Zenzationella Människor Et Facto

Fakta om ALLT. Länka till vänner NYA inlägg, Klockan 08 -VARJE ONSDAG, LÖRDAG OCH SÖNDAG! MED MERA. 2700 inlägg.


2 kommentarer

En ungersk Pumi – är en tidigare vallhund som du kan ha som sällskap…

pumi2

Som djur – och hundfantast så söker jag ofta bland nyare raser, detta en av dem som känns positiv – för en del kanske? På nätet kan man vid intresse finna uppfödare. En glad, intelligent och lättlärd hund, med vallhundens känsliga sinnelag och ett visst mått av terrierns skärpa, enligt experter.

Så – vad är pumi?
Pumi är en hundras från Ungern. I hemlandet är den traditionellt vallhund, men i övriga världen främst sällskapshund. Den är vanligast i Ungern, Finland och Sverige. Typiskt – dess halvt uppstående öron med spetsar som är något nedåtböjda och täckta med päls.

Rasens historia genom åren?
Åter – tidigare herdehund och – rasen skildes från puli och fick sin egna stambok i början av 1900-talet. Rasen uppstod på 1700-talet i Ungern genom korsning mellan puli och importerade tyska och franska vallhundar med ståndöron. Senare lär även terrier ha korsats in. Rasnamnet uppträder första gången 1815. Den fick en egen rasstandard 1921. 1923 blev den erkänd som egen ras i Ungern, den internationella hundorganisationen FCI erkände rasen 1966.

pumi

Till Sverige?
Rasen kom till Sverige på 1970-talet genom import från Finland. Det är en numerärt liten ras i Skandinavien, men den har blivit mycket uppmärksammad för sina egenskaper och det registreras allt fler exemplar i Sverige. 2005 fanns det i Sverige cirka 500 stycken. I nutid en hel del till tror jag efter ha läst en del om rasen.


Användas till? Om ej bara sällskap?
Rasen är livlig, intelligent, aktiv och har en enorm kapacitet. Här ryms både ett spralligt temperament och en stor arbetsvilja. Pumi är en bra vallhund och driver sin flock med stort engagemang och mod. Dess kvicka sätt och dess lättlärdhet gör den till en utmärkt tävlings- och träningskamrat till hundsporter som lydnad, agility, flyball, bruks, med mera. Den är villig att lära sig allt och det är bara förarens egen fantasi som sätter gränser.
Pumin är en beskyddande ras och den är livlig, intelligent, aktiv och skäller ofta mycket. De är dock lätta att träna med leksaker och godis.

Hälsan?
Pumin är i allmänhet en frisk och sund hund och rasen drabbas för närvarande inte av några kända rassjukdomar. Rasen är långlivad, att en pumi blir tolv till fjorton år är inget ovanligt. Höftledsdysplasi (HD) förekommer.

pumi3

Egenskaper?
Den älskar att vara nära sin familj, som den också ser som sin flock. Det är en glad, orädd och spontan hund. Den är mycket lättlärd, lyhörd och snabb i sin uppfattning och sitt utförande och inte minst i sina rörelser. Inomhus är den lugn.

Eftersom rasen är snabb i sin uppfattning är det lätt att lära den det man önskar, om man bara informerar den rätt. Dess ursprung som skällande vallhund kan göra sig påmind än i dag i arbete och lek. Den kan vara något reserverad mot främlingar och kan ha en del vaktinstinkt.
Pumin är dessutom perfekt att ha som husdjur i staden. Den behöver gott om daglig träning, som promenader och andra aktiviteter. Den älskar att leka och springa, och den anpassar sig väl till både stadslivet och landsbygden så länge den får röra på sig varje dag.

Storlek?
Pumi är en medelstor hund. Mankhöjd för hanar är 41–47 cm och vikt för hanar är 10–15 kg och tikar en del mindre. De glada, livliga öronen och det koalaliknande ansiktet ger rasen dess särpräglade utseende. Alla färger på pälsen är tillåtna enligt rasstandarden under förutsättning att den är jämn och obruten av vita tecken. Den förekommer i svart, fakó (fawn) och vit samt grå i olika nyanser.

pumi valp

Pälsvård?
Pälsen är vågig eller lockig och blir cirka 12–15 cm lång. Den fäller normalt inte, men måste kammas och klippas med jämna mellanrum. Pälsen är självrengörande men den behöver badas när den är smutsig.

Kuriosa? Sammanfattning?
Under den gulliga ytan har rasen en stark vilja. Den vaktar genom att larma med skall eller morrningar. Många pälsallergiker har visat sig kunna leva med rasen. Men det är högst individuellt. Det är en stor hund i litet format.

Källor:
skk.se
sv.wikipedia.org
myanimals.com
svkfur.com
skaffahund.se


Om covid-19
Tänk på alla: Handhygien, avstånd och använd gärna munskydd – vaccinets hållbarhet i tid ej känd ännu. Blogginlägget nedskrivet 6/9-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).


Djungelkatten, Fe’lis chaus, art i familjen kattdjur, vad vet du…?

djungelkatt1

Djungelkatt (Felis chaus) även sumplo, är ett litet kattdjur med långa ben och spetsiga öron. Arten undviker, trots sitt namn, den typiska djungeln. Djungelkatten kallas även vasskatt och sumpkatt, är en medelstor katt som är infödd i Mellanöstern, Syd- och Sydostasien och södra Kina. Den lever i främst våtmarker som träsk, stränder och flodområden.

Storlek? Ungarna?
Djungelkatten är cirka 70 cm lång, och har en relativt kort (cirka 30 cm) svans. Vikten varierar mellan 7 och 13,5 kg. Ungarnas uppfostring sker i en lya som är omgiven av tät växtlighet. Ibland är lyan ett ihåligt träd eller en större jordhåla mellan rötter.


Utseende?
Pälsen är huvudsakligen sandfärgad till gråbrun, ibland med en rödaktig skugga. Kännetecknande för arten är dessutom små svarta tofsar på öronen. Ovanpå och under ögonen finns vita fläckar som liknar en ljus ögonring.


Livsföring?
Individernas aktivitetstider och deras val av födan varierar beroende på utbredningsområdet. Djungelkatter i centrala Indien är främst nattaktiva och populationer i Sydostasien jagar främst på dagen. I de flesta regionerna är mindre däggdjur med en vikt upp till 1 kg djungelkattens huvudbyte.

Det är oftast gnagare men kan även vara harar eller kaniner. Ofta kompletteras födan med några småfåglar. Ett undantag är södra Ryssland. Där jagar djungelkatten under vintern främst vattenlevande fåglar som ankor.

djungle-cat-2

En liten del av födan utgörs av andra smådjur som grodor, fiskar, ödlor eller insekter samt av växtdelar som oliver. Djungelkatten kan även äta ett kadaver som ett lejon lämnade efter sig. Ibland fäller arten ett större byte.

Ålder? Hot?
Arten kan bli upp till 14 år gammal. Det listas som – HOTAD – på IUCN:s röda lista och hotas främst av förstörelse av våtmarker, fångst och förgiftning.

Historik?
Arten beskrivs först av Johann Anton Güldenstädt 1776 baserat på ett prov, en katt man fångat i ett kaukasiskt våtmarksområde. Johann Christian Daniel von Schreber gav djungelkatten dess nuvarande binomiala namn och – några djungelkatter har man funnit som mumier bland katter i det gamla Egypten.

djunChausie

Hybrider. Blandning?
Djungelkatten har korsats med huskatter och givit upphov till en ny kattras, chausie ovan. Vikt: Hanar 4-7 kg och honor 2-4,5 kg. Men det finns ingen svensk rasstandard för rasen och den får därmed inte visas som egen ras på kattutställningar. Till utseende ska en chausie vara lik en djungelkatt och vara korthårig. Den kan vara bruntickad, solid svart eller silver-tippad svart.

Ny bekantskap?

Källor:
sv.wikipedia.org
ne.se
topp10listor.se
en.wikipedia.org
thainationalparks.com


Om covid-19, handhygien och – vaccinets hållbarhet i tid ännu ej känd.
Blogginlägget nedskrivet 23/9-21

Obs som objektiv så är åsikter andras (om inget nämns).
Ibland kan ev. skrivfel uppstå pga. utländska sidor.


2 kommentarer

Dricker myror, flugor och sniglar vatten, och varför…?

Klart vi alla funderar på om de där små krypen behöver vatten, törst har väl alla – ibland? Myror har jag fått in nu, ovälkommet – så, badar de? Nej. Men dryck?

Först är myror likt de flesta andra varelser på jorden, beroende av näring och vatten för att överleva. Nästan alla myrarter är omnivorer, alltså allätare. De får sin näring från både växt- och djurriket och är experter på att utnyttja sin omgivning för att föda sig själv och sina kolonimedlemmar. Om käk först 🙂 En vanlig koloni av kal skogsmyra (Formica polyctena) kan under ett år konsumera sex miljoner, eller 28 liter, insekter. Jaja.

Vattnet så?
Precis som människan så behöver myror vatten för att överleva. I de flesta fall kan en koloni klara sig utan föda en tid, men – brist på vatten är ytterst dödligt. En myrkoloni får i naturen i sig mycket av sitt vatten från den fuktiga mark de lever i.

Tropiska myror som lever i träd samlar bland annat vatten från morgondaggen som lagt sig på blad och grenar. Eftersom vatten är så viktigt för myror (de torkar väldigt lätt ut) bör de har fukt nära. I vanliga fall dricker myror nämligen från de väggar där fukten samlats. Detta är en av anledningarna till att bon i lättbetong är så populära, då de suger upp vatten och fördelar ut det i sina väggar.

Flugor och vatten?
Vår husfluga har sugande mundelar och de finns i hela världen och omfattar uppåt 100 000 arter. I Sverige finns det ungefär 4 500 olika arter. Några hundra arter hos mig? 🙂

Husflugan kan bara äta flytande föda och spottar därför ut saliv på sin mat innan den snabbt suger upp allt blött med sin snabel. Saliven och de håriga fötterna kan sprida sjukdomar eftersom flugor äter det mesta från sockerbitar till sår och avföring. Otäcka djur va? Så ja, de behöver vätska.

Bananflugor?
Sexgalna och gillar supa till? Japp.
Alkohol utgör en del av bananflugornas föda. Men nya forskningsrön visar att den även kan fylla andra funktioner. En forskargrupp vid University of California i San Francisco, USA, undersökte hur flughannarnas framgångar hos det motsatta könet påverkade deras alkoholkonsumtion.

Forskarna lät flughannar umgås med obefruktade och parningsvilliga honor. Resultatet blev, inte helt oväntat, sexuellt tillfredsställda flugor av båda könen. Forskarna lät sedan en grupp hanflugor träffa honor som redan parat sig och därför var ointresserade av sex. Under fyra dagar blev hannarna nobbade av honorna. Men…

De nobbade hannarna flyttades sedan till en behållare där de fick fri tillgång till två sorters mat: en alkoholfri variant och en variant med 15 procent alkohol. En klar majoritet föredrog den alkoholhaltiga födan. Även de flughannar som fått para sig fick välja mellan de två matsorterna. Men de sexuellt tillfredsställda hannarna var relativt ointresserade av den alkoholhaltiga maten. Därför trivs de bland vår frukt som börjar ruttna och vi glömt av…

Sniglar?
Ja, de skrapar i sig mat och vatten med sina mundelar som kallas för radula. Och de behöver vatten som alla andra levande varelser. De dricker mer lagom, inte för mycket – sägs trivas i regnvattens närhet. Sniglar är en allmän benämning för landsnäckor som saknar skal (hus). Sniglar är hermafroditer, jämför med vår sexatlet bananflugan.

Sniglar förekommer i många miljöer. Dock är de känsliga mot torka och är därför framför allt nattaktiva. Dagtid gömmer de sig på svala och fuktiga platser. De flesta sniglarna äter levande eller döda växtdelar. Flera arter äter gärna as och några är rovdjur. Inga husdjur nämnda, men de finns i vår närhet…

Källor:
antkeepers.com
skogssverige.se
fof.se
sv.wikipedia.org
nrm.se
davidchita.com


COVID-19:

Tänk på alla: Handhygien, håll avstånd och var försiktig, covid-19 som ökar efter hand 2021. Obs regel – munskydd vid vissa tider med kollektivtrafiken. Nya virus kräver noggrannhet.

Blogginlägget nedskrivet 17/3-21
Obs som objektiv så är ÅSIKTER andras (om inget annat nämns).