Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 08 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! MED MERA. 2700 inlägg.


Lämna en kommentar

96-årig f.d. sekreterare i koncentrationslägret Stutthof skulle upp i rätten, men flydde…

Ja, denna kvinnliga stenograf från nazistlägret flydde innan rättegången. En otrolig historia, september 2021, då detta inträffade. Irmgard är den första kvinna som åtalas för brott kopplade till Hitlerväldet på flera decennier. Läs om kvinnan som flydde från rättegången – och det äldreboende i staden Quickborn där hon levde.

Hon hade flytt till Hamburg där hon enligt uppgift sågs på en lokal gata. men greps efter några timmar och släpptes fem dagar senare. Så den här gången dök hon upp i rullstol i rätten i staden Itzehoe i närheten av Hamburg, där åtalet lästes upp. Mer om kvinnan och brottet.

Faktadelen?
Irmgard Furchner, född 29 maj 1925 i Kalthof i närheten av Danzig, är en tysk före detta sekreterare och stenograf som under andra världskriget tjänstgjorde i koncentrationslägret Stutthof från 1943 till 1945. I oktober 2021 ställdes den 96-åriga Furchner inför rätta, åtalad för medhjälp till mord på 11 412 människor. Enligt data lever hon denna dag.


Hennes jobb?
Hon hade arbetat som maskinskrivare på kontoret för Stutthof lägerkommandant Paul-Werner Hoppe, nära den moderna polska staden, som då ockuperades av Nazityskland och kallades Danzig. I två år före krigsslutet 1945 sades hon ha känt viktiga detaljer om vad som hände i koncentrationslägret.

Under rättegången 1954 – avslöjade hon hur han hade dikterat meddelanden till henne men hävdade att hon inte visste något om de nazistiska morden i Stutthof.

Helheten?
Omkring sex miljoner judar dödades under Nazitysklands folkmord 1933-1945. Även bland annat romer, homosexuella och andra för Hitlerväldet misshagliga personer föll offer för den systematiska utrotningskampanjen, vilket gör det sammanlagda antalet offer för Förintelsen mycket högre.

Den 1 oktober var det 75 år sedan Adolf Hitlers ställföreträdare Hermann Göring och andra ledande nazister dömdes till döden genom hängning vid den första Nürnbergrättegången.

Stutthof?
Den hade gaskammare och människor dödades i lägret genom gasning, skottlossning och dödliga injektioner samt död och svält. Fler miste livet på dödsmarscher från lägret när andra världskriget närmade sig sitt slut.
De som dödades i Stutthof inkluderar många judar såväl som icke-judiska polacker och tillfångatagna sovjetiska soldater.

Processen mot Furchner?
Den är en av de sista i sitt slag, då många vakter och andra anställda i Nazitysklands koncentrations- och förintelseläger i dag är döda. Men hon ställdes inför rätten i Neuruppin nordväst om Berlin. Omkring 65 000 judar, polska motståndsmän, sovjetiska krigsflyktingar och andra dog i Stutthof, som ligger i närheten av Gdansk i dagens Polen.

Detta fall markerade en av de sista nazistiska rättegångarna någonsin, till stor del för att få åtalade fortfarande lever. Rättegången ägde rum i en ungdomsdomstol då den tilltalade då var under vuxen ålder.

Tidigare i mars förklarades en tidigare lägervakt i Stutthof olämplig att ställas inför rätta, medan 2020 dömdes en annan lägervakt, Bruno Dey, skyldig till medverkan till mordet på mer än 5 000 fångar. Han dömdes till villkorligt fängelse.

Nutid

Domen ej känd ännu, men som ni läst – att trots hennes höga ålder prövades den tyska kvinnan i ungdomsdomstolen eftersom hon var under 21 år vid de påstådda brotten. Ett vittne Asia Shindelman, 93 år, beskrev brotten vid Stutthof under rättegången via videolänk från USA.
”Vi judar fick inte längre gå på trottoaren, bara på gatan där bilarna körde, sa hon. ”Vi var tvungna att bära Davidsstjärnor på våra kläder. Vi förbjöds att gå och handla i mataffärer, vi var tvungna att lämna in radio och telefon. ”Och sedan började dödandet”, sa hon till kameran. Hon kunde fortfarande komma ihåg sitt nummer, sa hon. Det var 54138.”


Det tog fyra år och åtta månader att föra ärendet till rättegång, vilket inkluderade en medicinsk bedömning för att avgöra om Furchner var lämplig att ställa upp. Irmgard Furchner har kallats ”ondskans sekreterare” för arbetet i dödslägret. Hennes chef, SS-officer Hoppe, dömdes för sin roll i lägret och dömdes till nio års fängelse av en västtysk domstol 1957. Han dog 1974. Frågan är om hon får något straff? Vad anser du?

Åklagare hanterar för närvarande ytterligare åtta fall, inklusive tidigare anställda vid lägren Buchenwald och Ravensbrueck, enligt Centralkontoret för utredning av nationalsocialistiska brott. Under de senaste åren har flera fall övergivits eftersom de åtalade dog eller fysiskt inte kunde ställas inför rätta.

Flera källor, pålitliga (x), har även gått på misstaget att visa foton av den åtalade Irmgard, som är falska och föreställer ett vittne. Mina är utvalda speciellt.

Källor:
gp.se
bbc.co.uk
ynetnews-com
tportal.hr
dailymail.co.uk (x)
sv.wikipedia.org
celebhook-com


Om covid-19, tänk på alla: Handhygien, håll avstånd – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 27/12-21. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns). Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


3 kommentarer

Mercedes Sosa var en musikalisk symbol för vänsterrörelsen i Sydamerika…

Mercedes Sosa2

Hon blev 74 år gammal. Den 9 juli 1935 föddes Mercedes Sosa, argentinsk folksångerska, den mest representativa symbolen för populärkultur i Argentina – som framförde politiska sånger om ämnen som kampen mot krig och diktatur samt striden för urbefolkningens och bönders rättigheter.

Haydée Mercedes Sosa, med namnet La Negra (den svarta), föddes i Tucumán, död 4 oktober 2009 i Buenos Aires. Medlem i argentinska kommunistpartiet, och blev en känd figur inom vänsterrörelsen under 60- 70- och 80-talen.

Joan Baez & Mercedes Sosa ”Gracias A La Vida”
https://www.youtube.com/watch?v=rMuTXcf3-6A

Mercedes Sosa

Musiken?
Hon var inriktad på traditionella och nyare politiska sånger av kompositörer som Víctor Jara, Julio Numhauser, Pablo Neruda och Atahualpa Yupanqui. Låten ”Gracias a la vida”, skriven av den chilenska poeten och sångaren Violeta Parra, gav inte bara Mercedes globalt erkännande som musikartist utan också som en kraftfull aktivist för mänskliga rättigheter.

Under åren med argentinsk militärstyrning (1976-1983) upplevde hon förföljelse och arresterades medan hon var artist. Hennes musik var förbjuden i landet, och hon åkte till Paris och Madrid. Under sin treåriga exil fick hennes karriär intensiv internationell konstnärlig exponering, och hon återvände hem med en triumferande comeback med en föreställning i februari 1982. Mercedes Sosa utgav omkring 45 musikalbum och medverkade i 6 filmer.


Musikens början?
Mercedes första album, La voz de la zafra, utkom 1962 och tre år senare blev hon känd i hela Argentina efter medverkan i festivalen för nationell folklore i staden Cosquín. Under slutet av 60-talet turnerade hon världen över med sin musik. Hon gav konserter bland annat i Miami, Rom, Warszawa, Leningrad och Lissabon.


Efter militärens markövertagande stannade hon i Argentina men fortsatte att sympatisera med landets vänsteropposition. Hennes album förbjöds och 1979 blev hon arresterad under en konsert tillsammans med alla åskådare. Hon lyckades att fly över Paris till Madrid där hon stannade till 1983. Efter militärdiktaturen levde hon åter i Argentina.

mercedessosa

Mercedes Sosa – Sólo le pido a Dios (con León Gieco) (en vivo)
https://www.youtube.com/watch?v=eyR8CP77imA

Död?
Sosa avled den 4 oktober 2009.

Så här rapporterade tidningen Clarín hennes död:
”Den mest älskade rösten i Argentina är tyst. Efter flera dagar på intensivvård dog Mercedes Sosa vid 74 års ålder. Sångerskan var på ett sjukhus i Sanatorio de la Trinidad, med leverproblem. som påverkat njurarna och lungorna, vilket orsakade progressiv njurfunktion komplicerad av en hjärt-lungsjukdom.” ❤

Källor:
kvinnohistoria.se
sv.wikipedia.org
paho.org
youtube.com
expressen.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19.
Blogginlägget nedskrivet 16/5-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).


August Palm, sosse som satt på kåken för sin politiska tro, i början på förra seklet!

august-palm

”Mäster Palm”, socialdemokratisk pionjär och agitator. Värt läsa och fakta direkt – August Teodor Palm, född 5 februari 1849 i Fårabäck, Södra Sallerups socken, Skåne, död 14 mars 1922, var en svensk socialistisk och socialdemokratisk pionjär och agitator, till yrket skräddare.

Hemmet?
August Palms far, Nicolaus Palm, var folkskolelärare men hade tidigare varit skräddare. Modern hette Anna Andersson. Vid tio års ålder blev August Palm faderslös. Modern sattes med hans yngsta syskon på fattighuset, medan han själv hamnade i fosterhem hos en skräddare i Östra Kattarp, Malmö. Arton år gammal var det dags för gesällvandringen.

Socialdemokratin och Palm?
Den svenska socialdemokratin började, på ett nationellt plan, med Palm – och han var en av de främsta förgrundsfigurerna under dess första år i Sverige. En händelse i Göteborg spelade en avgörande roll för honom; på väg till England 1869 hejdades han därför att han saknade ett giltigt prästbetyg.

augustpalmbyst

Utvisning?
Palm tvingades återvända till Skåne, och när han därefter åkte utomlands gick resan i stället till Danmark och kontinenten. 1874 bosatte han sig i Haderslev i Slesvig och arbetade som skräddare. På grund av att han agiterade för socialismen utvisades han ur Tyskland, och slog sig då ner i Storheddinge i Danmark. Han lämnade Danmark med föresatsen att sprida socialismens idéer i Sverige. Jämför med dagens politiker.

Sverige åter?
Vid återkomsten till Sverige på hösten 1881, ville Palm bilda en svensk socialdemokratisk rörelse. Han åkte runt och agiterade i landet och 6 november 1881 höll han sitt första offentliga tal på ett hotell i Malmö. Ämnet var ”Vad vilja socialisterna?” (i hans manuskript står ”Vad vilja socialdemokraterna?”).

Augustpalm3

Malmö:
Den 26 november höll han ett möte inför 800 deltagare i Malmö och den 18 december samma år, 1881, påbörjade han en resa ut i landet, men eftersom han saknade arbete tog han emot frivillig hjälp från ´tillströmmande åhörare som höll honom med mat och husrum, ungefär som den tidens väckelsepredikanter ofta gjorde”. Arbetareklubben i Göteborg, bildades 14 april 1884 i Göteborg och var Sveriges första socialdemokratiska organisation. Den stiftades av 14 medlemmar av vilka 12 var godtemplare. Heurlin som hängivet stöttat Palm då denne 1882 inledde sin kampanj i Göteborg, valdes här till ordförande.

År 1885 grundade Palm tidningen Social-Demokraten, men redan 1886 blev han tvingad att överlämna redaktörskapet till Hjalmar Branting efter en schism inom rörelsen. År 1882 grundade han tidningen Folkviljan. Palm fick många fiender, då han förutom att tala om de sociala orättvisorna bland annat kritiserade kungahuset och tidens militarism. Han ville även bilda ett socialdemokratiskt parti och en sammanhållen organisation av fackföreningar. Det senare kom 1898 att realiseras som LO, en rörelse som Palm dock hade föga att göra med.

Palms budskap var inte populärt hos myndigheterna och 1886 dömdes han till tre månaders fängelse efter ett tal i Hudiksvall: ”Vi hava en usel regering och dåliga representanter i riksdagen som ingenting begripa av arbetarnas och den betrycktes sak”. Det räckte för polisingripande och dom för ”smädelse av regering och riksdag”.

Sommaren 1889 satt fyra redaktörer i fängelse. De var Hjalmar Branting, August Palm, Axel Danielsson samt redaktör Rydgren. De var inte rädda för att säga vad de tyckte, vilket ibland blev besvärligt för regeringen. Sommaren 1889 satt alla i häktet för tryckfrihetsbrott, och Palm avtjänade sammanlagt 6,5 månaders fängelse för smädelse och ärekränkning.

august-palm1

Palm försökte samla socialdemokraterna i Sverige, inte bara lokalt utan i hela riket, och från sin cell på Långholmen kunde han driva rörelsen. År 1889 var han med och bildade Sveriges socialdemokratiska arbetareparti på Tunnelgatan 12 i Stockholm.

Död?
August Palm avled i sitt hem och dödsorsaken var ”äggvita och hjärtlidande, sviter efter spanska sjukan”.

Källa:
svd.se
sv.wikipedia.org
urplay.se
expressen.se
ne.se


Om covid-19, inga restriktioner för närvarande – men bra med handhygien och – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd. Blogginlägget nedskrivet 20/10-21. Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).