna, aleuterna och yupikerna i Arktis.

En gång fanns det över 50 miljoner indianer – idag finns det drygt 2 miljoner kvar och många av dem lever i tilldelade reservat. Och av 60 miljoner bufflar som var många stammars huvudföda finns idag bara 3 000 kvar i vilt tillstånd.

Presenterar i delar ord och uttryck, början på bokstaven A.

A
Andedansen: Egentligen en form av religiös väckelse som spreds med hopp om buffelns återkomst och de vitas förgörelse. Startades av Paiuteindianerna i Nevada år 1888 och iniativtagare var medicinmannen Wovaka.

Animist: Indianer betraktade allting i naturen som levande varelser med en god eller ond ande inom sig.

Apple: En amerikaniserad indian som övergett sitt arv eller – motarbetar de sina i ord eller handling.

B
Barnens namn: Det var mycket viktigt, valdes ofta av släktingar och äldre medlemmar av stammen, inte föräldrarna. En hopibaby ex. som var 20 dgr kom farmor och fastrar på besök med lyckönskningar och namnförslag. Inuiterna (eskimåerna) gav de nyfödda ett namn
varje gång de skrek, så en del kunde ha dussinet med namn. En seminolepojke kunde ex. få ett nytt namn varje gång han visade mod i strid.

Blåsrör: Användes som vapen av irokeser och cherokeer (vanligast vid fågeljakt).

C
Calumet: Den fjäderprydda heliga pipan, ibland meterlång. Egentligen en vänskapspipa.

Cayeuse: Den nu levande indianponnyn.

Chaparral: Betyder ”täta snår, taggiga buskar” från spanskan.

Chindi: En uppenbarelse, ” varghäxa”.

Code talkers (kod talare): Under andra världskriget använde man sig av indianspråk för kodade meddelanden och lura fienden. Man kunde beskriva utrustningen eller olika rörelser – på indianvis. På Navaho kunde ubåt översättas till ”järnfisk” m.m. Fungerade bra.

Coup: Beröring av fiende, levande eller död, en krigarbragd. Red Cloud lyckades ta hela 80 stycken coup under sin tid.

Cradleboard: Form av vagga som indiankvinnorna jämt bar med sig hängandes, för babyn de första månaderna, väldigt praktiskt.

Märklig kuriosa:
En tredjedel av indianernas arvsmassa är från Europa. Det är slutsatsen av de senaste dna-undersökningarna.

Källor:
jannenspage.web.com
sv.wikipedia.org
varldenshistoria.se
sverigesradio.se

Blogginlägget nedskrivet 10/7-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.

Kärnvapen – vilka länder har det, hur mycket av detta ..?

En kärnvapenmakt, står för en stat som besitter kärnvapen. Ett otrevligt ämne som man ändå kan skärskåda mer.
Det finns för närvarande 8–9 länder i världen som har detonerat kärnvapen. Enligt internationella icke-spridningsavtalet ska kärnvapenmakter sörja för att inte sprida kärnvapen till andra stater, och icke-kärnvapenmakter ska avstå från att skaffa dem. Klara papper?

Antal – känt?
Det anses finnas 13 355 kärnvapen i världen idag. Ryssland och USA har 6 370
respektive 5 800 var. Frankrike har 300, Kina 290, Storbritannien 215, Pakistan 150,
Indien 130, Israel 80 och Nordkorea tros ha 20 kärnvapen. Antalet aktiva varierar och – listan är det som är känt. Antalet och när den första testades av landet.

Många kärnvapen har provsprängts men endast två – har använts i en väpnad konflikt. Under andra världskriget fällde USA atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki den 6:e och 9:e augusti 1945. Beräkningar visar att 213 000 människor dog direkt till följd av de två bomberna. Otäcka minnen.

Hur många atombomber har testats?
Enligt organisationen CTBTO har cirka 2060 kärnvapenprovsprängningar gjorts sedan USA gjorde det första testet 1945. Över 500 provsprängningar har gjorts i atmosfären eller under vatten. Resten av provsprängningarna har gjorts under jorden.

Hur verkar kärnvapen?
Det dödar direkt och på sikt. När ett kärnvapen detonerar blir hettan så intensiv att kroppar helt kan förångas. Tryckvågen kan slita sönder byggnader och kroppar flera mil bort. Stora mängder radioaktiv strålning uppstår, som både dödar direkt och ger långsiktiga strålningsskador och cancer.

Genom icke-spridningsavtalet (NPT, Non-Proliferation Treaty) slöts en kompromiss. Inga fler länder skulle få skaffa kärnvapen och de som redan hade skaffat skulle avskaffa sina.
Endast fyra länder står utanför NPT. De har lyckats bromsa risken för spridning av
kärnvapen. Endast Pakistan, Indien, Israel och Nordkorea står utanför NPT och har
tillkommit som kärnvapenstater.

Vid översynen år 2000 intygade kärnvapenstaterna att de gjort ett ”otvetydigt åtagande om nedrustning”. 2010 konkretiserades detta i en plan. Men sedan dess har inga nedrustningssteg tagits.Tragik.

---

2017 antogs ett kärnvapenförbud. Kärnvapen har till skillnad från andra
massförstörelsevapen (som kemiska och biologiska vapen) inte förbjudits i internationell lag. Sommaren 2017 röstade dock 122 stater, en klar majoritet av FN:s medlemsstater, för att det ska finnas ett avtal, TPNW, som förbjuder kärnvapen. tidigare kärnvapenmakter. Kazakstan, Ukraina och Belarus (ska enligt avtal ha lämnat sina före detta sovjetiska kärnvapen till Ryssland). Sydafrika (genomförde provsprängning under sent 1970-tal; förstörde sina vapen under tidigt 1990-tal).

Svåra tider, kriget i Ukraina har öppnat upp Europa, med rädslor. Troligen använder Ryssland mindre, så kallade taktiska kärnvapen för att försöka avsluta konflikten – särskilt om offensiven går dåligt. Dessa kan användas på slagfältet eller mot exempelvis en militär flygbas. Målet kan också vara ett helt obefolkat område.

De skulle kunna sätta in ett litet kärnvapen mot en öde plats som en öken eller över havet för att visa: ”Titta, vi är beredda att använda kärnvapen.” Alltså en desperat åtgärd men ändå väldigt begränsad jämfört med ”domedagsscenariot”.

Vem vet? Otäckt ämne, men kunskap gör att vi förstår mer om vad som pågår… Enligt wikipedia.org pågår 2021-2022 18 olika konflikter eller krig, med olika antal dödade. Bland de större nämns:
Tigray-kriget, Etiopien, som även berör Sudan.
Jemenkrisen(en) inklusive Huthi-konflikten och Militärinterventionen i Jemen.
Burmesiska inbördeskriget.
Konflikten i östra Ukraina med Rysk-ukrainska krisen 2021–2022 och Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Källor:
fn.se
sv.wikipedia.org
laromkarnvapen.se
fof.se
nyteknik.se

Blogginlägget nedskrivet 20/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.