Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Lämna en kommentar

Ord vi hör men vad betyder de? Andra bullar? Apparans? Intersexualitet?

Apparition Mountain

En genomgång av ord som vi ej alltid känner igen. Fast snart så 🙂 Rakt av så: Inkognito – under antaget namn. Kryptisk – svårbegriplig. Charlatan – bedragare, kvacksalvare. Tre enkla?

Apparans betyder utseende, det yttre. Framtoning, uppträdande (om beteende; ej underhållning på scen eller dylikt). Det att något eller någon visar sig, blir synligt eller framträder. Uttal: -ans som angs.

Av franskans apparition (”utseende”, ”framtoning”), lånat av senlatinets apparitio, verbalsubstantiv till latinska apparere sammansatt av latinska ad (”till”) och latinska parere (”visa sig”). Kan också kombineras som (i plural) utsikter, möjligheter, framtoning och attityd. ”Fordom oftast skrifvet apparence. – apparance”. Svårt? Okej.

Appellera: vädja, hänskjuta till högre instans: från latin. Även som: tilltala, påkalla någons hjälp. Som substantiv, appell.

Appellation – dock, är en kvalitetsgaranti på franska viner, som säkerställer växtplats, druvsort, odlingsmetoder, framställningsmetoder och alkoholhalt.

Apparition Mountain är ett berg i Kanada. Det ligger i provinsen Alberta, i den centrala delen av landet, 3 000 km väster om huvudstaden Ottawa. Toppen på Apparition Mountain är 3 002 meter över havet. Trakten runt är nära nog obefolkad, med mindre än två invånare per kvadratkilometer. Det finns inga samhällen i närheten. På bild högst upp.

Andra skilda ord. Vad är intersexualitet?
Det är en medicinsk term för förhållandet att ett barn vid födelsen befinns ha osäker könstillhörighet p.g.a. att de yttre könsorganen inte är entydigt manliga eller kvinnliga. Barnet kan ha en liten penis som också kan uppfattas som en stor klitoris, urinrörsmynningen på dennas undersida (hypospadi) samt kluven pung som också kan tolkas som blygdläppar. Intersexualitet konstateras hos endast 10–15 barn per år i Sverige.

frallor

Andra ord?

Andra bullar – radikal förändring
(Uttrycket är känt sedan 1800-talet. Folkhumorn, som inte är pryd av sig, har förlängt uttrycket så att det lyder ”Nu blir det andra bullar av, sa bagarn, sket på plåten”.)
Ankdamm – människor i organisation

Mer ordkunskap att spara 🙂

Källor
ne.se.
dn.se
sv.wiktionary.org
braord.se
g3.spraakdata.gu.se
svjt.se
sv.wikipedia.org
allaord.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,


Lämna en kommentar

Frallor äter många, som ung åt jag rundstycke. Du…?

fralla1

En fralla för alla, morgonfika, en kaffe och macka med ost. Vad står fralla för? Vi kör faktabiten och – du ska få ett recept 🙂

Småfranska eller fralla, franskbröd, franska – är en sorts osötat, ljust vetebröd som bakas av finmalt vetemjöl, vatten eller mjölk och matfett samt smaksätts med salt. Ev. jäst och garneras ibland med ost, sesamfrön, eller med vallmon. Skorpan skall vara knaprig och insidan luftig. Uttytt så – småfranska är små runda så kallade franskbröd.

Då? Annat land?
Franskbröd var förr benämningen på vitt bröd i Sverige, då det i Frankrike var (är) vanligare med vitt än med mörkt bröd så fick det heta ”frankbröd”. Liknande bröd i de svenskspråkiga delarna av Finland heter semla, men bakas med inslag av bland annat fullkornsmjöl.

I Skåne kallas småfranska i regel för bulle eller franskbrödsbulle för att skilja från vanliga söta bullar. Regionalt i Sverige (bland annat i Göteborg) kallas den även rundstycke.

Källarfranska?
Det är en sort man gör i källaren? Nej, men lite så. Det är en typ av småfranska med lång jäsningstid, lämpligen över natt. Jäsningen skall ske i svalt utrymme t.ex. i källare vilket man gjorde förr. Därav namnet. Jäsning av bröd under lång tid i svalt utrymme ger extra fluffigt och smakrikt bröd.

Kan det betyda något mer – fralla?

Frallor kallas rasen – den söta franska bulldoggen som är en riktig mysfralla, säger de som har turen att ha en fralla i sin vardag.
Visste du? Franska bulldoggar kommer faktiskt inte från Frankrike. Engelska hantverkare från Nottingham, som blev arbetslösa efter industrirevolutionen, flyttade i stora skaror till Frankrike och medförde då sina hundar. Så blev de engelska småhundarna franska småhundar.

Fralla kan ibland användas som slang för erektion.

Nu så, ett recept.
Nämligen nybakta morgonfrallor på fem minuter om du ex. förbereder degen kvällen innan och sätter in i kylen så har du färska frallor på morgonen på ett litet kick!


frallor

Ingredienser
Portioner: 20 st.
1/4 paket jäst
5 dl kallt vatten
5 dl rågsikt
7 dl vetemjöl special
1 tsk salt
1 msk olja
1 msk socker

Gör så här
På kvällen: Rör ut jäst i kallt vatten i en bunke. Tillsätt rågsikt, vetemjöl special, salt, olja och socker. Rör tills allt blandats. Degen är rätt kladdig. Täck med en handduk, ställ i kylen. På morgonen: Sätt ugnen på 225°C. Stjälp försiktigt upp degen på väl mjölat bord.

Dela i 20 bitar med en degskrapa. Bearbeta degen så lite som möjligt. Lägg bitarna på bakpapper på en plåt. Grädda i 20–25 minuter.

Morgonfikat klart!

Källor:
sv.wiktionary.org
sv.wikipedia.org
ica.se
harligahund.se
spisa.nu
frallasidan.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,


Frispråkig författare, uppväxt i förort till Göteborg, Eija Hetekivi Olsson…

eija hetekivi 12

Vem är denna kvinna, 44 år? Jo, Eija Mirella Hetekivi Olsson, född i mars 1973 och är en svensk författare. Hon är uppvuxen i Göteborgsförorterna Gårdsten och Bergsjön. Själv fick hon, efter uppväxten i Gårdsten, brödjobb, barnafödande, Komvuxplugg och flera års intensivt läsande på universitetets lärarprogram,

Hon har bland annat arbetat som trappstädare och restaurangbiträde, innan hon utbildade sig till lärare. Hennes debutroman Ingenbarnsland som utkom 2012 hyllades av kritikerna. Den dramatiserades av Göteborgs Stadsteater. Pjäsen hade urpremiär 13 mars 2015.

Citat Eija:
”När caféer och fritidsgårdar stängs och en massa elever inte ens går till skolan utan bara driver runt. Inte konstigt då att det sjuder och brinner under ytan, exploderar och uppstår vulkanutbrott.”

Miira är den efterlängtade uppföljaren. 2014 utgav hon tillsammans med fotograf Jerker Andersson, Fuck skolan, en samling röster från elever i nian.

”Hon kastade sig över honom.” Så inleds den nya romanen om Miira. ”Han springer sex steg, är tjugosex år och har en sexig smilgrop, tankesexade hon. Och jag är sexton, har rökt sex cigg i dag och väckarklockan jag slog sönder imorse ringde sex.” Men Eija Hetekivi Olssons ”Miira” är ingen snyfthistoria från förorten, den är en slåss-i-solsken-bok som drar upp ryggen, tillbaka axlarna och fram med full-i-fan-blicken. Mig äger ingen, hade också Miira från Gårdsten kunnat säga. (x1)

eija hetekivi

Exempel på priser och utmärkelser:
Stig Sjödin-priset 2012. Katapultpriset 2013. Adlerbertska konststipendiet 2013. Robespierrepriset 2014. Svenska Akademiens stipendium ur Stina och Erik Lundbergs stiftelse 2016. De Nios julpris 2016. Aftonbladets litteraturpris 2016.

Bor på Hisingen i Göteborg, familjen – två döttrar, Mirella 23 år och Cathline 17 år. (dec.2016)

Källor:
gp.se
norstedts.se
sv.wikipedia.org
dn.se (x1)

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Kal å Ada, har de funnits mer än i historier? Jajamen, alla fakta här…

kaladazz

Kärt barn har många namn och någon säger Kålle å Ada, vitsar finns i mängd med anknytning vanligen till Göteborg. Götet säger vi.
Vi tar la det från början.

Kal, Kâlle, egentligen ”Karl”. Huvudperson i Göteborgshumorns berättelser. Kal och hans fru Ada, och Osborn och dennes fru Beda, är sinnebilder för de typiska göteborgarna. De är arbetare, lokalpatriotiska, festglada (med inte helt sunda dryckesvanor) och skojfriska, samt älskar att driva med stockholmare, skåningar och andra utbölingar.

Och klart de har funnits! Dock finns det flera som anses vara den första. Men troligen är det så att år 1738 i maj, så föddes alltså Göteborgsvitsen. Författaren Rune Olausson har i en egen bok sagt att denna vits är över 240 år gammal Upphovsmannen är – fanfar – ingen mindre än den store Ludvig Holberg! En kväll i maj satt Holberg och spisar på gästgiveriet i Örgryte. In klampar amiralen Johan Utfall, kung i stan, men okänd för Holberg. Alla i lokalen reser sig och bugar, alla utom Holberg. Där infinner sig ett meningsutbyte som Holberg skämtsamt besvarar.

Vad jag själv sätter före är denna herre. Kal var Karl Alfred Olsson, född 1/3 1885 i Stillestorp i Lundby församling, och – Ada Konstantia Lindström, född 25/8 1885 i Haga församling. De träffades då Adas familj flyttade till Stillestorp på Hisingen, där de hyrde en lägenhet av Karls pappa Pontus Olsson.

Uppgifter gör gällande att lägenheten fanns på Korpbergsgatan precis nedanför Ättestupan vid Ramberget. Kvarteret revs 1982 efter en brand och gatan består idag endast av en liten bit asfalt som minner om var husen en gång stod. Båda på bilder här.

Karl blev god vän med Adas äldre bror Gustav Lindström och han började även tidigt sällskapa med Ada. Paret var aktivt i dåtidens föreningsliv; år 1906 blev de medlemmar i IOGT-logen Kvillebäckens Stjärna, och båda kom att uppträda i revyer i logens föreningslokal ”Lådan” som låg på Kvillegatan alldeles vid Kvillebäcken. Paret gifte sig 1909 och fick två söner födda 1913 och 1915. Orsaken till att de blev förebilderna till alla Kal och Ada-historier går nog att finna i att de syntes på estraderna och att de tycks ha varit slagfärdiga på göteborgskt vis. Ada dog 1963 och Karl 1971, båda ligger begravda på Lundby kyrkogård.

Den tredje som anses vara den ”rätta Kal?
Detta var omkring hundra år sedan som den legendariske fotografen Aron Jonasson (1838 – 1914) födde den. Enligt en bok från 1915 – Aron Jonasson och Göteborgsvitsen, författare C. R. A. Fredberg: ”Aron Jonason slutade inte vitsa förrän 1914 ty då dog han. Men då hade han skapat en göteborgsk vitstradition.”

Många anser ett tidigt sällskap förra 1900-talets början i ett amatörsällskap hade dessa rollfigurer på sin repertoar. De var starkt påverkade av Axel Engdahls revyer. Axel var född 1863-1922, levde i Götet – text- och revyförfattare och han skapade det roliga. Axel på bild. Engdahl,_Axel1916

Traditionen har en del att tacka visdiktaren Gunnar Bohman för att budskapet vandrat vidare. Han sjöng om Kalle och Ada, sedan i bokform på 1930-talet. Karl Gunnar Bohman, 1882 i Göteborg-1963 i Stockholm, var en svensk författare, kompositör, skådespelare och lutsångare också.

År 1969 startade Kals Åden (Åden = Orden) i samband med Göteborgs förestående 350-årsjubileum, 1971. Att utse Årets Kal och Ada har därefter blivit en tradition.

Stadgar säger att för att bli medlem av Kals Åden fordras, att man är född i Göteborg – eller någon annanstans. Ador är naturligtvis berättigade att bli ådensmedlemmar likaväl som Kalar och har slutit upp mangrant. 🙂

Namnet Kal enligt ”Kals odbok”: Odet är outtalbart för utsocknes, men Göteborgarna är oerhört tacksamma om dessa uttalar odet med a som i al. Försök alltså bara att sätta ett K framför al, så blir det godkänt. Att säga och stava ordet ”Kål” är en hädelse och bestraffas som sådan. Med denna bestraffning menar Kals odbok, att om man som utsocknes kommer till Göteborg och försöker att ställa sig in genom att härma göteborgarnas dialekt, blir man snabbt avspisad. treutigermm

Bland pristagare finns ex. Sonya Hedenbratt , Viveca Lärn, Laila Westersund, Lasse Brandeby, Tomas von Brömssen, Leif Loket Olsson, Harald Treutiger och vissångerskan Ingmari Dalin (de två sista på bild). Statyn ska stå på Liseberg och den tredje bilden ovan på Axel Engdahl, 1916.

Måste ha med en vits?
Kal och Ada var osams men hade sen tidigare kommit överens om att träffas nästa lördag klockan sju. Kal gladde sig hela veckan, men Ada var fortfarande sur och ville lära honom en läxa.
När Kal på lördagen kom hem till Ada, satt det en lapp på dörren där det stod:
– Haha, jag är inte hemma.
Först blev Kal ledsen, sen förbannad – vände på lappen och skrev:
– Haha, jag har inte varit här…

Gammal men god 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
direktpress.se
alltidgot.com
sok.riksarkivet.se
gitsolsson.se/SvD_reportern
litteraturmagazinet.se
arkivportalen.nu
humorbrevet.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


Inatt sov jag som en stock. Varför stock – de sover ju ej?

sovastockhomer

Nej, stockar sover inte då de inte är levande. När man säger ”Sov som en stock” så menar man på att man sov så tungt att man knappt var vid liv. Och detta är en svår nöt knäcka (Vem knäcker nötter? Ekorren?).

Faktabiten handlar om idiom och uttryck som människan lagt sig till med. Ofta är det lokala inslag med, dialektala.
”Själv har jag sovit som en stock i natt, medan en annan hade sovit som en kratta.”
Synonymer: Sova som ett barn. Sova som en klubbad oxe. Sova som en klubbad säl. De senare mer otrevliga, medan barnet sover gott…

Att använda stock är då man vanligen sover väldigt tungt, svår att väcka som jag skrev. En stock eller timmerstock är en avverkad trädstam eller sågtimmer. Sågtimmer avverkas av de flesta träslag, det vanligaste i Skandinavien är gran eller tall. Av lövträden är ek och björk vanligast. De sover man som alltså. Ursprung är omöjligt spåra då variationerna är så många, men de är skapade i folkmun.

Blurred mature woman sleeping in bed with alarm clock in foreground at bedroom

Verb – sova, (idiom) vara insjunken i djup sömn. På engelska sleep like a log. Man använder log (stock) eller stone (sten). Sleep like a log or a stone, båda svårväckta.

Om du tillhör gruppen som sover hårt och vanligen ej vaknar av klockan m.m. – så bör du söka hjälp vid en mottagning som är specialiserad på sömn. Ett ställe där de kan registrera dina sömnkurvor och sedan analysera vad som är fel.

Kan vara så att sömnfaserna och deras rytm är ur fas. Stå på dig och kräv att du får hjälp. Börja med din allmänläkare.

Källor:
sv.wiktionary.org
sv.wikipedia.org
spa.merinfo.se
tyda.se
english.stackexchange.com
folkhalsan.fi

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Svär du som en borstbindare, och svor de eller…?

tillverkninbunkbors

Många av oss har hört att borstbindare svär? Men är det någon sanning bakom? Det finns flera svenska idiom om borstbindare. ”Svära som en borstbindare” och ”supa som en …”, eller ”röka som en…”  är uttryck som vi hör ibland. Supa som en borstbindare är det äldsta uttrycket. I grunden ligger en tysk ordlek: bürsten betyder så väl ‘borsta’ som ‘supa’. På tyska heter det wie ein Bürstenbinder saufen. Alla andra uttryck kom senare.

En annan härkomst gör att det skulle heta om röka – ”som en skorsten”. I svensk slang förekommer även uttrycket borsta om att dricka. Dessutom är ju ”borsten” slang på sprit och därifrån har sedan utvecklats till det lite finare ”en liten magborstare”. Supa som en borstbindare. Idiomet svära ska ha kommit från att borstbindare gjorde illa sig under arbetet och därför använde kraftuttryck.

Man tror att det från början var västgötaknallarna som använde uttrycket, och från det har man sedan utvecklat de andra talesätten. Man kan ju tycka att det är lite synd om borstbindarna som fått stå symbol för suputer.

Det finns källor som säger att det på Luntmakargatan i Stockholm för ca 150 år sen fanns ett hantverkarhus, där lärlingar tränades i sina blivande yrken. Längst ner höll sotarna till, på första våningen snickarna, på andra gelbgjutarna, på tredje kittelflickarna, på fjärde repslagarna och högst upp, på femte våningen, höll borstbindarna till.

En gång varannan timme hade alla lärlingar tio minuters rast. De flesta skyndade sig ut på gatan för att ta ett bloss, och det gällde att utnyttja minuterna. Eftersom borstbindarna hade längst till gatan, var det extra stressigt för dem, och de tvingades röka snabbt och intensivt för att hinna tillbaka efter sin rast. Därifrån kommer alltså uttrycket.

borstbindare

Tidigare fanns ex. ”borstbindar-ämbetet”. Det var borstbindarnas skrå. Och vad är en borstbindare, som det låter? Ja, borstbindare är en person som binder borstar eller kvastar. I Sverige var borstbinderi länge en vanlig sysselsättning för synskadade och blinda. Korgmakare ett annat, kvinnor mer med stickning och vävning.

Borstbinderi var det vanligaste yrket bland gravt synskadade män från 1880-talet fram till 1960-talet. 1885 bildades De Blindas Väl som hjälpte blinda hantverkare med kontanta bidrag till material och verktyg. De öppnade också en affär i Stockholm där synskadade hantverkare från hela landet kunde sälja sina produkter. Under 1950-talet fanns i Sverige cirka 700 blinda borstbindare. Därefter har skaran stadigt minskat. Vid mitten av 1980-talet fanns bara cirka 130 kvar och idag är det ännu färre.

Källor:
ordbruket.com
sv.wiktionary.org
sv.wikipedia.org
g3.spraakdata.gu.se
slangopedia.se
srf.nu

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,