Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 09 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! 2670 inlägg.


Jedidish Smith var jägare och upptäckte resvägar för pionjärer, en hjälte…? Del 2-2

jedsmith2

Medan Jedidish Smith letade efter Crow-stammen för att få nya hästar och ta sig västerut, attackerades Smith av en stor grizzlybjörn. Smith tacklades till marken och den bröt hans revben.

Medlemmar av hans gäng bevittnade honom slåss mot björnen, som slet upp hans sida med dess klor och tog huvudet i munnen. När björnen drog sig tillbaka sprang Smiths män fram för att hjälpa honom. De hittade hans hårbotten och det lösa örat – togs bort, men han övertygade en vän, Jim Clyman, att sy det löst tillbaka och gav honom – en vägbeskrivning. Trappers som de var, hämtade de vatten, band upp hans trasiga revben och rengjorde hans sår.

Efter att ha återhämtat sig från sina blodiga sår bar Smith håret långt för att täcka det stora ärret från ögonbrynet till örat. Det enda kända porträttet av Jedediah Smith, målades efter hans död 1831, det visade det långa håret han bar över huvudets sida för att dölja sina ärr. Bilden.


Vidare detta år 1831:
I mars, medan han var i St. Louis, begärde Smith av krigsekreteraren John H. Eaton en federalt finansierad utforskning av väst, men till ingen nytta. Smith informerade Eaton om att han slutförde en karta över väst härledd från sina egna resor. I maj lanserade Smith och hans partners en planerad resa med militärt material till Santa Fe. Smith ägnade sig sedermera åt pälshandel i New Mexico. Den 27 maj, när han sökte efter vatten, i dagens sydvästra Kansas, försvann han.

jeddish

Resten av gruppen fortsatte till Santa Fe i hopp om att han hade fortsatt dit. Han fanns inte där, men de fann en mexikansk köpman som sålde flera av Smiths personliga tillhörigheter, då några veckor gått sedan händelsen. Köpmannen påstod sig ha fått dem av några comanchejägare som hade tagit dem från en vit man de hade dödat i närheten av Cimarronfloden.

Vad hade hänt honom?
Han hade troligen tragiskt dödats av comancher men hans kropp återfanns aldrig. Efter hans död glömdes Smith bort och hans prestationer – mest av amerikanerna. I början av 1900-talet gjorde forskare och historiker ansträngningar att erkänna och studera hans framsteg.

I bokform:
1935 listades Smiths sammanfattande självbiografi slutligen i en biografisk ordbok. Smiths första omfattande biografi publicerades 1936. En populär Smith-biografi av Dale Morgan, publicerad 1953, etablerade Smith som en äkta nationell hjälte. Smiths karta över väst 1831 användes av den amerikanska armén, inklusive den västra utforskaren John C. Frémont under början av 1840-talet.

jeddevandr

Smith var den första europeisk-ättade personen som nådde Kalifornien landvägen och utforskade bland annat South Pass (med hjälp av kråkindianer), vilket kortade ner resrutten över Klippiga bergen.

För sitt pionjärskap har Smith fått ge namn åt ett antal platser i västra USA, som Jedediah Smith Redwoods State Park och Smithfloden i norra Kalifornien, och Jedediah Smith Wilderness i Wyoming. En ❤ stor man.

Källor:
en.m.wikipedia.org
sv..wikipedia.org
instagram.com
britannica.com


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som trots vaccin kräver allas noggrannhet. Obs använd helst munskydd – bland folk och med kollektivtrafiken.
Blogginlägget nedskrivet 5/6-21


Jedidish Smith var jägare och upptäckte resvägar för pionjärer, en hjälte…? Del 1-2

Jedediah_Smith11

32 år är en kort livslängd. Men Jedidish Smith lyckades säkert göra mycket innan det var över. Tog filmen ”The Revenant” inspiration från detta? Okej, fakta – namnet Jedediah Strong Smith, född den 6 januari 1799 i Jericho (numera Bainbridge) i New York, troligen död den 27 maj 1831.

Han var en amerikansk jägare och pälshandlare som har gått till historien som utforskare av Klippiga bergen och de nordamerikanska områdena väst och sydväst därom under 1800-talet.

Kallas även: Diah, Old Jed, and Jed. Syskon: Almira Smith, Ralph Smith, Ira Smith, Austin Smith. Föräldrar: Sally Strong, Jedediah Smith I.

jedmojavee

Upptäckte…?
Jedediah blev efter 75 år av oklarhet, efter sin död, återupptäckt som den amerikansk vars utforskningar lett till användningen av en South Pass led – som den dominerande delen – som korsade Continental Divide för pionjärer på Oregon Trail. Mer nedan 🙂

Bakgrund?
Han kom från en enkel familj, och valde senare resa till St. Louis och gick ihop med William H. Ashley och Andrew Henrys pälshandelsföretag 1822. Smith ledde den första dokumenterade utforskningen från Salt Lake- gränsen till Colorado River.

Reste kors och tvärs…?

jeddevandr

Smiths grupp blev de första medborgarna i USA som korsade Mojaveöknen till det som nu är delstaten Kalifornien men som vid den tiden var en del av Mexiko. På återresan var Smith och hans kamrater också de första amerikanska medborgarna som utforskade och korsade Sierra Nevada och den förrädiska Great Basin Desert.

Året därpå var Smith och hans följeslagare de första amerikanska upptäckts-resarna som reste norrut från Kalifornien (på land) för att nå Oregon Country. De överlevde tre indianska massakrar och Jedediah Smiths utforskningar och dokumenterade resor var viktiga resurser för den senare amerikanska västutvidgningen.


1823?
Smith och hans grupp rörde sig runt mycket och de – var de första euramerikanerna som utforskade södra Black Hills. Medan han letade efter Crow-stammen för att få nya hästar och ta sig västerut, attackerades Smith av en stor grizzlybjörn. Smith tacklades till marken och den bröt hans revben. Läs del 2 om hur det gick efter fighten och hans liv senare och – död… På onsdag.

Källor:
en.m.wikipedia.org
sv..wikipedia.org
instagram.com
britannica.com


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som trots vaccin kräver allas noggrannhet. Obs använd helst munskydd – bland folk och med kollektivtrafiken.
Blogginlägget nedskrivet 5/6-21


Vapen användes av indianer, på lite annat vis än som folk gör nu, som de naturfolk de var…?

När började det här med indianer, som ska kallas Native Americans, de var ju först på plats. Man vet att de människor som först ”invandrade” till Amerika kom från Asien, men inte riktigt när. Några forskare tror att det var för ungefär 15 000 år sedan, andra menar att det lika gärna kan ha varit för 30 000 år sedan. Under den senaste istiden var Berings sund mellan Asien och Nordamerika inget sund och därför kunde djur och människor ta sig från Sibirien till Alaska över ett stort landområde. Bra plats vandra över och sedan ner vidare söderut.


Prärien?
Prärieindianer är ett begrepp varmed i dagligt tal vanligen avses de indiannationer som bebodde den nordamerikanska prärien under 1800-talet. Mer sällan innefattas de som bodde där tidigare, det vill säga före hästens ankomst till området, eller de som bor där nu i de indianreservat som skapades under 1800- och 1900-talen.


Vapen, för olika ändamål?
Indianer använde en gång vapen för jakt och krig, det vet vi. Krigare använde en mängd olika vapen, såsom bågar och pilar, krigsklubbor, spjut, lansar, tomahawks och knivar.


Tomahawker och stridsklubbor?
Tomahawken är antagligen indianernas mest kända vapen. Den beskrivs ofta som en liten yxa med metallblad som användes både till hugg och att kasta med. I själva verket var sådana tomahawker tillverkade i Europa och kom till indianerna genom byteshandel. Ofta var de också kombinerade med en pipa. De indianska tidiga tomahawkerna var mer av en sorts stridsklubba som försetts med ett blad av sten eller en vass bit horn. Namnet ”tomahawk” kommer från ord som används av indianer i Virginia-trakten.

Tomahawk, var från början en mycket enkel klubbliknande yxa som bestod av en sten som vässats och satts fast på ett skaft av trä. På olika sätt hade de satt fast den, t.ex. gjort ett hål som stenen slagits fast i eller bara bundit fast den med senor. Namnet tomahawk tillkom senare. Det var europerna som troligtvis gav tomahawken dess namn från ordet ”tamahak” som betyder ungefär verktyg.

Europerna hade med sig lättare yxor som de använde vid byteshandel med indianerna. Tomahawkerna blev populära och indianerna använde dem till bl.a. jakt och strid men även inom hushållet. När europerna kom över till Amerika så var det helt enkelt de som gav tomahawken det utseende, som likar den yxa som kan ses i västern-filmer. Vältränade krigare kunde med stor precision även kasta sin tomahawk. Med tiden så blev utsmyckningar allt vanligare på dem och även mässing blev allt vanligare att smida tomahawkerna av.

Tomahawken var också en symbol för krig. Något som skapade de bevingade orden ”att begrava stridsyxan” när man slöt fred.


Spjut och lans?

Skillnaden mellan ett spjut och en lans var dess – storlek och dess syfte. Ett indianspjut användes för att slå, eller kasta för att slå ut sina fiender. Spjutets handtag var mycket kortare än en lans, liksom dess vassa huvud eller spets. Lansen var konstruerad för användning till häst och mätt från 2,7 till 4,3 m lång. Lansens knivar var i allmänhet också längre och bredare. Spetsen på lansen är också större än den som finns på spjutet. Storleken tillåter indianer att använda dem när man rider på hästar.

Spjut?
Indianspjuten var mycket långa och användes i strid nästan uteslutande av ryttare. Det var också ett effektivt verktyg vid jakt. Tillverkningen av spjutspetsar följde samma tur som knivarna. De allra tidigaste spjuten hade spetsar av flinta, som efterhand ersattes med koppar. Knivblad av stål omarbetades och blev effektiva spetsar.

När man jagade höll man spjutet under högerarmen, liksom en europeisk riddare, och stötte det i sidan på djuret. Spjuten dekorerades mycket vackert, och ibland kanske lite opraktiskt, Det fanns också speciella ”medicinspjut”, som användes vid magiska ritualer. Tillsammans med skölden var spjutet en viktig detalj vid de olika danser som spelade en viktig roll i indianernas religiösa liv.

Spjut, spears – formades av en lång axel, vanligtvis i trä. Ena änden var antingen skarp i en punkt eller fäst vid en skarp stenspets. Indianer skulle kunna kasta spjuten för att nå långa sträckor eller stöta dem i djur eller fiender.
Spjut som användes för att kasta eller slå en fiende med kunde användas med antingen en eller två händer och tenderade att ha tyngre och kraftigare mönster än de som var avsedda uteslutande för att kasta.

Indianer som kastade spjut kunde ha en atlati, som en del som fick den verka som hävstång. Den sorten var vanlig hos Pueblo och Creek indianer och stammar baserade i de arktiska och subartiska regionerna.
Spjuten dekorerades med omsorg med sniderier eller färger för att skildra speciella symboler och var ofta utsmyckade med fjädrar, hästhår, fransar, pärlor och hade ofta pälsen på ett slaktat djur fästade. Dekorationerna lades ofta till spjut som användes vid ceremonier och andliga danser och ansågs vara statussymboler. Vissa spjut dekorerades med hårbotten som togs från offer som dödades i strider. Osmakligare i nutid?


Knivar:
Knivar var naturligt också ett – viktigt verktyg för indianer. De äldsta av dessa var gjorda av ett trähandtag och ett sten- eller benblad. Bladen var alltid korta. Efter ankomsten av européer var knivarna oftare gjorda av stål eller järn. Knivar kunde användas för att döda djur eller laga mat, och vanliga göromål, men även som redskap vid närstrid.


Pilbågen:
Indianernas huvudsakliga vapen vid jakt och i strid var pilbågen. Bågar tillverkades av olika sorters sega träslag, särskilt en, videgran, men också cederträ, järnek, mulbärsträd och osage orange (bois d´arc). Vissa byggdes av bitar av horn och ben, och hölls ihop med läderremmar. Det fanns fyra olika sorters bågar. Enstyckes-bågen tillverkades av en enda lång bit trä. Den användes särskilt av indianer i östra USA.

Den hopsatta bågen bestod av flera lager trä, horn eller ben, som limmats samman och bundits med läder. Senbågen skars ut i ett stycke skört trä och virades med torkade senor. Den användes framför allt i Alaska.

Bågar och pilar har funnits i minst 8 000 år och erbjuder lång räckvidd. Pilen har en liten, skarp spets fäst på en träaxel med en slits i slutet.


De första verktygen och vapnen var ifrån…?
1932 hittades i Clovis, New Mexico, flera vapenspetsar tillverkade för ungefär 12 000 år sedan. Det var knivblad, spjutspetsar och pilspetsar tillverkade av flintsten. Denna period av tidiga jägarfolk på snabb vandring kallas därför för clovis-perioden. Ungefär samtidigt tar stenåldern sin början i Europa. Historien sedan har jag delvis skrivit om och de flesta av oss vet hur indianerna hela tiden fått ge upp sitt land…

Källor:
ungafakta.se
varldenshistoria.se
sv.wikipedia.org
indianer.ifokus.se
sv.ripleybelieves.com
indianland.blogg.se


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 10/4-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).