Zenzationella Människor Et Facto

Lär dig mer om allt – fakta för alla


Operasångerskan Eufrosyne Abrahamson, verksam i Paris och Madrid, minns vi…?

Eufrosyne Abrahamson

Vem var denna sångerska som redan under 1800-talet studerade i Europa?
Jo, det var Eufrosyne Abrahamson, född Leman, 24 mars 1836 i Stockholm, död 7 februari 1869 i Göteborg, var en svensk operasångerska (sopran). Hennes föräldrar var handlaren John Leman och Emma Jacobson. Som aktiva år räknas 1855–1859. I och med sitt giftermål övergav hon dock sin sångkarriär.

Hon studerade 1852–1855 under ledning av Julius Günther och i maj 1855 debuterade hon vid Kungliga teatern som Pamina i Trollflöjten. Därefter studerade hon under ledning av Gilbert Duprez i Paris. Efter avslutade studier och ett kort besök i hemlandet fick hon anställning vid Teatre de Oriente i Madrid, där hon debuterade i september 1858 och nådde stora framgångar som Elvira i Ernani av Verdi. Året efter uppträdde hon i Wien och nådde hon ytterligare framgångar med en repertoar som omfattade den lyriska scenens mest kända verk.

Efter att ha gift sig den 4 oktober 1859 med August Abrahamson, familjen Abrahamson på Nääs, avslutade hon sin offentliga karriär och ägnade sig därefter åt välgörenhet och konst. Paret bosatte sig på Stora Nygatan 17 ½ i Göteborg, stadens paradgata med den nyanlagda Trädgårdsföreningen på andra sidan kanalen. 4 mars 1868 köpte makarna Abrahamson det gamla godset Nääs slott för hela 8 300 riksdaler. Paret fick inga barn.

August föddes i Karlskrona som nummer tre i en syskonskara på sex. Vem var August då? August Abrahamson, född i Karlskrona 29 december 1817, död den 6 maj 1898, affärsman och mecenat. August grundade 1840 en egen affär i Göteborg. 1868 inköpte han det gamla herregodset Nääs, där han bland annat upprättade ett seminarium för utbildande av slöjdlärare, vilket vunnit europeisk ryktbarhet.

storanygatan

Eufrosyne Abrahamson invaldes i Musikaliska Akademien 1868. När hon dog, endast 33 år gammal instiftade hennes man till hennes minne en gåvofond vid Svenska Musikaliska Akademien i Stockholm på 25 000 kronor, vars avkastning skulle gå till elever vid musikkonservatoriet som giva ett sant uttryck både åt andan av hennes sköna konst och åt böjelserna hos hennes ädla hjärta. Hon var syster till Jeanette Rubenson (1854-1938), som var fru till polismästaren i Stockholm, Semmy Rubenson (1839-1922).

Den 7 februari 1869 dog Euphrosyne oväntat efter en kort tids sjukdom. Hon dog efter bara tio års äktenskap, varefter August levde utan att ingå något mer äktenskap. Vid sin död testamenterade han Näs och en stor penningsumma, till svenska staten under namnet August Abrahamssons stiftelse, med syftet att behålla Näs som en fristående institution för lärarutbildning.

Källor:
sv.wikipedia.org
slaktforskaren.com
arnholm.nu

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Annonser


2 kommentarer

Bloggaren har ordet, vem är denna okända, kända…?

Hej läsare!

På denna sajten har jag skrivit sedan mitten av 2015 och tills nu, stadigt numer en gång om dagen. Ibland ett extra inlägg. Jag har lagt in ca 1100 inlägg om allt, människor, ords uppkomst, länder som är okända, upptäckare, indianer, seriemördare, TV-program, artister, gammalt och nytt. Jag tjänar inte en krona – skriver ju ej om mode ex 🙂
Sonen tycker jag är dum som skriver gratis. Ja, vid sidan skriver jag på en, två böcker, vem vet.. Har medverkat i ett par poesiböcker. Men det kallas engagemang.

Är med på en frågesida där jag gjort ca 3000 frågor. Nyfikenhet, faktasök, varför och hur är mina motton fundera på. Man håller hjärnan i trim. Gensvar finns här, men sällsynt.

Om du vill veta något, precis vad som helst, skriv! Omöjliga frågor finns ej, svaren beror på om NÅGON vet, spekulationer kan man alltid lägga till. Konspirationer gillar jag, forska i det omöjliga. Och veta mer behöver vi alltid. Var nyfiken!

J.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


Khaddi Sagnia talangen från tresteg till längdhopp, långtidsskadad och nu…?

Tjejen som sprängt gränser med en enorm vilja, vem är hon? Längdstjärnan Khadijatou Victoria Sagnia, född i april 1994 i Helsingborg, är en svensk friidrottare som numer har specialiserat sig på längdhopp, men grenarna tresteg och löpning fungerar också. Sagnia, som tävlar för Ullevi FK i Göteborg, har afrikanskt påbrå då hennes mor är född i Gambia.

Khaddi Sagnia var 5 år då flyttlasset gick till Göteborg och via den årliga tävlingen Angeredscupen kom hon i kontakt med friidrott. Familjen: Mamma Sutay, född 1956 i Gambia, och sju syskon till. När föräldrarna, ursprungligen från Gambia, gick skilda vägar flyttade Khaddi, hennes mamma och två systrar till Angered.

Idag bor Khaddi med pojkvännen i Västra Frölunda, Erik Lindahl 26 år. Khaddi har dansat och testat basket, slägga och spjut till höjdhopp, och drogs till friidrotten. Hon slog igenom på tävlingsbanorna då hon som 16-åring vann guld i tresteg i Ungdoms-OS i Singapore 2010 med ett hopp på 13,56 m. Året efter fortsatte framgångarna då hon vann trestegstävlingen i Finnkampen för seniorer, tog SM-guld och gjorde debut inom Diamond League i tävlingen i Oslo. Dessutom putsade hon i Vellinge i augusti sitt eget svenska juniorrekord i tresteg till 13,65 meter.

Sagnia åkte sedan på ett rejält bakslag då hon 2012 slet av ett korsband i knät som kostade henne två år av rehabilitering och uppbyggnad för att komma tillbaka till tävlingsbanorna.

Men nu åter?
Vintern 2014/15 var hon tillbaka på allvar, nu i grenen längdhopp där hon med ett hopp på 6,66 m kvalificerade sig för Inne-EM. Väl där blev det en missad finalplats med en cm:s marginal.

”Khaddi har sina knep för att stå ut. Hon tar aldrig trapporna utan åker hiss. I duschen riktar hon munstycket mot vaderna och växlar mellan iskallt och brännande för att öka cirkulationen. Hon sover mycket, skrattar mycket, äter mycket.”

khaddinya

I mitten på juni 2015 ökade Sagnia på sitt personbästa med – 6,72 meter och blev klar för VM-tävlingarna i Peking. Hon tog senare samma sommar guld i längdhopp vid SM-tävlingarna 2015 på 6,78 m vilket också var personligt rekord. Därmed klättrade den svenska talangen upp som trea på alla tiders lista över de längst hoppande svenskorna; endast bakom Carolina Klüft och rekordhållerskan Erica Johansson. Vid VM i Peking senare samma år tangerade hon sitt personliga rekord i längdhopp när hon med 6,78 slutade på sjunde plats i finalen.

Frågor till Khaddi:
Vad betyder tron för dig?
– Mycket. Gud ger mig trygghet och styrka. Så har det varit ända sedan jag var liten, att det finns någon att vända sig till. För mig som muslim är bönen viktig.
Ber du inför en tävling?
– Det händer att jag gör det för att få styrka, men det är inte alltid mina böner blir besvarade.

Vid EM i Amsterdam i juli år 2016 kom Sagnia på sjätte plats med 6,59 m. I OS i augusti kom Sagnia på 24:e plats av 37 tävlande med resultatet 6,25 m – det krävdes 6,53 för att gå vidare till final. Vid SM blev hon den 26 augusti 2016 svensk mästare på 100 meter före Sanna Kallur. Målet i år 2017, ”att tävla skadefritt utesäsongen ”. En tjej som kommer gå långt.

Källor:
gp.se
sv.wikipedia.org
grispassen.story.aftonbladet.se
afrope.se
dn.se
all-athletics.com
ratsit.se
svd.se
atea.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


Frispråkig författare, uppväxt i förort till Göteborg, Eija Hetekivi Olsson…

eija hetekivi 12

Vem är denna kvinna, 44 år? Jo, Eija Mirella Hetekivi Olsson, född i mars 1973 och är en svensk författare. Hon är uppvuxen i Göteborgsförorterna Gårdsten och Bergsjön. Själv fick hon, efter uppväxten i Gårdsten, brödjobb, barnafödande, Komvuxplugg och flera års intensivt läsande på universitetets lärarprogram,

Hon har bland annat arbetat som trappstädare och restaurangbiträde, innan hon utbildade sig till lärare. Hennes debutroman Ingenbarnsland som utkom 2012 hyllades av kritikerna. Den dramatiserades av Göteborgs Stadsteater. Pjäsen hade urpremiär 13 mars 2015.

Citat Eija:
”När caféer och fritidsgårdar stängs och en massa elever inte ens går till skolan utan bara driver runt. Inte konstigt då att det sjuder och brinner under ytan, exploderar och uppstår vulkanutbrott.”

Miira är den efterlängtade uppföljaren. 2014 utgav hon tillsammans med fotograf Jerker Andersson, Fuck skolan, en samling röster från elever i nian.

”Hon kastade sig över honom.” Så inleds den nya romanen om Miira. ”Han springer sex steg, är tjugosex år och har en sexig smilgrop, tankesexade hon. Och jag är sexton, har rökt sex cigg i dag och väckarklockan jag slog sönder imorse ringde sex.” Men Eija Hetekivi Olssons ”Miira” är ingen snyfthistoria från förorten, den är en slåss-i-solsken-bok som drar upp ryggen, tillbaka axlarna och fram med full-i-fan-blicken. Mig äger ingen, hade också Miira från Gårdsten kunnat säga. (x1)

eija hetekivi

Exempel på priser och utmärkelser:
Stig Sjödin-priset 2012. Katapultpriset 2013. Adlerbertska konststipendiet 2013. Robespierrepriset 2014. Svenska Akademiens stipendium ur Stina och Erik Lundbergs stiftelse 2016. De Nios julpris 2016. Aftonbladets litteraturpris 2016.

Bor på Hisingen i Göteborg, familjen – två döttrar, Mirella 23 år och Cathline 17 år. (dec.2016)

Källor:
gp.se
norstedts.se
sv.wikipedia.org
dn.se (x1)

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


1960-talets musikliv i Göteborg handlade mycket om Cue Club…

cueclub1

”För mig står Cue Club för inspiration. Styrbjörn satte tidigt Göteborg på kartan och det kommer man aldrig ifrån, E. L.Lund. En omskriven popklubb på 1960-talets mitt med celebra besök och – tyvärr ett mord.”

Från början:
1966 öppnade en pop- och rockklubb, vilken fick en central roll i dåtida Göteborg. Den startades 4 mars detta år av Styrbjörn Colliander och Fabian Carlsson. Carlsson lämnade efter en kort tid den verksamheten för att studera konst. Han valde öppna galleri, först i Göteborg och sedan i London.

Det var på Norra Larmgatan 6, nu Östra Nordstaden. Detta utmynnade i kravaller mellan ungdomar och polis, men Cue Club kunde öppna igen på Köpmansgatan 52 den 19 december 1966. Populära svenska band som Tages, Jackpots, Shakers, Apaches och Doris stod på scen och snart började klubben locka stora internationella akter, som Yardbirds (senare Led Zeppelin), The Searchers och Moody Blues. Och The Move. Gruppen Yes gjorde sin första Sverige-spelning på Cue Club den 20 februari 1970.

Nästa flytt skedde i september 1969, då till gamla Kungsgillets Danssalongs lokal vid Kungstorget 14. Colliander tyckte aldrig att det blev någon bra ”Cuestämning” i de nya lokalerna, varför man döpte om klubben i mars 1971 till Gustavus Adolphus. Premiärband var då hårdrockarna Deep Purple.

fabians-Styrbjör-CollianderStyrbjörn

Styrbjörn och Fabian?
De startade den mars 1966, Styrbjörn Colliander, ursprungligen från Lund, och Fabian Carlsson från redarfamiljen Carlsson, på Norra Larmgatan 6 i en lokal som tidigare inhyst Hjorths pianofabrik. Norra Larmgatan finns inte längre då den låg där Östra Nordstaden ligger idag.

Morden?
Natten till den 1 februari 1976 sköt en 23-årig värnpliktig vid Lv 6, beväpnad med k-pist, sammanlagt 33 skott inne på klubben, Colliander och en 17-årig gäst dödades och fem andra skadades lindrigt. Mannen dömdes senare för dubbelmord och mordförsök till sju års fängelse. Anledningen till att han sköt mot besökare och personal på klubben var att han, enligt egen utsago, vid ett tidigare tillfälle några månader tidigare avvisats från klubben.

Klubben återuppstod och lades ned med olika ledning fram till och med 6 januari 1996 då lokalen på Kungstorget där Cue Club låg brann ned. En popklubb gick i graven. Senare kom Mudd Club att finnas på samma adress.

En epok var över.

Källor:
gamlagoteborg.se
gp.se
musikenshus.se
sv.wikipedia.org
rateyourmusic.com
ffib.musicblogg.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Kal å Ada, har de funnits mer än i historier? Jajamen, alla fakta här…

kaladazz

Kärt barn har många namn och någon säger Kålle å Ada, vitsar finns i mängd med anknytning vanligen till Göteborg. Götet säger vi.
Vi tar la det från början.

Kal, Kâlle, egentligen ”Karl”. Huvudperson i Göteborgshumorns berättelser. Kal och hans fru Ada, och Osborn och dennes fru Beda, är sinnebilder för de typiska göteborgarna. De är arbetare, lokalpatriotiska, festglada (med inte helt sunda dryckesvanor) och skojfriska, samt älskar att driva med stockholmare, skåningar och andra utbölingar.

Och klart de har funnits! Dock finns det flera som anses vara den första. Men troligen är det så att år 1738 i maj, så föddes alltså Göteborgsvitsen. Författaren Rune Olausson har i en egen bok sagt att denna vits är över 240 år gammal Upphovsmannen är – fanfar – ingen mindre än den store Ludvig Holberg! En kväll i maj satt Holberg och spisar på gästgiveriet i Örgryte. In klampar amiralen Johan Utfall, kung i stan, men okänd för Holberg. Alla i lokalen reser sig och bugar, alla utom Holberg. Där infinner sig ett meningsutbyte som Holberg skämtsamt besvarar.

Vad jag själv sätter före är denna herre. Kal var Karl Alfred Olsson, född 1/3 1885 i Stillestorp i Lundby församling, och – Ada Konstantia Lindström, född 25/8 1885 i Haga församling. De träffades då Adas familj flyttade till Stillestorp på Hisingen, där de hyrde en lägenhet av Karls pappa Pontus Olsson.

Uppgifter gör gällande att lägenheten fanns på Korpbergsgatan precis nedanför Ättestupan vid Ramberget. Kvarteret revs 1982 efter en brand och gatan består idag endast av en liten bit asfalt som minner om var husen en gång stod. Båda på bilder här.

Karl blev god vän med Adas äldre bror Gustav Lindström och han började även tidigt sällskapa med Ada. Paret var aktivt i dåtidens föreningsliv; år 1906 blev de medlemmar i IOGT-logen Kvillebäckens Stjärna, och båda kom att uppträda i revyer i logens föreningslokal ”Lådan” som låg på Kvillegatan alldeles vid Kvillebäcken. Paret gifte sig 1909 och fick två söner födda 1913 och 1915. Orsaken till att de blev förebilderna till alla Kal och Ada-historier går nog att finna i att de syntes på estraderna och att de tycks ha varit slagfärdiga på göteborgskt vis. Ada dog 1963 och Karl 1971, båda ligger begravda på Lundby kyrkogård.

Den tredje som anses vara den ”rätta Kal?
Detta var omkring hundra år sedan som den legendariske fotografen Aron Jonasson (1838 – 1914) födde den. Enligt en bok från 1915 – Aron Jonasson och Göteborgsvitsen, författare C. R. A. Fredberg: ”Aron Jonason slutade inte vitsa förrän 1914 ty då dog han. Men då hade han skapat en göteborgsk vitstradition.”

Många anser ett tidigt sällskap förra 1900-talets början i ett amatörsällskap hade dessa rollfigurer på sin repertoar. De var starkt påverkade av Axel Engdahls revyer. Axel var född 1863-1922, levde i Götet – text- och revyförfattare och han skapade det roliga. Axel på bild. Engdahl,_Axel1916

Traditionen har en del att tacka visdiktaren Gunnar Bohman för att budskapet vandrat vidare. Han sjöng om Kalle och Ada, sedan i bokform på 1930-talet. Karl Gunnar Bohman, 1882 i Göteborg-1963 i Stockholm, var en svensk författare, kompositör, skådespelare och lutsångare också.

År 1969 startade Kals Åden (Åden = Orden) i samband med Göteborgs förestående 350-årsjubileum, 1971. Att utse Årets Kal och Ada har därefter blivit en tradition.

Stadgar säger att för att bli medlem av Kals Åden fordras, att man är född i Göteborg – eller någon annanstans. Ador är naturligtvis berättigade att bli ådensmedlemmar likaväl som Kalar och har slutit upp mangrant. 🙂

Namnet Kal enligt ”Kals odbok”: Odet är outtalbart för utsocknes, men Göteborgarna är oerhört tacksamma om dessa uttalar odet med a som i al. Försök alltså bara att sätta ett K framför al, så blir det godkänt. Att säga och stava ordet ”Kål” är en hädelse och bestraffas som sådan. Med denna bestraffning menar Kals odbok, att om man som utsocknes kommer till Göteborg och försöker att ställa sig in genom att härma göteborgarnas dialekt, blir man snabbt avspisad. treutigermm

Bland pristagare finns ex. Sonya Hedenbratt , Viveca Lärn, Laila Westersund, Lasse Brandeby, Tomas von Brömssen, Leif Loket Olsson, Harald Treutiger och vissångerskan Ingmari Dalin (de två sista på bild). Statyn ska stå på Liseberg och den tredje bilden ovan på Axel Engdahl, 1916.

Måste ha med en vits?
Kal och Ada var osams men hade sen tidigare kommit överens om att träffas nästa lördag klockan sju. Kal gladde sig hela veckan, men Ada var fortfarande sur och ville lära honom en läxa.
När Kal på lördagen kom hem till Ada, satt det en lapp på dörren där det stod:
– Haha, jag är inte hemma.
Först blev Kal ledsen, sen förbannad – vände på lappen och skrev:
– Haha, jag har inte varit här…

Gammal men god 🙂

Källor:
sv.wikipedia.org
direktpress.se
alltidgot.com
sok.riksarkivet.se
gitsolsson.se/SvD_reportern
litteraturmagazinet.se
arkivportalen.nu
humorbrevet.se

intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,