Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner. NYA inlägg, klockan 08! 2925 inlägg. Carpe diem.


Lämna en kommentar

Indianska termer – Native Americans, ord, a-c, vad kan du…?

indianer22

Mitt namn är – native americans, amerikanska urfolk (traditionellt kallade indianer, från spanska: indios; ”indier” – i modern tid förslagsvis kallade ursprungsamerikaner eller urfolksamerikaner) är en samlingsbenämning på ett stort antal olika folkslag som utgör ursprungsbefolkningen i Nord- och Sydamerika, tillsammans med inuiterna, aleuterna och yupikerna i Arktis.

En gång fanns det över 50 miljoner indianer – idag finns det drygt 2 miljoner kvar och många av dem lever i tilldelade reservat. Och av 60 miljoner bufflar som var många stammars huvudföda finns idag bara 3 000 kvar i vilt tillstånd.

Presenterar i delar ord och uttryck, början på bokstaven A.

A
Andedansen: Egentligen en form av religiös väckelse som spreds med hopp om buffelns återkomst och de vitas förgörelse. Startades av Paiuteindianerna i Nevada år 1888 och iniativtagare var medicinmannen Wovaka.

Animist: Indianer betraktade allting i naturen som levande varelser med en god eller ond ande inom sig.

Apple: En amerikaniserad indian som övergett sitt arv eller – motarbetar de sina i ord eller handling.

B
Barnens namn: Det var mycket viktigt, valdes ofta av släktingar och äldre medlemmar av stammen, inte föräldrarna. En hopibaby ex. som var 20 dgr kom farmor och fastrar på besök med lyckönskningar och namnförslag. Inuiterna (eskimåerna) gav de nyfödda ett namn
varje gång de skrek, så en del kunde ha dussinet med namn. En seminolepojke kunde ex. få ett nytt namn varje gång han visade mod i strid.

Blåsrör: Användes som vapen av irokeser och cherokeer (vanligast vid fågeljakt).

C
Calumet: Den fjäderprydda heliga pipan, ibland meterlång. Egentligen en vänskapspipa.

Cayeuse: Den nu levande indianponnyn.

indianer1

Chaparral: Betyder ”täta snår, taggiga buskar” från spanskan.

Chindi: En uppenbarelse, ” varghäxa”.

Code talkers (kod talare): Under andra världskriget använde man sig av indianspråk för kodade meddelanden och lura fienden. Man kunde beskriva utrustningen eller olika rörelser – på indianvis. På Navaho kunde ubåt översättas till ”järnfisk” m.m. Fungerade bra.

Coup: Beröring av fiende, levande eller död, en krigarbragd. Red Cloud lyckades ta hela 80 stycken coup under sin tid.

indian2

Cradleboard: Form av vagga som indiankvinnorna jämt bar med sig hängandes, för babyn de första månaderna, väldigt praktiskt.

Märklig kuriosa:
En tredjedel av indianernas arvsmassa är från Europa. Det är slutsatsen av de senaste dna-undersökningarna.

Källor:
jannenspage.web.com
sv.wikipedia.org
varldenshistoria.se
sverigesradio.se

Blogginlägget nedskrivet 10/7-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Kärnvapen – vilka länder har det, hur mycket av detta ..?

kärnvapan

En kärnvapenmakt, står för en stat som besitter kärnvapen. Ett otrevligt ämne som man ändå kan skärskåda mer.
Det finns för närvarande 8–9 länder i världen som har detonerat kärnvapen. Enligt internationella icke-spridningsavtalet ska kärnvapenmakter sörja för att inte sprida kärnvapen till andra stater, och icke-kärnvapenmakter ska avstå från att skaffa dem. Klara papper?

Antal – känt?
Det anses finnas 13 355 kärnvapen i världen idag. Ryssland och USA har 6 370
respektive 5 800 var. Frankrike har 300, Kina 290, Storbritannien 215, Pakistan 150,
Indien 130, Israel 80 och Nordkorea tros ha 20 kärnvapen. Antalet aktiva varierar och – listan är det som är känt. Antalet och när den första testades av landet.

Många kärnvapen har provsprängts men endast två – har använts i en väpnad konflikt. Under andra världskriget fällde USA atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki den 6:e och 9:e augusti 1945. Beräkningar visar att 213 000 människor dog direkt till följd av de två bomberna. Otäcka minnen.

Hur många atombomber har testats?
Enligt organisationen CTBTO har cirka 2060 kärnvapenprovsprängningar gjorts sedan USA gjorde det första testet 1945. Över 500 provsprängningar har gjorts i atmosfären eller under vatten. Resten av provsprängningarna har gjorts under jorden.

kärnvapen

Hur verkar kärnvapen?
Det dödar direkt och på sikt. När ett kärnvapen detonerar blir hettan så intensiv att kroppar helt kan förångas. Tryckvågen kan slita sönder byggnader och kroppar flera mil bort. Stora mängder radioaktiv strålning uppstår, som både dödar direkt och ger långsiktiga strålningsskador och cancer.

Genom icke-spridningsavtalet (NPT, Non-Proliferation Treaty) slöts en kompromiss. Inga fler länder skulle få skaffa kärnvapen och de som redan hade skaffat skulle avskaffa sina.
Endast fyra länder står utanför NPT. De har lyckats bromsa risken för spridning av
kärnvapen. Endast Pakistan, Indien, Israel och Nordkorea står utanför NPT och har
tillkommit som kärnvapenstater.

Vid översynen år 2000 intygade kärnvapenstaterna att de gjort ett ”otvetydigt åtagande om nedrustning”. 2010 konkretiserades detta i en plan. Men sedan dess har inga nedrustningssteg tagits.Tragik.


2017 antogs ett kärnvapenförbud. Kärnvapen har till skillnad från andra
massförstörelsevapen (som kemiska och biologiska vapen) inte förbjudits i internationell lag. Sommaren 2017 röstade dock 122 stater, en klar majoritet av FN:s medlemsstater, för att det ska finnas ett avtal, TPNW, som förbjuder kärnvapen. tidigare kärnvapenmakter. Kazakstan, Ukraina och Belarus (ska enligt avtal ha lämnat sina före detta sovjetiska kärnvapen till Ryssland). Sydafrika (genomförde provsprängning under sent 1970-tal; förstörde sina vapen under tidigt 1990-tal).

Svåra tider, kriget i Ukraina har öppnat upp Europa, med rädslor. Troligen använder Ryssland mindre, så kallade taktiska kärnvapen för att försöka avsluta konflikten – särskilt om offensiven går dåligt. Dessa kan användas på slagfältet eller mot exempelvis en militär flygbas. Målet kan också vara ett helt obefolkat område.

De skulle kunna sätta in ett litet kärnvapen mot en öde plats som en öken eller över havet för att visa: ”Titta, vi är beredda att använda kärnvapen.” Alltså en desperat åtgärd men ändå väldigt begränsad jämfört med ”domedagsscenariot”.

Vem vet? Otäckt ämne, men kunskap gör att vi förstår mer om vad som pågår… Enligt wikipedia.org pågår 2021-2022 18 olika konflikter eller krig, med olika antal dödade. Bland de större nämns:
Tigray-kriget, Etiopien, som även berör Sudan.
Jemenkrisen(en) inklusive Huthi-konflikten och Militärinterventionen i Jemen.
Burmesiska inbördeskriget.
Konflikten i östra Ukraina med Rysk-ukrainska krisen 2021–2022 och Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Källor:
fn.se
sv.wikipedia.org
laromkarnvapen.se
fof.se
nyteknik.se

Blogginlägget nedskrivet 20/5-22. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


Vapen användes av indianer, på lite annat vis än som folk gör nu, som de naturfolk de var…?

När började det här med indianer, som ska kallas Native Americans, de var ju först på plats. Man vet att de människor som först ”invandrade” till Amerika kom från Asien, men inte riktigt när. Några forskare tror att det var för ungefär 15 000 år sedan, andra menar att det lika gärna kan ha varit för 30 000 år sedan. Under den senaste istiden var Berings sund mellan Asien och Nordamerika inget sund och därför kunde djur och människor ta sig från Sibirien till Alaska över ett stort landområde. Bra plats vandra över och sedan ner vidare söderut.


Prärien?
Prärieindianer är ett begrepp varmed i dagligt tal vanligen avses de indiannationer som bebodde den nordamerikanska prärien under 1800-talet. Mer sällan innefattas de som bodde där tidigare, det vill säga före hästens ankomst till området, eller de som bor där nu i de indianreservat som skapades under 1800- och 1900-talen.


Vapen, för olika ändamål?
Indianer använde en gång vapen för jakt och krig, det vet vi. Krigare använde en mängd olika vapen, såsom bågar och pilar, krigsklubbor, spjut, lansar, tomahawks och knivar.


Tomahawker och stridsklubbor?
Tomahawken är antagligen indianernas mest kända vapen. Den beskrivs ofta som en liten yxa med metallblad som användes både till hugg och att kasta med. I själva verket var sådana tomahawker tillverkade i Europa och kom till indianerna genom byteshandel. Ofta var de också kombinerade med en pipa. De indianska tidiga tomahawkerna var mer av en sorts stridsklubba som försetts med ett blad av sten eller en vass bit horn. Namnet ”tomahawk” kommer från ord som används av indianer i Virginia-trakten.

Tomahawk, var från början en mycket enkel klubbliknande yxa som bestod av en sten som vässats och satts fast på ett skaft av trä. På olika sätt hade de satt fast den, t.ex. gjort ett hål som stenen slagits fast i eller bara bundit fast den med senor. Namnet tomahawk tillkom senare. Det var europerna som troligtvis gav tomahawken dess namn från ordet ”tamahak” som betyder ungefär verktyg.

Europerna hade med sig lättare yxor som de använde vid byteshandel med indianerna. Tomahawkerna blev populära och indianerna använde dem till bl.a. jakt och strid men även inom hushållet. När europerna kom över till Amerika så var det helt enkelt de som gav tomahawken det utseende, som likar den yxa som kan ses i västern-filmer. Vältränade krigare kunde med stor precision även kasta sin tomahawk. Med tiden så blev utsmyckningar allt vanligare på dem och även mässing blev allt vanligare att smida tomahawkerna av.

Tomahawken var också en symbol för krig. Något som skapade de bevingade orden ”att begrava stridsyxan” när man slöt fred.


Spjut och lans?

Skillnaden mellan ett spjut och en lans var dess – storlek och dess syfte. Ett indianspjut användes för att slå, eller kasta för att slå ut sina fiender. Spjutets handtag var mycket kortare än en lans, liksom dess vassa huvud eller spets. Lansen var konstruerad för användning till häst och mätt från 2,7 till 4,3 m lång. Lansens knivar var i allmänhet också längre och bredare. Spetsen på lansen är också större än den som finns på spjutet. Storleken tillåter indianer att använda dem när man rider på hästar.

Spjut?
Indianspjuten var mycket långa och användes i strid nästan uteslutande av ryttare. Det var också ett effektivt verktyg vid jakt. Tillverkningen av spjutspetsar följde samma tur som knivarna. De allra tidigaste spjuten hade spetsar av flinta, som efterhand ersattes med koppar. Knivblad av stål omarbetades och blev effektiva spetsar.

När man jagade höll man spjutet under högerarmen, liksom en europeisk riddare, och stötte det i sidan på djuret. Spjuten dekorerades mycket vackert, och ibland kanske lite opraktiskt, Det fanns också speciella ”medicinspjut”, som användes vid magiska ritualer. Tillsammans med skölden var spjutet en viktig detalj vid de olika danser som spelade en viktig roll i indianernas religiösa liv.

Spjut, spears – formades av en lång axel, vanligtvis i trä. Ena änden var antingen skarp i en punkt eller fäst vid en skarp stenspets. Indianer skulle kunna kasta spjuten för att nå långa sträckor eller stöta dem i djur eller fiender.
Spjut som användes för att kasta eller slå en fiende med kunde användas med antingen en eller två händer och tenderade att ha tyngre och kraftigare mönster än de som var avsedda uteslutande för att kasta.

Indianer som kastade spjut kunde ha en atlati, som en del som fick den verka som hävstång. Den sorten var vanlig hos Pueblo och Creek indianer och stammar baserade i de arktiska och subartiska regionerna.
Spjuten dekorerades med omsorg med sniderier eller färger för att skildra speciella symboler och var ofta utsmyckade med fjädrar, hästhår, fransar, pärlor och hade ofta pälsen på ett slaktat djur fästade. Dekorationerna lades ofta till spjut som användes vid ceremonier och andliga danser och ansågs vara statussymboler. Vissa spjut dekorerades med hårbotten som togs från offer som dödades i strider. Osmakligare i nutid?


Knivar:
Knivar var naturligt också ett – viktigt verktyg för indianer. De äldsta av dessa var gjorda av ett trähandtag och ett sten- eller benblad. Bladen var alltid korta. Efter ankomsten av européer var knivarna oftare gjorda av stål eller järn. Knivar kunde användas för att döda djur eller laga mat, och vanliga göromål, men även som redskap vid närstrid.


Pilbågen:
Indianernas huvudsakliga vapen vid jakt och i strid var pilbågen. Bågar tillverkades av olika sorters sega träslag, särskilt en, videgran, men också cederträ, järnek, mulbärsträd och osage orange (bois d´arc). Vissa byggdes av bitar av horn och ben, och hölls ihop med läderremmar. Det fanns fyra olika sorters bågar. Enstyckes-bågen tillverkades av en enda lång bit trä. Den användes särskilt av indianer i östra USA.

Den hopsatta bågen bestod av flera lager trä, horn eller ben, som limmats samman och bundits med läder. Senbågen skars ut i ett stycke skört trä och virades med torkade senor. Den användes framför allt i Alaska.

Bågar och pilar har funnits i minst 8 000 år och erbjuder lång räckvidd. Pilen har en liten, skarp spets fäst på en träaxel med en slits i slutet.


De första verktygen och vapnen var ifrån…?
1932 hittades i Clovis, New Mexico, flera vapenspetsar tillverkade för ungefär 12 000 år sedan. Det var knivblad, spjutspetsar och pilspetsar tillverkade av flintsten. Denna period av tidiga jägarfolk på snabb vandring kallas därför för clovis-perioden. Ungefär samtidigt tar stenåldern sin början i Europa. Historien sedan har jag delvis skrivit om och de flesta av oss vet hur indianerna hela tiden fått ge upp sitt land…

Källor:
ungafakta.se
varldenshistoria.se
sv.wikipedia.org
indianer.ifokus.se
sv.ripleybelieves.com
indianland.blogg.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 10/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).